F2008:05 Karaktärisering av fasta inhomogena ... - Avfall Sverige
F2008:05 Karaktärisering av fasta inhomogena ... - Avfall Sverige
F2008:05 Karaktärisering av fasta inhomogena ... - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1 Inledning<br />
1.1 Bakgrund<br />
År 2004 fick Naturvårdsverket i uppdrag <strong>av</strong> regeringen att undersöka ”Kvalitet hos <strong>av</strong>fall som förs till<br />
förbränning”. I redovisningen <strong>av</strong> uppdraget sägs att lämpliga regelverk kring insamling, sortering finns<br />
idag och de behöver inte utökas, men att kunskapen om det heterogena <strong>av</strong>fallets sammansättning och<br />
kunskapen om vad som eldas bör förbättras [1].<br />
Energiåtervinning genom förbränning <strong>av</strong> <strong>fasta</strong> heterogena bränslen, såsom hushålls- och verksamhets<strong>av</strong>fall<br />
och utsorterade <strong>av</strong>fallsfraktioner har ökar kraftigt i <strong>Sverige</strong>. Dels beror det på att det från<br />
och med 2002 är förbjudet att deponera brännbart <strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong> och dels på att <strong>av</strong>fall är ett lättillgängligt<br />
bränsle som med känd teknik omvandlas till elektricitet och värme. Hushålls<strong>av</strong>fallet som levereras<br />
till förbränningsanläggningar varierar i beskaffenhet mellan de olika anläggningarna beroende<br />
på att kommunerna har olika insamlingssystem för <strong>av</strong>fall. Normalt levereras dock ett utsorterat<br />
brännbart hushålls<strong>av</strong>fall där hushållen ska ha sorterat ut farligt <strong>av</strong>fall, batterier, elektriska produkter,<br />
tidningar och förpackningar vilket resulterar i att <strong>av</strong>fallets innehåll <strong>av</strong> tungmetaller och andra farliga<br />
ämnen begränsas. För övrigt <strong>av</strong>fall, såsom verksamhets<strong>av</strong>fall, som levereras till anläggningarna ställs<br />
det kr<strong>av</strong> <strong>av</strong>seende förbränningsegenskaper till exempel bör <strong>av</strong>fallet inte ha för hög fukthalt eller innehålla<br />
material som är olämpligt att förbränna. Ansvaret för kvalitén på <strong>av</strong>fallet som lämnas har varje<br />
leverantör. Därutöver är det upp till anläggningsägaren att sätta upp ett fungerande kontrollprogram<br />
för att säkerställa att de ställda kr<strong>av</strong>en på kvalité efterlevs. Exempel på mottagningskr<strong>av</strong> och kontrollrutiner<br />
har sammanställts i en tidigare rapport från <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> [2]. Kvalitén på det <strong>av</strong>fall som lämnas<br />
till förbränning förbättras ständigt pga förändringar i lagstiftning samt högre kr<strong>av</strong> från anläggningsägare.<br />
En bättre kunskap om sammansättningen hos den bränsleblandning som kommer till förbränningsanläggningarna<br />
har positiv inverkan på driftekonomi, tillgänglighet, utsläppsnivåer och underhållsbehov<br />
<strong>av</strong> anläggningen. Sv<strong>av</strong>el och klor är exempel på ämnen i <strong>av</strong>fallet som påverkar driftsekonomin för en<br />
förbränningsanläggning genom att påverka bildningen <strong>av</strong> påslag (beläggningar) som påskyndar korrosionen<br />
på de värmeupptagande delarna i pannan. Klor har en negativ effekt med ökad korrosion medan<br />
sv<strong>av</strong>el har en mildrande effekt eftersom bidrar till att mindre korroderande beläggningar bildas.<br />
Resultatet blir att klorhaltiga bränslen förkortar de värmeupptagande delarnas livslängd så att en renovering<br />
<strong>av</strong> pannan måste tidigareläggas. Förhöjda sv<strong>av</strong>elhalter i ett bränsle har dock också negativ<br />
påverkan på driftsekonomin genom ökade reningskr<strong>av</strong>. Exempel på andra <strong>av</strong>fallsfraktioner som inte<br />
är lämpliga att förbränna är material som inte bidrar till värmeutvinnings såsom metaller och glas.<br />
Utsortering <strong>av</strong> dessa har en direkt positiv effekt på minskade askflöden från processen. Förutom material-<br />
och arbetskostnaden blir även drift<strong>av</strong>brottet <strong>av</strong> pannan en kostnad genom uteblivna intäkter.<br />
9