Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10 20 OS-seglares behov av träning och deras skador Segling finns med på OS-programmet med åtta klasser, allt från enmansbåtar till tremansbåtar. För att bli en framgångsrik seglare krävs det både en god fysik med styrka, uthållighet och smidighet men även ett taktiskt och strategiskt tänkande. Vad vet vi om seglarnas uppbyggnadsträning och skadeproblematik? Jämfört med fotboll och handboll inte mycket. LENA HAVING LEG SJUKGYMNAST, MAGISTERSTUDENT VID <strong>GÖTEBORG</strong>S UNIVERSITET MAGNUS GRÄVARE FÖRBUNDSKAPTEN I SEGLING, SVENSKA SEGLARFÖRBUNDET KARIN GRÄVARE SILBERNAGEL MED DR, LEG SJUKGYMNAST, <strong>GÖTEBORG</strong>S UNIVERSITET OCH UNIVERSITY OF DELAWARE ■■■ Segling är en idrott som utövas av båda könen i alla åldrar från ungdomar till veteraner. Den första individuella båten för det flesta är en optimistjolle som seglas till det man är 14-15 år, beroende på individens vikt och längd. För dem som fortsätter med enmansbåt är nästa steg för det flesta E-jollen eller Laser/ Laser Radial. Dessa jollar är betydligt mer krävande för individen jämfört med optimistjollen. I dag finns det i Sverige cirka 20 Laser standardseglare, 30 Laser Radialseglare och 100-150 E-jolleseglare som seglar aktivt i nationella kvalseglingar, internationella mästerskapsregattor samt har svensk ranking. SWE Sailing Team är samlingsnamnet på svensk elitseglings tre landslag. Det tas ut av Svenska Seglarförbundet och uttagningen baseras på seglarens uppnådda resultat samt framtidspotential. I dag består SWE Sailing Team av: Landslaget (9 personer varav 1 kvinna). Utvecklingslandslaget (21 personer, varav 13 kvinnor) Ungdomslandslaget (10 personer, varav 3 kvinnor) SWE Sailing Team representerar följande klasser: Starbåt, Finnjolle. Laser, Laser Radial, 470, 49er samt MatchRacing. Landslaget består enbart av OS-klasser, men utöver dessa finns det ett ytterligare ett stort antal klasser där det seglas nationella och internationella mästerskap. Vi har i Sverige två riksidrottsgym- nasier i segling, i Lerum och i Motala, där det går sammanlagt 32 elever. Svenska Seglarförbundet (SSF) startade i november 1997 ett toppseglingscentrum i Göteborg för elitseglare handplockade av SSF dit man kan komma oavsett klubbtillhörighet. Där finns det tränare och andra resurser som ger möjlighet till en långsiktig planering, stöttning och inspiration. Seglarens fysiska utmaning Den huvudsakliga fysiska utmaningen för seglarna är att hålla båten upprätt i hårdvind samt att kunna skota och hissa segel snabbt. De olika klasserna och positionerna ombord ställer olika fysiska krav på seglarna. I Idrottsfysiologisk rapport, nr 16 från 1977, kan man läsa att jollesegling är en idrott där både isometrisk uthållighet och maximal dynamisk styrka har betydelse i stort sätt samma muskelgrupper. Undersökningar visade en stor variation i hjärtfrekvens såväl som i blodmjölksyrekoncentration vilket antyder att sporten ställer krav på en god syretransport hos de utövande. Författarna rekommenderade därför konditionsträning både under vintersäsongen och under tävlingssäsong samt också ett väl genomtänkt styrketräningsprogram innehållande både uthållighetsträning samt snabba maximala dynamiska sammandragningar. Den huvudsakliga fysiska utmaningen för jolleseglare är att hålla båten upprätt i hårdvind genom att kroka fast fötterna under ett krängband (som sitter i centrum på båten)
