F2008:05 Karaktärisering av fasta inhomogena ... - Avfall Sverige

m m
• g = 0,25
• p = 0,1 [g/g]
• CV = 0,1
= 40
6
3
1
0,
25
( 1
0,
1)
2 ( 0,
1)
0
, 1
7500kg
=> Minsta provkvantiteten = 7500 kg
Minsta delprovkvantiteten blir enligt (2):
8
3
= 2,
7 10
400 300
520kg
m m
=> Minsta delprovkvantiteten = 520 kg
• Antal delprov = 24
Den effektiva verkliga provkvantiteten blir därmed 520 24 12,
5ton
vilket innebär att den
minsta delprovkvantiteten gånger antalet delprov även blir styrande för denna metoden vid beräkning
av den slutliga provkvantiteten för detta exempel.
Beräkningar visar att betydelsen av att formfaktorn har antagits till 1 har effekter för den effektiva
provkvantiten när partikelstorleken överstiger ca 60 cm. I denna beräkning har ett linjärt förhållande
mellan förändring i partikelstorlek och provets densitet () antagits.
2.4.3 Nordtest
Nordtests tekniska rapport ”Solid waste, particulate materials:sampling”, NT ENVIR 004, är avsedd
för provtagning av fast material, såsom askor, slagg och liknande material med en maximal partikel
storlek på 80 mm. Detta gör att denna rapport lämpar sig bättre för provtagning av förbehandlat/malt
avfall än obehandlat eftersom partikel storleken oftast annars är för stor. Materialet som ska provtas
och som består av större partiklar måste förbehandlas på något sätt före provtagning vilket i praktiken
innebär att hela provtagningspopulationen (exempelvis avfallsbunkern eller högens innehåll) måste
storleksreduceras före provtagning.
Bestämning av minsta provkvantitet
Om populationens varians är okänd kan minsta antalet delprov bestämmas ur 0 vilket anger minsta
antalet provpunkter baserat på en provtagningspopulation vars mängd är 30 ton eller mindre.
9 Erfarenhetsbaserat från anläggningsägare.
28