F2008:05 Karaktärisering av fasta inhomogena ... - Avfall Sverige
F2008:05 Karaktärisering av fasta inhomogena ... - Avfall Sverige
F2008:05 Karaktärisering av fasta inhomogena ... - Avfall Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2 Teori<br />
I följande <strong>av</strong>snitt sammanfattas befintliga teorier och metoder som kan vara användbara för provtagning<br />
<strong>av</strong> heterogent <strong>av</strong>fallsbränsle. Områden såsom orsaker till provtagningsfel, planering <strong>av</strong> en provtagning<br />
samt beskrivning <strong>av</strong> olika neddelnings-metoder belyses. Kapitlet <strong>av</strong>slutas med en sammanfattning<br />
och jämförelse mellan några befintliga provtagningsmetoder.<br />
2.1 Påverkan <strong>av</strong> fel vid provtagning<br />
Fransmannen Pierre Maurice Gy utvecklade redan under 1970-talet en provtagningsteori som vanligtvis<br />
benämns ”Theory of sampling” (TOS). Från början var teorin utarbetad för malmbrytning men vid<br />
en närmre granskning <strong>av</strong> teorin visade den sig även lämplig som teoretisk grund för att systematiskt<br />
minimera provtagningsfelet vid provtagning <strong>av</strong> en mängd partikulära eller diskreta material och då<br />
bland annat <strong>av</strong>fall [4]. Enligt Gy är all provtagning en kompromiss mellan kostnad och precision och<br />
det är alltid fysiskt möjligt att ta fullgoda prov, men det är inte alltid kostnaden kan accepteras.<br />
För att minimera kostnader och arbetsinsatser är det därför viktigt att tänka på att en rimlig provpopulation<br />
definieras innan provtagningen utförs. Hela innehållet i populationen måste vara åtkomligt<br />
och samtliga delar skall ha samma chans att ingå i provet. Vidare är det viktigt att storleken på samlingsprovet<br />
och laboratorieprovet bestäms.<br />
2.1.1 Heterogenitet<br />
En <strong>av</strong> de grundläggande principerna i TOS är att mediet som provtas inte är homogent, dvs. det är inte<br />
likformigt i sin sammansättning och fördelning <strong>av</strong> beståndsdelar. Heterogenitet är den enskilt största<br />
orsaken till provtagningsfel. Graden <strong>av</strong> heterogenitet beror på skillnaden mellan till exempel partiklar,<br />
volymer och fragment som en kvantitet innehåller. Statistisk mätning <strong>av</strong> spridning, varians och standard<strong>av</strong>vikelse<br />
är användbara indikatorer för att beskriva graden <strong>av</strong> heterogent hos ett prov [3].<br />
Hur heterogeniteten ska hanteras i ett prov beror på ”skalan” <strong>av</strong> denna. Med ”skalan” menas ”på vilket<br />
<strong>av</strong>stånd observationen görs”. Heterogenitet kan finnas på partikelnivå dvs skillnad i sammansättning<br />
mellan individuella partiklar eller fördelningen <strong>av</strong> dessa partiklar i <strong>av</strong>fallet. Skillnad i sammansättning<br />
mellan olika delar i provtagnings-populationen (ex botten eller toppen <strong>av</strong> en provtagningshög) eller<br />
periodisk variation (ex. årstid) definieras som heterogenitet på långt <strong>av</strong>stånd.<br />
För att minska provtagningsfel som orsakades <strong>av</strong> heterogenitet i provet bör en provtagningsplan utföras<br />
och användas vid provtagning.<br />
13
Change language