Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10 på konsensus, det vill säga det handlar mer om grundläggande fysiologi, sunt förnuft och egna erfarenheter än om stora material- och systematiska genomgångar. Även om det kan finnas begränsningar vad gäller elitidrott är det viktigt att skilja detta från fysisk aktivitet där det i princip aldrig finns anledning vara restriktiv, eller från rekreationsidrott där man kan förvänta sig en naturlig begränsning och där idrotten till stor del styrs av eventuellt förekommande symtom. Personer med enkla eller måttligt komplexa, välkorrigerade hjärtfel, grupp A och B nedan, kan i regel utan problem medverka i motionsidrott. Detta dock under förutsättning att de genomgår regelbunden uppföljning och kontroll på barnkardiologisk mottagning eller mottagning för vuxna med medfödda hjärtfel (GUCH-mottagning). För den svårast sjuka gruppen bör även grad och intensitet av fysisk aktivitet och rekreationsidrott bedömas av en läkare med särskild kunskap och erfarenhet av medfödda hjärtfel. Vad begränsar prestationsförmågan? Prestationsförmågan bestäms dels av centrala faktorer som har med syreupptag och syretransport att göra, dels av perifera faktorer som har med syreavgivning till musklerna att göra. Förbättrad teknik innebär i sin tur en mer syre- och energiekonomisk prestation. De faktorer som negativt kan påverka syreupptagningsförmågan hos patienter med medfödda hjärtfel är bland annat låg maximal puls (kronotrop inkompetens), nedsatt slagvolym på grund små eller stenoserade inflöden, liten kammare, nedsatt kammarfunktion samt anemi. Dynamisk träning (konditionsträning) eller statisk träning (styrketräning) medför olika effekter på fysiologiska parametrar, vilket har betydelse för GUCH-patienterna. Dynamisk träning medför en volymbelastning på vänsterkammaren som leder till en ökad kammardiameter och ökad slagvolym. Blodtrycket ökar som ett resultat av hjärtfrekvensökningen trots minskad perifer resistens. Statisk träning medför istället en tryckbelastning på hjärtat, som leder till förtjockning av kammarväggen (muskelhypertrofi). Vid statiskt arbete blir blodtrycksökning större då både hjärtfrekvens och perifer resistens ökar. Många hjärtfel är associerade med en påverkan på centrala artärer med exempelvis successiv vidgning av den uppåtstigande delen av stora kropps- 18 pulsådern och vid coarctatio aortae, en medfödd timglasformad förträngning av nedåtstigande delen av stora kroppspulsådern sker även en påverkan på resten av stora kroppspulsådern. Det är i stora delar okänt i vilken mån rent anatomiskt-fysiologiska förhållanden begränsar GUCH-patienternas fysiska prestationsförmåga och i vilken grad dålig träning, dålig muskulatur och brist på rörelsevana begränsar. Alltmer talar dock för att fysisk inaktivitet i sig är en viktig faktor bakom GUCH-patienternas nedsatta prestationsförmåga. Grupp A. Hjärtfel i regel förenliga med elitidrott Förmaksseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, öppetstående ductus arteriosus Patienter i tidig barndom opererade för förmaksseptumdefekt (ASD, hål mellan hjärtats förmak), ventrikelseptumdefekt (VSD, hål mellan hjärtats kammare), öppetstående ductus arteriosus (PDA, förbindelse från fostertiden mellan kroppspulsådern och lungpulsådern) har i regel normal hjärtfunktion. Dessa hjärtfel upptäcks och behandlas nästan alltid i tidiga barnaår och ger mycket begränsad eller ingen påverkan på den fysiska förmågan i vuxen ålder. I de fall dessa hjärtfel diagnostiseras i vuxen ålder är det oftast just på grund av nedsatt fysisk prestationsförmåga som patienten kommer i kontakt med sjukvården. Operation kan ge gradvis återhämtning av arbetsförmågan. Om en ASD eller en VSD är mycket liten kan den ibland lämnas utan åtgärd och en ASD, med normalt lungartärtryck där det inte finns någon operationsindikation, har i allmänhet normal fysisk kapacitet utan restriktioner avseende idrottande. Icke-opererade VSD, i realiteten små och hemodynamiskt