Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vridkvarn ingick. I husgrundens nordvästra<br />
hörn fanns en spishäll som var kraftigt<br />
eldpåverkad och söndersprucken. I anslutning<br />
till och utanför husets sydvästra hörn fanns en<br />
gles stenpackning vilken möjligen indikerar<br />
läget för husets ingång. Fyndmaterialet från<br />
huset var sparsamt och inte närmare daterbart.<br />
En 14 C-analys som utfördes på ett obränt ben<br />
från ett tamsvin daterades till 1010-1160 e. Kr.<br />
(kalibrerad datering, 2 sigma).<br />
I kullens sydsluttning, strax sydöst om Hus<br />
XVII, påträffades en kulturlagerrest (A638)<br />
vilket innehöll enstaka keramikfragment och<br />
en del av sammansatt enkelkam med kantlinjer<br />
och punktcirkeldekor (fig 23). Kammen är av<br />
Kristina Ambrosianis typ A2, vilka dateras till<br />
800-talet (Ambrosiani 1984:169f). I en annan<br />
kulturlagerrest (A808:1) strax öster om den<br />
förra påträffades en amulett av järn i form<br />
av en miniatyrskära (fig 24). Typen är relativt<br />
vanligt förekommande under vikingatid och<br />
liknande fynd har bl.a. gjorts i Svarta jorden i<br />
Birka och på det senvikingatida gravfältet RAÄ<br />
19 norr om <strong>bytomt</strong>en.<br />
På <strong>bytomt</strong>ens västra del framkom en mängd<br />
stolphål, gropar och härdar, vilka inte har<br />
varit möjliga att skikta vare sig kronologiskt<br />
eller funktionellt. I en grop på ytan (A943)<br />
påträffades ett av undersökningens verkliga<br />
praktföremål i form av en liten vikingatida<br />
handyxa av järn (fig 25). Yxan, som inte är längre<br />
än 9 centimeter, har en klöverbladsliknande<br />
detalj utsmidd på yxskäggets nedre inre kant.<br />
Liknande yxor är tidigare endast kända i fem<br />
exemplar utanför Gotland där den är relativt<br />
vanligt förekommande i senvikingatida gravar<br />
(WKG III:1:311ff). De gotländska gravfunna<br />
yxorna dateras enligt Lena Thunmark-Nyléns<br />
periodindelning av vikingatiden från sent<br />
1000-tal till ca (1200) (WKG III:2:692).<br />
Thunmark-Nyléns periodindelning har dock<br />
ifrågasatts, framför allt vad gäller tidpunkterna<br />
för vikingatidens början och slut, av bland<br />
andra Martin Rundkvist (2003). Rundkvist<br />
hävdar med goda argument att de vikingatida<br />
traditionerna på Gotland upphör ca 1150<br />
(a.a:75f).<br />
Fig 23. Del av en vikingatida kam av ben/horn. 800tal,<br />
skala 1:1. FyndId: 3512. Foto: Mattias Ek. SSLM<br />
Idng20090787.<br />
Fig 24. Del av en vikingatida amulett i form av en miniatyrskära<br />
som påträffades i en kulturlagerrest (A808:1), skala<br />
1:1. Teckning: Göran Werthwein.<br />
Fig 25. Handyxa av järn, skala 1:1. Senvikingatid/tidigmedeltid.<br />
FyndId: 3297. Foto: Mattias Ek. SSLM Idng20090769.<br />
2
Change language