Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10<br />
det gäller användningen av allotransplantat.<br />
År 1903 föreslog Lange användandet<br />
av silkesutur som ligamentprotes.<br />
Han rapporterade fyra fall av mycket<br />
instabila knäleder, som alla stabiliserades<br />
med framgång genom användning<br />
av artificiella silkesligament kombinerade<br />
med hamstringssenor. Lange hävdade<br />
att silket med tiden omgärdades<br />
av fibrös vävnad och hade en effektiv<br />
förmåga att producera stark bindväv<br />
speciellt under funktionell stress.<br />
Samma idé rapporterades av Ludloff år<br />
1927, som använde en bred fri fascia<br />
lata och rullade den runt starka silkesuturer<br />
som förstärkning. En liknande<br />
idé med moderna principer populariserades<br />
av Kennedy och andra under<br />
1960 och 1970-talen. De använde sig<br />
av en protes, LAD (Ligament Augmentation<br />
Device), som de använde för att<br />
förstärka transplantatet. LAD-protesen<br />
användes i relativt stor utsträckning<br />
bland annat i USA, ofta på ett framgångsrikt<br />
sätt. På senare år har det<br />
visat sig att användningen av en korsbandsprotes<br />
inte fungerar i längden.<br />
Det är ungefär som att jämföra med<br />
ett skosnöre som man knyter 10 000<br />
gånger. Till slut går det av och det har<br />
ingen blodcirkulation eller läkningsförmåga.<br />
Framgången med silkesuturer<br />
blev mycket begränsad.<br />
De senaste två-tre decennierna har<br />
flera ligamentproteser beskrivits, såsom<br />
syntetiska ligament av kolfiber, polypropylen<br />
med flera. Dessa har använts<br />
antingen som ligamentproteser eller<br />
som avlastande/kraftfördelande ”byggnadsställningar”<br />
(scaffolds). Användningen<br />
av en sådan byggnadsställning<br />
skulle teoretiskt sett kunna minska<br />
belastningen på det nya ledbandet<br />
genom att fördela lasten, till exempel<br />
under perioden efter operation. Detta<br />
skulle kunna skapa möjligheter till en<br />
förbättrad och tydlig rehabiliteringsprocess<br />
och möjliggöra inväxt av nya<br />
kollagenfibrer. Tyvärr har det visats i<br />
flera publikationer att de funktionella<br />
resultaten, inkluderande stabilitet i<br />
knäleden, var antingen likvärdiga<br />
eller sämre jämfört med traditionella<br />
behandlingsmetoder. Risken för<br />
komplikationer har också varit mycket<br />
högre än till exempel risken för allergi<br />
och fria kroppar i knäleden med kronisk<br />
inflammation. Artificiella ligament<br />
används därför knappast alls i dag.<br />
I dag och framtiden<br />
För ungefär 30 år sedan kom de<br />
första rapporterna om artroskopisk<br />
korsbandsrekonstruktion. Den först<br />
kända artroskopiska assisterade främre<br />
korsbandsrekonstruktionen gjordes<br />
av Dandy år 1980. Han använde ett<br />
artificiellt ligament av kolfiber med<br />
förstärkning på utsidan av knäleden.<br />
Under de senaste tre decennierna har<br />
en snabb utveckling av nya metoder av<br />
främre korsbandsrekonstruktion sett<br />
dagens ljus, inte enbart kliniskt utan<br />
även vetenskapligt.<br />
I dag görs alla korsbandsrekonstruktionerna<br />
med artroskopisk teknik<br />
efter en kort övergång med så kallade<br />
miniartrotomi. En viktig anledning till<br />
att använda artroskopisk teknik är att<br />
minimera smärtan och den nedsatta<br />
funktionen efter ett kirurgiskt ingrepp<br />
(kirurgisk morbiditet). Den vanligaste<br />
metoden för 10-15 år sedan var att<br />
använda fri central tredjedel av knäskålssenan<br />
med benbitar i båda ändar.<br />
Denna användes i ungefär 20 år med<br />
förutsägbara goda resultat. De senaste<br />
tio åren har användning av hamstringssenor<br />
(semitendinosus och gracilis)<br />
ökat i popularitet. Anledningen är att<br />
denna operation går att göra med en<br />
minimal kirurgisk morbiditet med en<br />
mycket liten incision (insnitt i huden)<br />
på framsidan knäleden alternativt i<br />
knävecket. Kosmetiken blir således<br />
mycket god och morbiditeten låg.<br />
Den allra senaste trenden är<br />