betydelselösa defekter, är förenliga med idrott på hög nivå. Men samtliga personer med icke-opererade ASD och VSD bör konsultera en GUCH-intresserad läkare för att bedöma om det är lämpligt med elitidrott. Förträngningar av pulmonalisklaffen Patienter med förträngningar av pulmonalisklaffen (klaffen mellan höger kammare och lungpulsådern) är i regel opererade med en ballongvidgning i tidig barndom. Hjärtfelet i sig utgör sällan något hinderförutsatt att patienterna är uppföljda och kontrollerade så att förträngningen inte har kommit tillbaka. Förträngning av aortaklaffen eller kroppspulsådern Medfödd förträngning av aortaklaffen eller av kroppspulsådern, aorta coarctation, är också i regel åtgärdade tidigt i livet och med mycket gott resultat. Även här kan man i regel godkänna elitidrott, men regelbunden uppföljning är ett krav. Icke-åtgärdad, eller ickediagnosticerad, betydande förträngning av aortaklaffen är ett potentiellt livshotande tillstånd där kraftig ansträngning akut hotar hjärtats egen blodförsörjning via kranskärlen. Milda fall utan symtom (gradient över aortaklaffen på
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10 lungpulsådern respektive kroppspulsådern utgår från ”fel” kammare. De flesta GUCH-patienter med transposition är opererade med förmakskorrektion (atriell switch) enligt Mustard eller Senning. De har en alla en dålig förmaksfunktion på grund av liten volym i det systemvenösa förmaket, en bristande sammandragning av förmaket och en sänkning av maxpulsen. Sjunkande syrgashalt vid arbete är inte ovanligt på grund av högervänster shunt och vissa patienter har en oförmåga att höja pulsen tillräckligt vid arbete (kronotrop inkompetens). Livshotande störningar i hjärtrytmen medför en ökad risk för plötslig död på 2-3 % per år. Idrottsdeltagande på elitnivå är därför i regel begränsat till idrotter som kräver låg dynamisk och/ eller låg statisk aktivitet. Patienter opererade med så kallad arteriell switch når numer vuxen ålder. Kirurgin innebär att man helt enkelt byter plats på de stora kärlen och ”kopplar rätt”, vilket ger mycket bra resultat och många har en normal arbetskapacitet. Själva operationsmetoden, där ibland hjärtnerver skärs av, kan medföra svårigheter med att öka pulsen tillräckligt mycket vid ansträngning. Marfans syndrom Marfans syndrom innebär att det finns en svaghet i bindväven i hela kroppen och därför en risk för en sjuklig utvidgning av stora kroppspulsådern (aorta) som riskerar att brista. Personer med en konstaterad vidgning av aorta rekommenderas att göra en operation vid en viss grad av vidgning. Tiden före operationen bör de vara mycket restriktiva med, framförallt, statisk belastning. Personer med Marfans syndrom som håller på med elitidrott bör undersökas före sitt idrottande och regelbundet under idrottskarriären, i första hand med hjärtultraljud. Idrotter med hög statisk belastning bör de starkt avrådas från. Grupp C. Komplexa hjärtfel i regel inte förenliga med elitidrott Komplexa hjärtfel av enkammartyp Opererade komplexa hjärtfel av enkammartyp (till exempel tricuspidalisatresi, dubbelt inflöde till vänsterkammare, obalanserad atrioventrikulär septumdefekt) är en mycket blandad grupp. Men de har det gemensamt att de genomgått operationer som leder till en så kallad Fontancirkulation. Detta innebär att allt icke-syrsatt blod som återvänder till hjärtat inte på vanligt sätt pumpas av höger kammare ut i lungorna, det rinner istället passivt in i lungorna. Hjärtat har alltså bara en fungerande kammare istället för som normalt två. Patienterna är därför kraftigt begränsade i sin prestationsförmåga och är sällan aktuella för idrottsaktivitet. Eisenmengers syndrom Högt blodtryck i lungblodkärlen, pulmonell hypertension, sekundär till hjärtfel kallas Eisenmengers syndrom. Dessa patienter har mycket begränsad prestationsförmåga och mycket symtom. De har kraftigt nedsatt syremättnad i blodet och är därför blåfärgade om läppar, fingrar, hud (cyanotiska) och är inte aktuella för idrott