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10 Laserseglare tävlar om vinden under SM-veckan i Malmö 2009. Den fysiska utmaningen består i att hålla båten upprätt i hårdvind och att snabbt skota och hissa segel. © Bildbyrån i Hässleholm. och ha resten av kroppen hängande utanför båten. Denna hängposition, så kallad hiking, medför en isometrisk sammandragning av quadricepsmuskulaturen vilket påtagligt försämrar blodflödet i låret och det är detta som begränsar seglarens prestation. I en studie på Laserseglare i en Lasersimulator fann man att elitseglare hade en större isometrisk och dynamisk uthållighet jämfört med klubbseglare. De fysiologiska krav som ställs på seglare har utvärderats hos både jolleseglare och kölbåtsseglare. I en studie där man undersökt de olika fysiska kraven som ställs på en seglare, såsom syreupptagningsförmåga och muskelstyrka, har man funnit skillnader beroende på båttyp och position ombord på båten. Man delade in de olympiska klasserna i tre grupper: Grupp 1) side-deck hikers Grupp 2) supported-hikers Grupp 3) trapeze-seglare. Denna uppdelning relaterar till hur fysiskt krävande själva hängpositionen är. Grupp 1 delas även in i static hikers och dynamic hikers. Undersökningen visade att dynamichikers hade den största syreupptagningsförmågan och static-hikers den lägsta och även att den isokinetiska styrkan var extremt hög i knäextensorerna och låg i knäflexorerna bland grupp 1 (side-deck hikers). Laser- och E-jolleseglare samt rorsman i 470 rorsman tillhör gruppen dynamic hikers vilket indikerar att dessa seglare behöver ha en hög syreupptagningsförmåga och bra styrka i quadricepsmuskulaturen. Man har funnit att olympiska Laserseglare har en syreupptagningsförmåga som är jämförbar med elitidrottare inom lagbollsport. Förutom att behöva sitta i en hängposition under långa perioder behöver seglarna starka händer för att statiskt kunna hålla i rodret och dra i skotet. Dessa positioner ställer höga krav på nedre extremiteterna, bålen samt även hand, arm och skuldra. Till detta läggs båtens rörelser som kan vara mjuka gungningar men även snabba och explosiva ryck. Seglarskador Det finns få studier som har utvärderat skadeincidens, det vill säga antalet skador, och skadetyper hos seglare. En studie har tittat på skador och sjukdomar i ett America’s cup team under en 74 veckors period. Övre extremiteterna visades vara den mest skadade kroppsdelen (40 %), följt av rygg och nackskador (30 %). Vanligast var ligamentskador (27 %) och den främsta orsaken till skadan var någon typ av överbelastning. I en brasiliansk studie över det olympiska seglarteamet år 2002 fann man att ländryggsbesvär var vanligast (52.9 %) följt av knäbesvär (25 %). Studie på skadeincidens, skaderisk och träningsmängd Innan man kan gå vidare med att planera för hur jolleseglare ska träna för att möta kraven av att segla en större båt, samt för att förebygga skador, är det därför viktigt att göra en kartläggning av skador/besvär hos seglare av olika båttyper. Liknade kartläggningar har redan gjorts i flera idrotter såsom fotboll och skidåkning. Vi hade därför möte med Svenska Seglarförbundet under 2008 eftersom vi var intresserade av att starta ett forskningsprojekt vad gällde seglares träningsmängd samt skadeincidens. Detta utmynnade i att vi för ett år sen startade en studie gemensamt med SSF på skadeincidens, skaderisk och träningsmängd (både seglingsträning och fysträning) hos seglare i åldern 16-22 år. Syftet med denna studie var att kartlägga skadepanoramat för E-jolle och Laserseglare i förhållande till träningsmängd, upplägg, tävlingsmoment samt stöttning i form av tränare. I förlängningen 21
Page 1 and 2: IDROTTS FORSKNING ORGAN FÖR CENTRU
Page 3 and 4: Ansvarig utgivare Ingemar Ericson G
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 19: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 71 and 72:
S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
show all

Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?