Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10 rörelsemönster längs hela nedre extremitetens rörelsekedja som därmed också påverkar skaderisken. Kvinnor utvecklar från puberteten en generellt ökad ledrörlighet jämfört med män. Enligt Beigthon skalan ska ≥4 av följande kriterier uppfyllas; nå med hela handflatan i golvet vid framåtbörjning (1p), böja tummen mot underarmen (2p), sträcka långfingret parallellt med ovansidan på underarmen (2p), översträcka >10º i armbåge (2p) och knä (2p). Generellt ökad ledrörlighet innebär en ökad risk för knäskada, det har framförallt visats hos kvinnor men även hos män. Vid undersökning av den främre/bakre knälaxiteten, har kvinnor en generellt ökad ledrörlighet jämfört med män. Men man har även sett en skillnad mellan elitidrottare och en kontrollgrupp där elitidrottarna har lägre knälaxitet, denna skillnad finns både hos män och kvinnor. Kvinnor har också en ökad total knärotation jämfört med män, och skillnaden är större hos kvinnor som inte deltar i pivoterande idrotter. Undersökning av stramheten/ stiffness i knäleden, det vill säga hur vävnaden som håller samman leden reagerar på belastning och vridning visar att kvinnor har lägre stiffness än män både när det gäller varus/valgus och inåt/utåtrotation av knät, och skillnaden ökar med ökad belastning. Med avseende på anatomin i knät, till exempel den interkondylära notchens utseende och korsbandets storlek så är den femurala notchhöjden högre hos kvinnor, men den totala kondylbredden och notchvinkeln är större hos männen. Kortfattat innebär detta att knäet är trängre, speciellt där korsbanden är belägna. En förklaring till en ökad risk för främre korsbandsskada hos individer med trång interkondylär notch, det vill säga litet avstånd mellan lårbenets ledytor inuti knäet är att korsbandet kommer i kläm vid utåtrotation av underbenet och vid abduktion. Själva korsbandet är kortare och har mindre tvärsnittsyta och volym hos kvinnor även efter att man justerat för längd och vikt (Figur 2a+b). Själva korsbandet är kortare och har mindre tvärsnittsyta och volym och är mindre hos dem som skadar korsbandet, oavsett kön, jämfört med en matchad kontrollgrupp. Dock visar en studie att den femorala notchens storlek utgör en riskfaktor hos både män och kvinnor. Likaså skiljer sig det kvinnliga och manliga korsbandet åt avseende mekaniska egenskaper; det krävs 56 Figur 2a + b. Till vänster ses en kvinnlig trång interkondylär notch och till höger en mer rymlig och manlig notch. större kraft för att korsbandet ska gå av hos män (cirka 1800N jämfört med cirka 1200N). Också stiffness som mäts i N/mm och motsvarar det antal N som krävs för att förlänga korsbandet 1 mm utan att det går av är lägre hos kvinnor. Däremot skiljer sig inte kvinnor och män åt avseende på hur mycket korsbandet uttänjs (mm) innan det går av. Undersöker man korsbandet i elektronmikroskop visar det sig att kvinnor har mindre antal kollagen fibriller/ytenhet jämfört med män, men fibrilldiametern skiljer sig inte åt, vilket kan bero på att spridningen i diameterstorlek varierar mycket. Neuromuskulära faktorer En isolerad kontraktion av lårmuskeln vid en låg böjvinkel ökar spänningen i främre korsbandet, medan en co-aktivering av lårmuskeln och hamstrings minskar spänningen. Rekryteringen av hamstringsmuskulaturen har därför en stor betydelse för stabiliteten i knät, och en dålig hamstringsmuskel kan därmed öka risken för främre korsbandsskada. En skillnad i aktivering mellan mediala och laterala hamstrings kan också påverka knäts riktning i valgus/inåtrotation. Muskelaktivitet vid stopp, landning och tvär riktningsändring visar att lårmuskelns aktivitet börjar vid fotisättningen och ökar under inbromsningsfasen medan hamstrings aktiveras submaximalt efter fotisättningen. Efter justering för vikt är män starkare i både hamstrings och lårmuskeln, och har bättre