Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10<br />
rörelsemönster längs hela nedre extremitetens<br />
rörelsekedja som därmed<br />
också påverkar skaderisken.<br />
Kvinnor utvecklar från puberteten<br />
en generellt ökad ledrörlighet jämfört<br />
med män. Enligt Beigthon skalan ska<br />
≥4 av följande kriterier uppfyllas; nå<br />
med hela handflatan i golvet vid framåtbörjning<br />
(1p), böja tummen mot<br />
underarmen (2p), sträcka långfingret<br />
parallellt med ovansidan på underarmen<br />
(2p), översträcka >10º i armbåge<br />
(2p) och knä (2p). Generellt ökad<br />
ledrörlighet innebär en ökad risk för<br />
knäskada, det har framförallt visats<br />
hos kvinnor men även hos män. Vid<br />
undersökning av den främre/bakre<br />
knälaxiteten, har kvinnor en generellt<br />
ökad ledrörlighet jämfört med män.<br />
Men man har även sett en skillnad<br />
mellan elitidrottare och en kontrollgrupp<br />
där elitidrottarna har lägre knälaxitet,<br />
denna skillnad finns både hos<br />
män och kvinnor. Kvinnor har också<br />
en ökad total knärotation jämfört<br />
med män, och skillnaden är större hos<br />
kvinnor som inte deltar i pivoterande<br />
idrotter. Undersökning av stramheten/<br />
stiffness i knäleden, det vill säga hur<br />
vävnaden som håller samman leden<br />
reagerar på belastning och vridning<br />
visar att kvinnor har lägre stiffness än<br />
män både när det gäller varus/valgus<br />
och inåt/utåtrotation av knät, och<br />
skillnaden ökar med ökad belastning.<br />
Med avseende på anatomin i<br />
knät, till exempel den interkondylära<br />
notchens utseende och korsbandets<br />
storlek så är den femurala notchhöjden<br />
högre hos kvinnor, men den totala<br />
kondylbredden och notchvinkeln är<br />
större hos männen. Kortfattat innebär<br />
detta att knäet är trängre, speciellt där<br />
korsbanden är belägna. En förklaring<br />
till en ökad risk för främre korsbandsskada<br />
hos individer med trång<br />
interkondylär notch, det vill säga litet<br />
avstånd mellan lårbenets ledytor inuti<br />
knäet är att korsbandet kommer i<br />
kläm vid utåtrotation av underbenet<br />
och vid abduktion. Själva korsbandet<br />
är kortare och har mindre tvärsnittsyta<br />
och volym hos kvinnor även efter<br />
att man justerat för längd och vikt<br />
(Figur 2a+b). Själva korsbandet är<br />
kortare och har mindre tvärsnittsyta<br />
och volym och är mindre hos dem<br />
som skadar korsbandet, oavsett kön,<br />
jämfört med en matchad kontrollgrupp.<br />
Dock visar en studie att den<br />
femorala notchens storlek utgör en<br />
riskfaktor hos både män och kvinnor.<br />
Likaså skiljer sig det kvinnliga<br />
och manliga korsbandet åt avseende<br />
mekaniska egenskaper; det krävs<br />
56<br />
Figur 2a + b. Till vänster ses en kvinnlig trång interkondylär notch och till höger en mer rymlig och<br />
manlig notch.<br />
större kraft för att korsbandet ska gå<br />
av hos män (cirka 1800N jämfört med<br />
cirka 1200N). Också stiffness som<br />
mäts i N/mm och motsvarar det antal<br />
N som krävs för att förlänga korsbandet<br />
1 mm utan att det går av är lägre<br />
hos kvinnor. Däremot skiljer sig inte<br />
kvinnor och män åt avseende på hur<br />
mycket korsbandet uttänjs (mm) innan<br />
det går av. Undersöker man korsbandet<br />
i elektronmikroskop visar det sig<br />
att kvinnor har mindre antal kollagen<br />
fibriller/ytenhet jämfört med män, men<br />
fibrilldiametern skiljer sig inte åt, vilket<br />
kan bero på att spridningen i diameterstorlek<br />
varierar mycket.<br />
Neuromuskulära faktorer<br />
En isolerad kontraktion av lårmuskeln<br />
vid en låg böjvinkel ökar spänningen i<br />
främre korsbandet, medan en co-aktivering<br />
av lårmuskeln och hamstrings<br />
minskar spänningen. Rekryteringen av<br />
hamstringsmuskulaturen har därför<br />
en stor betydelse för stabiliteten i<br />
knät, och en dålig hamstringsmuskel<br />
kan därmed öka risken för främre<br />
korsbandsskada. En skillnad i aktivering<br />
mellan mediala och laterala<br />
hamstrings kan också påverka knäts<br />
riktning i valgus/inåtrotation. Muskelaktivitet<br />
vid stopp, landning och tvär<br />
riktningsändring visar att lårmuskelns<br />
aktivitet börjar vid fotisättningen och<br />
ökar under inbromsningsfasen medan<br />
hamstrings aktiveras submaximalt efter<br />
fotisättningen. Efter justering för vikt<br />
är män starkare i både hamstrings och<br />
lårmuskeln, och har bättre uthållighet än<br />
kvinnor. När det gäller tiden för lårmuskeln<br />
att nå peak torque visar studier<br />
ingen skillnad mellan män och kvinnor,<br />
men för hamstrings skiftar resultaten.<br />
Neuromuskulär kontroll beskrivs<br />
som en omedveten aktivering av ledens<br />
dynamiska strukturer som svar på en<br />
sensorisk stimulering. I träningsprogram<br />
i syfte att förebygga skador, främst<br />
främre korsbandskador ingår ofta träning<br />
av landningsteknik då man sett att<br />
kvinnor ofta har mindre höft-och knävinkel<br />
i landningsögonblicket samt mer<br />
valgiserat knä jämför med män, även<br />
inåtrotationen i knät vid landningsögonblicket<br />
skiljer sig mellan män och kvinnor.<br />
Stor betydelse läggs också på balans<br />
och styrka då en förklaring till den<br />
ökade skaderisken hos kvinnor kan vara<br />
en obalans i muskelstyrka, flexibilitet<br />
och koordination i nedre extremiteten.<br />
Studier visar ett förändrat neuromuskulärt<br />
mönster efter neuromuskulär träning<br />
där hamstingsmusklerna aktiveras<br />
tidigare samt en ökad styrkekvot mellan<br />
hamstringsmusklerna (semitendinousus<br />
och biceps femoris) men även här finns<br />
det motsägelsefulla resultat. Detta kan<br />
bero på om man testat elitidrottare eller
Change language