Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10<br />
lungpulsådern respektive kroppspulsådern<br />
utgår från ”fel” kammare. De<br />
flesta GUCH-patienter med transposition<br />
är opererade med förmakskorrektion<br />
(atriell switch) enligt Mustard<br />
eller Senning. De har en alla en dålig<br />
förmaksfunktion på grund av liten<br />
volym i det systemvenösa förmaket,<br />
en bristande sammandragning av<br />
förmaket och en sänkning av maxpulsen.<br />
Sjunkande syrgashalt vid arbete<br />
är inte ovanligt på grund av högervänster<br />
shunt och vissa patienter har<br />
en oförmåga att höja pulsen tillräckligt<br />
vid arbete (kronotrop inkompetens).<br />
Livshotande störningar i hjärtrytmen<br />
medför en ökad risk för plötslig död<br />
på 2-3 % per år. Idrottsdeltagande på<br />
elitnivå är därför i regel begränsat till<br />
idrotter som kräver låg dynamisk och/<br />
eller låg statisk aktivitet.<br />
Patienter opererade med så kallad<br />
arteriell switch når numer vuxen<br />
ålder. Kirurgin innebär att man helt<br />
enkelt byter plats på de stora kärlen<br />
och ”kopplar rätt”, vilket ger mycket<br />
bra resultat och många har en normal<br />
arbetskapacitet. Själva operationsmetoden,<br />
där ibland hjärtnerver skärs av,<br />
kan medföra svårigheter med att öka<br />
pulsen tillräckligt mycket vid ansträngning.<br />
Marfans syndrom<br />
Marfans syndrom innebär att det finns<br />
en svaghet i bindväven i hela kroppen<br />
och därför en risk för en sjuklig<br />
utvidgning av stora kroppspulsådern<br />
(aorta) som riskerar att brista. Personer<br />
med en konstaterad vidgning av aorta<br />
rekommenderas att göra en operation<br />
vid en viss grad av vidgning. Tiden<br />
före operationen bör de vara mycket<br />
restriktiva med, framförallt, statisk<br />
belastning. Personer med Marfans<br />
syndrom som håller på med elitidrott<br />
bör undersökas före sitt idrottande och<br />
regelbundet under idrottskarriären, i<br />
första hand med hjärtultraljud. Idrotter<br />
med hög statisk belastning bör de<br />
starkt avrådas från.<br />
Grupp C. Komplexa hjärtfel i regel<br />
inte förenliga med elitidrott<br />
Komplexa hjärtfel av enkammartyp<br />
Opererade komplexa hjärtfel av<br />
enkammartyp (till exempel tricuspidalisatresi,<br />
dubbelt inflöde till vänsterkammare,<br />
obalanserad atrioventrikulär<br />
septumdefekt) är en mycket blandad<br />
grupp. Men de har det gemensamt att<br />
de genomgått operationer som leder till<br />
en så kallad Fontancirkulation. Detta<br />
innebär att allt icke-syrsatt blod som<br />
återvänder till hjärtat inte på vanligt<br />
sätt pumpas av höger kammare ut i<br />
lungorna, det rinner istället passivt in<br />
i lungorna. Hjärtat har alltså bara en<br />
fungerande kammare istället för som<br />
normalt två. Patienterna är därför<br />
kraftigt begränsade i sin prestationsförmåga<br />
och är sällan aktuella för<br />
idrottsaktivitet.<br />
Eisenmengers syndrom<br />
Högt blodtryck i lungblodkärlen,<br />
pulmonell hypertension, sekundär till<br />
hjärtfel kallas Eisenmengers syndrom.<br />
Dessa patienter har mycket begränsad<br />
prestationsförmåga och mycket<br />
symtom. De har kraftigt nedsatt<br />
syremättnad i blodet och är därför blåfärgade<br />
om läppar, fingrar, hud (cyanotiska)<br />
och är inte aktuella för idrott på<br />
elitnivå. Även rekreationsidrott innebär<br />
i regel en alltför kraftig påfrestning<br />
men symtombegränsad lek och fysisk<br />
aktivitet, liksom perifer muskelträning,<br />
kan sannolikt genomföras med mycket<br />
liten ökad risk och ger en bättre livskvalitet,<br />
ökat välbefinnande och bättre<br />
funktion. Lätt till måttlig fysisk träning<br />
har visats förbättra livskvaliteten och<br />