uthållighet än kvinnor. När det gäller tiden för lårmuskeln att nå peak torque visar studier ingen skillnad mellan män och kvinnor, men för hamstrings skiftar resultaten. Neuromuskulär kontroll beskrivs som en omedveten aktivering av ledens dynamiska strukturer som svar på en sensorisk stimulering. I träningsprogram i syfte att förebygga skador, främst främre korsbandskador ingår ofta träning av landningsteknik då man sett att kvinnor ofta har mindre höft-och knävinkel i landningsögonblicket samt mer valgiserat knä jämför med män, även inåtrotationen i knät vid landningsögonblicket skiljer sig mellan män och kvinnor. Stor betydelse läggs också på balans och styrka då en förklaring till den ökade skaderisken hos kvinnor kan vara en obalans i muskelstyrka, flexibilitet och koordination i nedre extremiteten. Studier visar ett förändrat neuromuskulärt mönster efter neuromuskulär träning där hamstingsmusklerna aktiveras tidigare samt en ökad styrkekvot mellan hamstringsmusklerna (semitendinousus och biceps femoris) men även här finns det motsägelsefulla resultat. Detta kan bero på om man testat elitidrottare eller
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10 vanliga motionärer. Andra skillnader mellan män och kvinnor har också studerats och visat att kvinnor har sämre proprioception (förmåga att upptäcka passiv rörelse i leden) vid sträckning av knät, men inte vid böjning. Däremot har kvinnor bättre balans. Utvärderingen efter operation inkluderar oftast mätning av rörlighet, laxitet och styrka, funktionella tester som till exempel ett bens längdhopp samt att besvara olika subjektiva scorer och klassifi cera aktivitetsnivån. Överlag bedöms resultatet efter en främre korsbandsrekonstruktion som bra även om två tredjedelar av patienterna inte återgår till samma idrottsnivå som före skadan. Utvärdering av resultatet efter en främre korsbandsrekonstruktion har omfattat jämförelser mellan män och kvinnor, både efter operation med tranplantat, s.k. graft, från knäskålssenan och från hamstringssenan. Inga eller få skillnader har kunnat påvisas. De små skillnader som setts är en ökad knälaxitet hos kvinnor samt ökad främre knäsmärta. Kvinnorna återgår inte heller i samma utsträckning till tidigare idrottsaktivitet som männen. Dock förs idag en diskussion om samma typ av graft ska användas både på kvinnor och män. Framför allt kvinnor som opererats med transplantat från hamstringssenan verkar ha en ökad knälaxitet efter operation. En förklaring kan vara att graftet är tunnare och har mindre diameter. Sammanfattning Sammanfattningsvis är skillnaden i förekomst av främre korsbandsskada hos män och kvinnor ett komplext problem som kan påverkas av till exempel anatomiska, hormonella, neuromuskulära och fl era andra faktorer. Att ge en enkel förklaringsmodell är således inte möjligt. En framkomlig väg för att minska skillnaden mellan män och kvinnor i incidensen av främre korsbandsskada verkar vara att träna neuromuskulär kontroll och landningsteknik hos kvinnor. Frågan är dock vad som händer om samma satsning görs på träning av män. Som synes ligger fältet öppet för framtida forskningsprojekt. För kontakt: ninni.sernert@vgregion.se Referenser 1. Yawn BP, Amadio P, Harmsen WS, Hill J, Ilstrup D, Gabriel S. Isolated acute knee injuries in the general population. J Trauma. 2000 Apr;48(4):716-23. 2. Renstrom P, Ljungqvist A, Arendt E, Beynnon B, Fukubayashi T, Garrett W, et al. Non-contact ACL injuries in female athletes: an International Olympic Committee current concepts statement. Br J Sports Med. 2008 Jun;42(6):394-412. 3. McClay Davis I, Ireland ML. ACL injuries- -the gender bias. J Orthop Sports Phys Ther. 2003 Aug;33(8):A2-8. 4. Alentorn-Geli E, Myer GD, Silvers HJ, Samitier G, Romero D, Lazaro-Haro C, et al. Prevention of non-contact anterior cruciate ligament injuries in soccer players. Part 1: Mechanisms of injury and underlying risk factors. