Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10
mot en förbättrad självkänsla och ökad
kroppsmedvetenheten. Sammantaget
pekar resultaten från undersökningen
på att individualisering och övervakning
verkar vara viktiga faktorer för
följsamheten, styrkeutvecklingen och
prestationsförmågan vid styrketräning,
och att tränaren har en betydande roll i
detta sammanhang.
Att utforma ett styrketräningsprogram
kan vara en komplicerad process.
För att optimera träningsresultaten i
ovanstående studie valde vi att periodisera
träningen vad gäller tränings
-övningar, -frekvens, -intensitet
(belastning), -volym och viloperioder
mellan seten. I figur 1 visas test och
träningsschema för experimentgruppen.
Periodiserad träning anses vara
överlägsen för att fortsätta förbättra
prestationsförmågan över en längre
period. Det är viktigt att programmet
också är tillräckligt utmanande och
motiverande för att idrottarens insats
ska hållas på en optimal nivå och leda
till progressivitet. Det är därför viktigt
att både startnivån, progressionen och
målet anpassas individuellt. Vi har
observerat att i många vetenskapliga
studier, utförda på lagidrottare, är
skadeförebyggande- och fysträningsprogram
sällan individualiserade eller
progressiva. Detta kan bidra till en utebliven
progression och med en alltför
låg eller hög belastning för den enskilde
idrottaren.
Tränarens roll
Övervakad styrketräning anses vara
mer effektiv och säkrare jämfört med
om idrottaren genomför styrketräning
utan en tränare som övervakar, stöttar
och peppar. Det finns evidens för att
övervakning av styrketräning för idrottare
resulterar i större följsamhet och
större styrkeutveckling jämfört med
oövervakad. I vår studie fann vi att
följsamheten var betydligt högre hos
de spelare som bedrev sin styrketräning
övervakad jämfört med gruppen
som bedrev den oövervakad. Under
intervjuerna bland spelarna i vår studie
fann vi att de kände sig skyldiga att
närvara under fysträningen då de visste
att tränaren var på plats och väntade
på dem. Detta har också visat sig i en
tidigare undersökning, där samspelet
med tränaren påverkar idrottarens
deltagande. Det betraktas som viktigt
att idrottaren känner sig uppskattad
och har en bra relation med tränaren.
Det verkar också vara av betydelse att
tränaren har kunskap om den träning
som bedrivs och kan se varje idrottares
individuella förmåga . Att motivera
Studie av volleybollspelare visar att prestationsförmågan vid styrketräning hos kvinnor verkar vara beroende
av bland annat lagandan och förhållandet till tränaren. På bilden försvarar sig svenska mästarna Katrineholm
framgångsrikt i årets SM-final mot Engelholm. © Bildbyrån i Hässleholm.
och peppa genom verbal uppmuntran
och engagemang i varje enskild idrottare
verkar vara det mest väsentliga
arbetet för tränaren. Att peppa och
utmana idrottaren hjälper honom eller
henne att hålla träningsintensiteten
hög. Personliga mål och motivation
är något som också eftersträvas inom
rehabilitering. Då bedrivs oftast
styrketräningen tillsammans med en
sjukgymnast och varje patient får ett
eget individuellt anpassat program
utifrån de funktionsnedsättningar som
föreligger. Ett problem med skadeprevention
och fysträning inom idrotten,
och framför allt inom lagidrott, är att
varje enskild idrottare inte har tillgång
till en egen tränare. Hela laget tränar
oftast samtidigt och idrottaren får
dela tränarens uppmärksamhet med
övriga lagkamrater. Det ställs därför
höga krav på tränaren och det är en
utmaning för tränaren att ständigt vara
på plats hos den idrottare där behovet
är som störst. Även om träningen är
övervakad kan den likväl vara olämplig
om tränaren är oerfaren i att hantera
idrottsspecifika skador och att designa
individuella program. Därför ställs det
också krav på att kunskapen om skadebilden
är förankrad hos tränarna. Det
är därför också av betydelse att titta
på hur vi kan få tränarna att anamma
aktuella forskningsresultat och
använda sig av de effektiva skadeförebyggande
modeller som finns i dag.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis finns det många
sätt att bedriva skadeförebyggande
träning och styrketräning har sin naturliga
del i ett sådant program. Likväl är
en kombination av styrke-, teknik- och
neuromuskulär träning sannolikt det
bästa för att förebygga skador. Det är
emellertid angeläget att skadeförebyggande
träningen är organiserad och individuellt
anpassad. Individualisering och
övervakning verkar vara viktiga faktorer
för följsamheten, styrkeutvecklingen och
prestationsförmågan vid styrketräning.
Från den kvinnliga idrottarens perspektiv
verkar prestationsförmågan vid
styrketräning framför allt vara beroende
av: laganda, individuell målsättning och
relationen mellan tränaren och idrottaren.
När man ska utforma en interventionsstudie
med styrketräning för unga
kvinnliga idrottare, bör man dessutom
vara medveten om rädslan och osäkerheten
som kan finnas bland deltagarna.
Tränarens närvaro och engagemang är
också av stor betydelse.
För kontakt:
sofia.augustsson@orthop.gu.se
Referenser
Aagaard H, Jørgensen U. Injuries in elite volleyball.
Scand J Med Sci Sports 1996: 6: 228–232.
Agel J, Palmieri-Smith RM, Dick R, Wojtys
EM, Marshall SW. Descriptive epidemiology of
collegiate women’s volleyball injuries: National
Collegiate Athletic Association Injury Surveillance
System, 1988-1989 through 2003-2004. J
Athl Train 2007:42: 295-302.
Augustsson SR, Augustsson J, Thomeé R, Karlsson
J, Eriksson B, Svantesson U. Individualized
and supervised strength training and injury
prevention in adolescent female volleyball players,
unpublished observation, 2009.
Augustsson SR, Willén C. Athletes’ experience
of individualised and supervised strength training
for physical performance and injury prevention,
unpublished observation, 2009.
Fullständig referenslista kan erhållas från författaren.
15