Henning witte-Ms estonia sanktes

"Den 26 oktober 1994 sände den svenske utredaren Börje Stenström ett fax
(A 32 e SHKs Estoniaarkiv) till sin chef, Olof Forssberg, där han begärde att
Estonias stabilitet med vatten på bildäck skulle beräknas och att Estlands och
Finlands kommissionschefer informeras. Forssberg avslog begäran enligt en
not på faxet. Trots detta beräknade den svenska experten tekn. dr Mikael
Huss stabiliteten i en rapport i SHK (alltså till haverikommissionen) (B 55 i
SHK:s Estoniaarkiv) av den 4 januari 1995, där det visas att Estonia skulle ha
slagit runt med 2 000 ton vatten på bildäck. Forssberg hemligstämplade både
faxet och stabilitetsrapporten som arbetspapper."
Slutrapporten utreder inte heller om de vattentäta dörrarna var öppna. Dessa
dörrar beskrivs över huvud taget inte, vare sig till antal eller lägen.
Anders Björkman påpekar också att haverikommissionen med slutrapporten
inte kan lämna någon förklaring till att bogvisiret återfanns 1800 meter norr
om May-Day-positionen och 1570 meter väster om vraket. Det av
haverikommissionen angivna händelseförloppet kan redan av tidsskäl inte
stämma. Estonia kunde inte förlora visiret kl 01.15 och stanna 1800 meter
söderut kl 01.24.
Även professorn i marin konstruktionsteknik vid Chalmers Universitet
Anders Ulfvarson har granskat slutrapporten och den 23 september 1998
publicerat sina resultat i Svenska Dagbladet, Brännpunkt. Han påpekar att
haverikommissionens beskrivning av händelseförloppet, enligt vilken vatten
spolade ner i trapphusen och fyllde fartyget under bildäck, så att Estonia kunde
sjunka, inte kan stämma. Denna beskrivning av hur vatten nådde utrymmena
under bildäck är enligt Ulvarson inte underbyggd av analys. Därmed kommer
han fram till samma resultat som Alve Wendt. Han kritiserar också
haverikommissionen för att man inte simulerat och redovisat sjunkförloppet i
det presenterade haveriförloppet. Haverikommissionen förebrås också för att
inte ha redovisat ett komplett scenario där Estonia tar in vatten på annat håll,
trots att ett hål under vattenlinjen i kombination med ett svagt visir kan vara
ödesdigert. Ulvarson kritiserar även att rampens hållfasthet respektive dess
skador inte har undersökts. Citat: "Det är anmärkningsvärt då rampen är lika
viktig som visiret."
Ulvarson påpekar följande, citat: "För att sjunka måste fartyget fyllas med
vatten även under bildäcket. Fartyget har konstruerats för att motverka en
sådant förlopp. Om man får vatten på bildäck ska de täta dörrarna mot
bildäcket hindra vatteninströmning via trapphusen till de undre däcken. När
fartyget sen kantrar och ligger med 90° slagsida kommer visserligen fönstren i
överbyggnaden att krossas och vatten tränga in till de övre däcken, men i
detta skede ligger trapphusen, som avsiktligt placerats nära centerlinjen,
85