Henning witte-Ms estonia sanktes

överfördes via fem kontaktpunkter - tre lås och två gångjärn. Hur kraften då
överförs till skrovet är omöjligt att beräkna, eftersom problemet är statiskt
obestämt. Den tyska expertgruppen (se punkt 3.13) hade inte en aning hur
visirlåsen hade konstruerats, utan påstod att varje lås och gångjärn skulle
överföra cirka 100 tons kraft, men att t.ex. Atlantlåset var konstruerat att
överföra 300 ton, dvs hade en säkerhetsfaktor på 3. Det var ju pinsamt för
tyskarna när modellförsök - betalade av tyskarna - sedan visade att
Atlantlåsets visirögla brast vid 210 tons belastning. Lika pinsamt var det för
Kommissionen, vars expert professor Meistaveer från Estland och ledamot
Stenström beräknade att Atlantlåset bara hade en hållkraft på 70 ton och gick
ut i massmedia med den uppgiften. Ingen ansträngde sig att göra en korrekt
analys av Atlantlåset, förrän tyskarna gjorde modellprov hösten 1996.
Resultatet var att alla hade haft fel i sina tidigare utsagor. Lustigt nog visade
sig sidolåsen vara starkare än väntat - 214,5 ton brottslast mot uppskattat 100
ton."
Varvets kommission påstår att en av de främre lastbilarna började glida på
grund av vattnet på bildäck (innan visiret slets av) och krockade så hårt mot
bilrampen att dess låsanordningar (inte visiret alltså) spräcktes. Detta skulle
rädda varvet från anklagelser om att rampen var så dåligt konstruerad att den
stack in i visiret, innebärande att den drogs med när visiret föll, med den
ödesdigra konsekvensen att vatten kunde strömma in obehindrat på bildäck.
Wendt menar att denna förklaring verkar "krystad".
I punkt c) av varvets angivna händelseförlopp konstateras att "avdelningen
på däck 0 med bastu/swimmingpool, under passagerarutrymmena på däck 1,
stod under vatten och under tryck, alltså var i förbindelse med havet".
Detta betyder i klartext att däck 0, dvs det nedersta däcket, som i den bakre
delen består av maskinutrymmen och i den främre delen av bastu- och
swimmingpoolavdelning, var fyllt med vatten och stod under tryck under
katastrofnatten. Det innebär att det fanns ett hål eller en spricka på däck 0. Att
detta uttrycks på ett mycket kryptiskt sätt beror på att Hummel antagligen hade
fått anvisning att inte officiellt tala om hålet i skrovet som finns där nere på
däck 0. För att ändå inte utelämna detta viktiga faktum har han lämnat denna
kryptiska förklaring. De flesta som inte var insatta i Estoniaärendet förstod inte
att det enligt varvets utredning finns ett hål eller en spricka i skrovet på däck 0.
Detta var också meningen. Här visas tydligt att varvets kommission inte är
oberoende utan att man fått anvisningar från varvet eller någon annan.
Ju längre tid som går och ju mer information jag utbyter med Meyervarvets
expert Hummel respektive dess advokat Holtappels, desto mer övertygad blir
jag om att även Meyervarvet mörklägger sanningen om Estonia. Mina miss-
92