Henning witte-Ms estonia sanktes

då inte bara inkräktar på sina egna medborgares äganderätt utan även hundratals
utländska medborgares, vilkas rätt inte lyder under den svenska
regeringens makt. Denna fråga har över huvud taget inte diskuterats officiellt i
regeringskretsar eller av lagrådet.
I samband med de anhörigas förtvivlade försök att stoppa betongövertäckningen
under våren 1996 kontaktade jag alla riksdagspartier utom det
regerande socialdemokratiska partiet. Folkpartiet dröjde länge men lämnade
till sist ett färglöst svar. Centern gick i socialdemokraternas ledband. Endast
kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiets Gudrun Schyman reagerade
som medmänniskor och försökte ställa upp för de anhöriga, vilket kändes
mycket bra. Dock svek även dessa partier när det gällde att sätta igång en
debatt om en ny dykundersökning.
Det parti som jag hoppats mest på, moderaterna, visade sig bli den största
besvikelsen. Vid skriftväxling och telefonsamtal under våren 1996 undvek
Gun Hellsvik ett klart ställningstagande rörande betongövertäckningen. Hon
slingrade sig istället genom att säga att det inte vore juste att slå politiskt mynt
av Estoniafrågan och att detta ärende är så infekterat att alla beslut, hur de än
fattas, på något vis skulle uppfattas som felaktiga, men hon fördömde till en
början inte uttryckligen betongövertäckningen.
Gun Hellsvik kommenterade betongbeslutet i Expressen den 15 december
1994 enligt följande: "Det har gjorts ett seriöst arbete och vår inställning är att
stödja det beslut som fattas."
Många trodde att det var de anhörigas och massmedernas massiva angrepp
mot betongövertäckningen som ledde till att regeringen i juni 1996
tillkännagav att beslutet om betongövertäckning skulle skjutas upp, men
mycket talar för att det fanns tyngre skäl än dessa.
Beslutet att skjuta upp betongövertäckningen uteslöt dock inte att alla
förberedelser inför betongövertäckningen fick fortskrida, dvs genom
förstärkning av havsbottnen, trots att även detta kostar mycket skattepengar.
Enbart gjutandet av själva betongskalet skall föregås av ett nytt regeringsbeslut.
Det officiella skälet för uppskjutandet angavs vara att den internationella
haverikommissionen inte presenterat sin slutrapport ännu och att det
kanske skulle behövas nya bevis vid de stundande rättegångarna i Paris och
Stockholm. Sådana bevis kan naturligtvis enbart erhållas genom en ny
dykundersökning. På frågan huruvida en ny dykundersökning skulle tillåtas
svarade dock Ines Uusmann till TV 4s reporter Joachim Dyfvermark att detta
skulle strida mot lagen om skyddande av gravfriden. Detta hyckleri kan bara
förklaras med att det måste ha funnits andra skäl för regeringen att vänta med
betongövertäckningen.
45