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2009 Jul;17(7):705-29. 5. Olsen OE, Myklebust G, Engebretsen L, Bahr R. Injury mechanisms for anterior cruciate ligament injuries in team handball: a systematic video analysis. Am J Sports Med. 2004 Jun;32(4):1002-12. 6. Hewett TE, Myer GD, Ford KR. Anterior cruciate ligament injuries in female athletes: Part 1, mechanisms and risk factors. Am J Sports Med. 2006 Feb;34(2):299-311. 7. Ireland ML, Ott SM. Special concerns of the female athlete. Clin Sports Med. 2004 Apr;23(2):281-98, vii. 8. Uhorchak JM, Scoville CR, Williams GN, Arciero RA, St Pierre P, Taylor DC. Risk factors associated with noncontact injury of the anterior cruciate ligament: a prospective fouryear evaluation of 859 West Point cadets. Am J Sports Med. 2003 Nov-Dec;31(6):831-42. 9. Beynnon BD, Shultz SJ. Anatomic alignment, menstrual cycle phase, and the risk of anterior cruciate ligament injury. J Athl Train. 2008 Sep-Oct;43(5):541-2. 10. Romani W, Patrie J, Curl LA, Flaws JA. The correlations between estradiol, estrone, SVENSK IDROTTS FORSKNING Forskning & elitidrott i AUSTRALIEN Tand- skador vid idrott Varför FaR? CIFs FORSKNINGSBIDRAG 2010 SVENSK IDROTTS FORSKNING ARTUR FORSBERG hyllad Varför elitidrott? Idrottspedagogikens och idrottshistorians framväxt i Sverige Damhockey: Genus och fysiologi estriol, progesterone, and sex hormone-binding globulin and anterior cruciate ligament stiffness in healthy, active females. J Womens Health (Larchmt). 2003 Apr;12(3):287-98. 11. Abitbol MM. The shapes of the female pelvis. Contributing factors. J Reprod Med. 1996 Apr;41(4):242-50. 12. Schmitz RJ, Ficklin TK, Shimokochi Y, Nguyen AD, Beynnon BD, Perrin DH, et al. Varus/valgus and internal/external torsional knee joint stiffness differs between sexes. Am J Sports Med. 2008 Jul;36(7):1380-8. 13. Chaudhari AM, Zelman EA, Flanigan DC, Kaeding CC, Nagaraja HN. Anterior cruciate ligament-injured subjects have smaller anterior cruciate ligaments than matched controls: a magnetic resonance imaging study. Am J Sports Med. 2009 Jul;37(7):1282-7. 14. Zebis MK, Bencke J, Andersen LL, Dossing S, Alkjaer T, Magnusson SP, et al. The effects of neuromuscular training on knee joint motor control during sidecutting in female elite soccer and handball players. Clin J Sport Med. 2008 Jul;18(4):329-37. 15. Lee DY, Karim SA, Chang HC. Return to sports after anterior cruciate ligament reconstruction - a review of patients with minimum 5-year follow-up. Ann Acad Med Singapore. 2008 Apr;37(4):273-8. 16. Barber-Westin SD, Noyes FR, Andrews M. A rigorous comparison between the sexes of results and complications after anterior cruciate ligament reconstruction. Am J Sports Med. 1997 Jul-Aug;25(4):514-26. 17. Gobbi A, Domzalski M, Pascual J. Comparison of anterior cruciate ligament reconstruction in male and female athletes using the patellar tendon and hamstring autografts. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2004 May 20;12(6):534-9. PRENUMERERA PÅ Svensk idrottsforskning SVENSK CIF hyllar Bengt Saltin 75 år! Vad händer i hjärnan vid mental träning? När ska man byta tränare? Vad vet vi om konditionsträning? ORGAN FÖR CENTRUM FÖR IDROTTSFORSKNING Prenumerationen kostar 200 kr för en helårsprenumeration. Beställ din prenumeration via CIF:s webbplats: www.centrumforidrottsforskning.se SVENSK IDROTTS FORSKNING Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG Kan man idrotta med medfött hjärtfel? Korsbandsskador – det senaste om behandling och rehabilitering Tron på din förmåga hjälper dig tillbaka 57
Page 1 and 2:
IDROTTS FORSKNING ORGAN FÖR CENTRU
Page 3 and 4:
Ansvarig utgivare Ingemar Ericson G
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 55: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
show all

Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?