Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hus X Stolplada<br />
Längd: (ca 28 meter)<br />
Bredd: (ca 10 meter)<br />
Yta: (ca 280 m 2 )<br />
Ingående kontext: A491 (broläggning), A274, A494 (gropar), A626, A628 (syllstenar), A621<br />
(ränna), A490, A492, A493, A495, A515, A618-A620 (brandrester).<br />
Fynd: keramik (yngre rödgods, stengods, fajans, flintgods), glas (planglas, buteljglas), kritpipsfragment,<br />
järnföremål (kniv, verktyg, sölja, hasp, beslag, ox- och hästskor, hästskosöm,<br />
bleck, spikar m.m.), mynt (1819).<br />
Datering: ca 1900 - 1938<br />
Funktion: ekonomibyggnad<br />
Byggnadslämningarna bestod av en broläggning, eldpåverkade (syll-?)stenar och brandfläckar.<br />
Lämningarna bredde ut sig över ett ca 15 x 6 - 8 meter stort (V-Ö) område inom <strong>bytomt</strong>ens<br />
södra del. I norra delen av området för brandspåren fanns en grund ränna, vilken möjligen kan ha<br />
uppkommit genom takdropp. I öster anslöt rännan till en ca 4 x 2 meter stor (V-Ö) stenpackning<br />
vilken har tolkats som en broläggning. Fynden från anläggningarna och brandfläckarna dominerades<br />
av spikar, i många fall med glödpatina. Även keramik, framför allt yngre rödgods och flintgods,<br />
samt buteljglas var relativt rikligt förekommande. Övriga fyndtyper förekom endast i enstaka<br />
eller ett fåtal exemplar vardera. Fynden kan, i den mån det är möjligt, dateras till 1800-talet. Med<br />
undantag för spikarna är det tveksamt om fynden har mer än en indirekt koppling till Hus X.<br />
Anläggningarna och brandresterna var belägna på ett relativt tunt fyndförande jordlager (A622/<br />
A623) vilket innehöll samma typer av fynd som i anläggningarna, men med fler fyndtyper<br />
representerade såsom t.ex. en nyckel, kinesiskt porslin och en mungiga. Lagerfynden dateras till<br />
1700- och 1800-talet.<br />
Byggnadens storlek, konstruktion och funktion kunde inte avgöras utifrån de arkeologiska<br />
lämningarna. Lämningarna har tolkats utgöra resterna efter en sentida byggnad som finnas<br />
dokumenterad på kartor och fotografier från 1930-talet. På en karta över <strong>Kalvshälla</strong> från 1934 finns<br />
en ca 28 x 10 meter stor (VNV-ÖSÖ) byggnad markerad på platsen. På en nivåkarta över Barkarby<br />
flygfält från 1937 uppges byggnaden vara en stolplada. Ladan finns också avbildad i Järfällaboken<br />
(1957:613) på ett fotografi från 1930-talets början. Troligen brändes ladan ned i samband med<br />
att Jaktflygflottiljen F8 förlades till Barkarby 1938. På ett fotografi i Järfällaboken II (1986:123)<br />
föreställande två Gloster Gladiator-flygplan (J8) på väg in för landning ovanför <strong>Kalvshälla</strong>s gamla<br />
tomt finns stolpladan inte längre kvar. J8:n var den första flygplanstyp som flottiljen utrustades<br />
med och den var i tjänst mellan 1939 och 1941 (Gustavsson jr 1957:694).