på elitnivå. Även rekreationsidrott innebär i regel en alltför kraftig påfrestning men symtombegränsad lek och fysisk aktivitet, liksom perifer muskelträning, kan sannolikt genomföras med mycket liten ökad risk och ger en bättre livskvalitet, ökat välbefinnande och bättre funktion. Lätt till måttlig fysisk träning har visats förbättra livskvaliteten och öka prestationsförmågan hos dessa patienter men bör endast genomföras av sjukgymnaster med särskild utbildning och i samråd med specialistläkare inom fältet. Sammanfattning Vuxna med medfödda hjärtfel ska uppmanas till ett rörligt liv i vardagen, såsom att promenera, cykla och gå i trappor i stället för att åka hiss. Rekreationsidrott såsom golf och motionssimning, skidåkning, joggning, tennis kan också rekommenderas till de flesta. När det gäller elitidrott, och rimligen även giltigt för mer intensivt motionsidrottande, krävs en individuell bedömning utifrån resultatet av en utvärdering av hjärtats pumpförmåga och elektriska stabilitet i vila och under arbete. Europeiska rekommendationer avseende tävlingsidrott vid olika medfödda hjärtfel publicerades 2005 av den Europeiska kardiologföreningen (se litteraturhänvisning sist i artikeln). Vad som sägs ovan om restriktioner för elitidrott får inte tolkas som en allmänt negativ inställning till fysisk aktivitet. Tvärtom talar mycket för att personer med medfödda hjärtfel har ännu större anledning än i övrigt hjärtfriska att hålla sig fysiskt aktiva och i god form. Även patienter med de svåraste hjärtfelen, i grupp C, kan ägna sig åt fysisk aktivitet på en nivå som är anpassad till individen i fråga. Vid mycket gravt nedsatt prestationsförmåga kan perifer träning ofta vara av stort värde. De allra flesta GUCH-patienter borde rekommenderas att vara mer fysiskt aktiva än vad de är i dag. Påtagliga restriktioner är endast nödvändiga för en handfull patientgrupper, och då främst avseende elitidrott. För kontakt: mats.brjesson@telia.com Litteraturhänvisning 1. Pellicia A, Fagard R, Björnstad H et al. Rekommendations for competetivite sports participation in athletes with cardiovascular disease. Eur Heart J 2005;26:1422-45 2. Hirth A, Reybrouck T, Bjarnason-Wehrens B et al. Recommendations for participation in competetitive and leisure sports in patients with congenital heart disease: a consensus document. Eur J Cardiovasc Prev and Rehab 2006;13:293-299 (Rekommendationer för deltagande i elitidrott eller rekreationsidrott på högre nivå. Artiklarna (1 och 2) kompletterar varandra och täcker ett mycket brett spektrum av medfödda men även förvärvad, hjärtsjukdom) 3. Fredriksen PM, Veldtman G, Hechter S et al. Aerobic capacity in adults with various congenital heart diseases. Am J Cardiol 2001;87:310-314 4. Winter M, Bouma B, van Dijk A et al. Rela¬tion of physical activity, cardiac function, exercise capacity and quality of life in patients with a systemic right ventricle. Am J Cardiol 2008;102:1258-1262 5. Diller GP, Dimopoulos K, Okonko D et al. Exercise intolerance in adult congenital heart disease. Circulation 2005;112:828-835 (Artiklar (3, 4 och 5) som belyser den lätt-till måttligt sänkta fysiska prestationsförmågan hos många vuxna med medfödda hjärtfel) 6. Börjesson M, Pellicia A. Incidence and aetiology of sudden cardiac death in young athletes: an international perspective. Br J Sports Med 2009;43:644-648 (Översikt över förekomst av och orsaker till plötslig död hos unga atleter) 7. Dua M, Cooper A, Fox K, Stuart G. Exercise training in adults with congenital heart disease: feasibility and benefits. Int J Cardiol 2010;138:196-205 (Artikel om nyttan av träning hos patienter med medfött hjärtfel) 19
Page 1 and 2: IDROTTS FORSKNING ORGAN FÖR CENTRU
Page 3 and 4: Ansvarig utgivare Ingemar Ericson G
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 17: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 69 and 70:
S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
show all

Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?