Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10<br />
Laserseglare tävlar om vinden under SM-veckan i Malmö 2009. Den fysiska utmaningen består i att hålla båten upprätt i hårdvind och att snabbt skota och hissa segel.<br />
© Bildbyrån i Hässleholm.<br />
och ha resten av kroppen hängande<br />
utanför båten. Denna hängposition,<br />
så kallad hiking, medför en isometrisk<br />
sammandragning av quadricepsmuskulaturen<br />
vilket påtagligt försämrar<br />
blodflödet i låret och det är detta som<br />
begränsar seglarens prestation. I en<br />
studie på Laserseglare i en Lasersimulator<br />
fann man att elitseglare hade en<br />
större isometrisk och dynamisk uthållighet<br />
jämfört med klubbseglare. De<br />
fysiologiska krav som ställs på seglare<br />
har utvärderats hos både jolleseglare<br />
och kölbåtsseglare. I en studie där man<br />
undersökt de olika fysiska kraven som<br />
ställs på en seglare, såsom syreupptagningsförmåga<br />
och muskelstyrka,<br />
har man funnit skillnader beroende på<br />
båttyp och position ombord på båten.<br />
Man delade in de olympiska klasserna i<br />
tre grupper: Grupp 1) side-deck hikers<br />
Grupp 2) supported-hikers Grupp 3)<br />
trapeze-seglare. Denna uppdelning<br />
relaterar till hur fysiskt krävande själva<br />
hängpositionen är. Grupp 1 delas även<br />
in i static hikers och dynamic hikers.<br />
Undersökningen visade att dynamichikers<br />
hade den största syreupptagningsförmågan<br />
och static-hikers den<br />
lägsta och även att den isokinetiska<br />
styrkan var extremt hög i knäextensorerna<br />
och låg i knäflexorerna bland<br />
grupp 1 (side-deck hikers). Laser- och<br />
E-jolleseglare samt rorsman i 470<br />
rorsman tillhör gruppen dynamic<br />
hikers vilket indikerar att dessa seglare<br />
behöver ha en hög syreupptagningsförmåga<br />
och bra styrka i quadricepsmuskulaturen.<br />
Man har funnit att<br />
olympiska Laserseglare har en syreupptagningsförmåga<br />
som är jämförbar<br />
med elitidrottare inom lagbollsport.<br />
Förutom att behöva sitta i en hängposition<br />
under långa perioder behöver<br />
seglarna starka händer för att statiskt<br />
kunna hålla i rodret och dra i skotet.<br />
Dessa positioner ställer höga krav på<br />
nedre extremiteterna, bålen samt även<br />
hand, arm och skuldra. Till detta läggs<br />
båtens rörelser som kan vara mjuka<br />
gungningar men även snabba och<br />
explosiva ryck.<br />
Seglarskador<br />
Det finns få studier som har utvärderat<br />
skadeincidens, det vill säga antalet<br />
skador, och skadetyper hos seglare.<br />
En studie har tittat på skador och<br />
sjukdomar i ett America’s cup team<br />
under en 74 veckors period. Övre<br />
extremiteterna visades vara den mest<br />
skadade kroppsdelen (40 %), följt av<br />
rygg och nackskador (30 %). Vanligast<br />
var ligamentskador (27 %) och den<br />
främsta orsaken till skadan var någon<br />
typ av överbelastning. I en brasiliansk<br />
studie över det olympiska seglarteamet<br />
år 2002 fann man att ländryggsbesvär<br />
var vanligast (52.9 %) följt av knäbesvär<br />
(25 %).<br />
Studie på skadeincidens, skaderisk och<br />
träningsmängd<br />
Innan man kan gå vidare med att planera<br />
för hur jolleseglare ska träna för att<br />
möta kraven av att segla en större båt,<br />
samt för att förebygga skador, är det<br />
därför viktigt att göra en kartläggning<br />
av skador/besvär hos seglare av olika<br />
båttyper. Liknade kartläggningar har<br />
redan gjorts i flera idrotter såsom fotboll<br />
och skidåkning. Vi hade därför möte<br />
med Svenska Seglarförbundet under<br />
2008 eftersom vi var intresserade av att<br />
starta ett forskningsprojekt vad gällde<br />
seglares träningsmängd samt skadeincidens.<br />
Detta utmynnade i att vi för ett år<br />
sen startade en studie gemensamt med<br />
SSF på skadeincidens, skaderisk och<br />
träningsmängd (både seglingsträning och<br />
fysträning) hos seglare i åldern 16-22 år.<br />
Syftet med denna studie var att kartlägga<br />
skadepanoramat för E-jolle och Laserseglare<br />
i förhållande till träningsmängd,<br />
upplägg, tävlingsmoment samt stöttning<br />
i form av tränare. I förlängningen<br />
21