anatomisk rekonstruktion. Med det<br />
avses att man återskapar de exakta<br />
anatomiska fästpunkterna för det<br />
normala korsbandet på såväl skenbenet<br />
som lårbenet. Detta är sannolikt<br />
det viktigaste steget som har tagits de<br />
allra senaste åren. Som en del av den<br />
anatomiska rekonstruktionen använder<br />
vissa operatörer så kallad dubbelbunt<br />
(double-bundle) rekonstruktion. Med<br />
denna har man kommit tillbaka till att<br />
ersätta båda delarna av främre korsbandet,<br />
det vill säga både den anteromediala<br />
och posterolaterala bunten via<br />
två borrkanaler i skenbenet och två<br />
borrkanaler i lårbenet. Det finns flera<br />
olika tekniker för dubbelbunt rekonstruktionen,<br />
bland annat med olika<br />
antal bentunnlar i både lårbenet och<br />
skenbenet. Tekniken har populariserats<br />
de allra senaste åren och är med all<br />
säkerhet ett viktigt framsteg.<br />
Å andra sidan är det viktigt att<br />
komma ihåg att det fortfarande finns<br />
flera obesvarade frågor om hur man<br />
behandlar korsbandsskador optimalt,<br />
speciellt främre korsbandsskador. Förhoppningsvis<br />
kommer vi i framtiden att<br />
finna svar vid flertalet av dessa frågor,<br />
till exempel att urskilja de patienter<br />
som verkligen är i behov av operation.<br />
Enligt Svenska korsbandsregistret ope-<br />
reras årligen ungefär varannan främre<br />
korsbandsskada i Sverige. Andra<br />
viktiga frågor är hur risken för associerade<br />
meniskskador kan kunna minskas,<br />
hur risken för utveckling av artros på<br />
medellång och lång sikt kan reduceras<br />
samt att hur man kan utveckla bättre<br />
förebyggande åtgärder. Senaste årens<br />
forskning har visat att det är möjligt att<br />
minska antalet korsbandsskador som<br />
sker i idrottsutövning.<br />
Sammantaget finns det alltså ett<br />
antal viktiga och obesvarade frågor.<br />
För kontakt:<br />
jon.karlsson@vgregion.se<br />
Referenser<br />
Hey W. On internal derangement of the knee.<br />
In Practical Observations in Surgery. Hansard,<br />
London, UK, 1803.<br />
Weber W, Weber E. Mechanik der Meinschlichen<br />
Gehwerkzeuge. Göttingen, Germany,<br />
1836.<br />
Bonnet A. Traité des Maladies de Articulations.<br />
Balliére, Paris, France, 1845.<br />
Bonnet A. Traité de Therapeutique des Maladies<br />
de Articularies. Balliére, Paris, France,<br />
1853.<br />
Salter RB, Simmonds DF, Malcoms BW.<br />
The biological erect of continuous passive<br />
motion on the healing effect of full thickness<br />
defects in articular cartilage: an experimental<br />
investigation in the rabbit. J Bone Joint Surg<br />
1980;63A:1232-1251.<br />
Stark J. Two cases of ruptured crucial ligaments<br />
of the knee joint. Edinburgh Med Surg<br />
1850;5:267-271.<br />
Noulis G. Entorse de genou. In: Faculté de<br />
Medicine Paris. Paris, France, 1875.<br />
Segond P. Recherches cliniques et expérimentales<br />
sur les épanchements sanguins du genou<br />
par entrose. Prog Med 16:295-422.<br />
Annandale T. An operation for displaced semilunar<br />
cartilage. Brit Med J 1885;1462:779.<br />
Battle WH. A case after open section of the<br />
knee joint for irreducible traumatic dislocation.<br />
Clin Soc London Trans 1900;33:232-<br />
233.<br />
Robson MAW. Ruptured crucial ligaments<br />
and their repair by operations. Ann Surg<br />
1903;37:716-720.<br />
Goetjes H. Über Verletzungen der Ligaments<br />
cruciata des Kniegelenks. Dtsch Zeitschrift für<br />
Chirugie 1913;123:221-289.<br />
Jones R. Disabilities of the knee joint. Brit<br />
Med J 1916;2:169-173.<br />
Hey Groves EW. Operation for the repair of<br />
crucial ligaments. Lancet 1917;11:674-676.<br />
Giertz K. Über freie Transplantation der fascia<br />
lata als Ersatz für Sehnen und Bânder. Dtsch<br />
Zeitschrift für Chirurgie 1913;125:480-496.<br />
Hesse E, Über den Ersatz der Kreutzbänder<br />
des Kniegelenkes durch freie Fascientransplantation.<br />
Verh Drsch Ges Chir 1914;43:188-189.<br />
Fullständig referenslista kan erhållas från CIFs<br />
hemsida.<br />
45