Svampinfektioner

Hudskrap, hår och nagelskrap samlas bäst upp på ett svart papper som
sedan viks för att skapa en ränna, som kan användas för att överföra
skrapet till ett provrör.
Hud
Hudmaterial erhålls från epidermis i det angripna området genom att man
skrapar i riktning utåt med skarp slev, skalpell eller med ett objektglas utan
att orsaka blödning. Eftersom infektionerna läker från centrum, innehåller
den aktiva randzonen av angripet område de flesta viabla svampenheterna.
Det är viktigt att få rikligt med material.
När det angripna området inte är så fjällande, kan man alternativt använda
en speciell tejpremsa (3 M Polyestertape 850), som trycks med sin klibbiga
sida mot det angripna området. Tejpen flyttas sedan över till ett objektglas
med den klibbiga ytan mot glaset och transporteras i lämpligt objektglasemballage
till laboratoriet.
Hår
Prov från hårbotten erhålls bäst med en trubbig skalpell. Man bör försöka
få med såväl angripna hårstrån som innehållet i tilltäppta hårfolliklar och
fjällande epidermis. Infektionen sitter vanligtvis nära hårroten, varför man
kan klippa bort allt utom en cm-lång bit närmast denna. Hårstrån tas med
pincett, eftersom infekterat hår lossnar tämligen lätt.
Vid kraftigt inflammatoriska lesioner (kerion), vilka framför allt orsakas av
zoofila dermatofyter, är förekomsten av viabla svampelement vanligtvis
ganska sparsam till följd av den inflammatoriska reaktionen. Av detta skäl
kan man ofta tvingas ta många prov, innan man slutligen hittar den
infekterande svampen.
Woods lampa, som ger ett långvågigt ultraviolett ljus med våglängdsmaximum
vid 365 nm, kan användas för att upptäcka fluorescens, ett
karakteristikum för infektioner med vissa dermatofyter och Malassezia.
Detta hjälpmedel är särskilt värdefullt, när lesionerna är små. Lampan kan
användas såväl diagnostiskt, som för urval av lämpliga hårstrån för fortsatt
laboratorieundersökning.
45