öka prestationsförmågan hos dessa<br />
patienter men bör endast genomföras<br />
av sjukgymnaster med särskild utbildning<br />
och i samråd med specialistläkare<br />
inom fältet.<br />
Sammanfattning<br />
Vuxna med medfödda hjärtfel ska<br />
uppmanas till ett rörligt liv i vardagen,<br />
såsom att promenera, cykla och<br />
gå i trappor i stället för att åka hiss.<br />
Rekreationsidrott såsom golf och<br />
motionssimning, skidåkning, joggning,<br />
tennis kan också rekommenderas till<br />
de flesta.<br />
När det gäller elitidrott, och<br />
rimligen även giltigt för mer intensivt<br />
motionsidrottande, krävs en individuell<br />
bedömning utifrån resultatet av en<br />
utvärdering av hjärtats pumpförmåga<br />
och elektriska stabilitet i vila och under<br />
arbete. Europeiska rekommendationer<br />
avseende tävlingsidrott vid olika<br />
medfödda hjärtfel publicerades 2005<br />
av den Europeiska kardiologföreningen<br />
(se litteraturhänvisning sist i artikeln).<br />
Vad som sägs ovan om restriktioner<br />
för elitidrott får inte tolkas som en<br />
allmänt negativ inställning till fysisk<br />
aktivitet. Tvärtom talar mycket för<br />
att personer med medfödda hjärtfel<br />
har ännu större anledning än i övrigt<br />
hjärtfriska att hålla sig fysiskt aktiva<br />
och i god form. Även patienter med de<br />
svåraste hjärtfelen, i grupp C, kan ägna<br />
sig åt fysisk aktivitet på en nivå som<br />
är anpassad till individen i fråga. Vid<br />
mycket gravt nedsatt prestationsförmåga<br />
kan perifer träning ofta vara av<br />
stort värde.<br />
De allra flesta GUCH-patienter<br />
borde rekommenderas att vara mer<br />
fysiskt aktiva än vad de är i dag. Påtagliga<br />
restriktioner är endast nödvändiga<br />
för en handfull patientgrupper, och då<br />
främst avseende elitidrott.<br />
För kontakt:<br />
mats.brjesson@telia.com<br />
Litteraturhänvisning<br />
1. Pellicia A, Fagard R, Björnstad H et al.<br />
Rekommendations for competetivite sports<br />
participation in athletes with cardiovascular<br />
disease. Eur Heart J 2005;26:1422-45<br />
2. Hirth A, Reybrouck T, Bjarnason-Wehrens<br />
B et al. Recommendations for participation<br />
in competetitive and leisure sports in patients<br />
with congenital heart disease: a consensus<br />
document. Eur J Cardiovasc Prev and Rehab<br />
2006;13:293-299 (Rekommendationer för<br />
deltagande i elitidrott eller rekreationsidrott på<br />
högre nivå. Artiklarna (1 och 2) kompletterar<br />
varandra och täcker ett mycket brett spektrum<br />
av medfödda men även förvärvad, hjärtsjukdom)<br />
3. Fredriksen PM, Veldtman G, Hechter S<br />
et al. Aerobic capacity in adults with various<br />
congenital heart diseases. Am J Cardiol<br />
2001;87:310-314<br />
4. Winter M, Bouma B, van Dijk A et al.<br />
Rela¬tion of physical activity, cardiac function,<br />
exercise capacity and quality of life in<br />
patients with a systemic right ventricle. Am J<br />
Cardiol 2008;102:1258-1262<br />
5. Diller GP, Dimopoulos K, Okonko D et al.<br />
Exercise intolerance in adult congenital heart<br />
disease. Circulation 2005;112:828-835 (Artiklar<br />
(3, 4 och 5) som belyser den lätt-till måttligt<br />
sänkta fysiska prestationsförmågan hos<br />
många vuxna med medfödda hjärtfel)<br />
6. Börjesson M, Pellicia A. Incidence and<br />
aetiology of sudden cardiac death in young<br />
athletes: an international perspective. Br J<br />
Sports Med 2009;43:644-648 (Översikt över<br />
förekomst av och orsaker till plötslig död hos<br />
unga atleter)<br />
7. Dua M, Cooper A, Fox K, Stuart G. Exercise<br />
training in adults with congenital heart<br />
disease: feasibility and benefits. Int J Cardiol<br />
2010;138:196-205 (Artikel om nyttan av träning<br />
hos patienter med medfött hjärtfel)<br />
19