Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf
Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf
Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
konstaterats, och därtill kopplade biverkningar. Screening innebär i många fall att personer<br />
som riskerar att bli allvarligt sjuka får tidig behandling, slipper lidande och överlever<br />
sjukdomen. Men ett antal personer får falska sjukdomsbesked och drabbas till följd av detta<br />
av oro och ångest. Ytterligare andra genomgår omfattande behandlingar, som ibland även är<br />
riskabla, i onödan. Screening kan också medföra att personer invaggas i en falsk trygghet<br />
eftersom de trots ett negativt testresultat drabbas av den sjukdom de screenats för. Screening<br />
aktualiserar också frågor om huruvida tidig upptäckt alltid är något positivt, samt vad som kan<br />
anses vara friskt och sjukt – vilka åkommor ska vi egentligen screena för?<br />
I etisk diskussion om screening bör inte heller en prioriteringsdiskussion om sjukvårdens<br />
resurser glömmas bort. Screening tar å ena sidan resurser från annan vård, men kan å andra<br />
sidan bidra till att spara resurser längre fram i vårdkedjan då tidig upptäckt kan ge möjlighet<br />
till mer kostnadseffektiv behandling än vad som vore möjligt vid senare upptäckt.<br />
En diskussion om screening och etik bör ta sin utgångspunkt i de tio kriterier för screening<br />
som forskarna Wilson och Jungner år 1968 definierade åt WHO. Kriterierna, som bör vara<br />
uppfyllda innan organiserad allmän screening övervägs, har sammanförts i fyra<br />
huvudpunkter 5 , vilka refereras nedan:<br />
1. Vilken betydelse har sjukdomen?<br />
Av praktiska och etiska skäl bör massundersökningar begränsas till sjukdomar som är<br />
betydelsefulla ur folkhälsosynpunkt. Sjukdomarna bör vara vanliga och/eller medföra<br />
betydande lidande och sjukdom för individen. När bedömningen av sjukdomens<br />
betydelse ska göras krävs nyanserade överväganden som beaktar förekomst, ålder vid<br />
insjuknande, prognos, behandlingskomplikationer, kostnader etc.<br />
2. Är diagnosmetoden tillräckligt bra?<br />
Metoden bör ha hög känslighet och träffsäkerhet, det vill säga stor förmåga att<br />
upptäcka sjukdom när sådan finns och tillförlitligt kunna utesluta sjukdom hos dem<br />
som är friska. Metoden måste också vara accepterad av målgruppen.<br />
3. Finns det tillgång till effektiv behandling?<br />
Det ska finnas behandling som ändrar sjukdomens naturliga förlopp i gynnsam<br />
riktning. Under senare år har enighet nåtts om att behandlingseffekter bör<br />
dokumenteras i randomiserade studier.<br />
4. Står kostnaderna i rimlig proportion till effekterna?<br />
Kostnaderna för screeningprogrammet, inklusive kompletterande diagnostik och<br />
behandling bör beräknas, liksom deltagarnas uppoffringar, exempelvis i form av tid<br />
och utgifter för resor. Även psykiskt och fysiskt obehag bör inkluderas i analysen.<br />
Dessa kriterier har av vissa länder kompletterats, och en variant av dem finns i den svenska<br />
Modell för införande av nationella screeningprogram på cancerområdet som tidigare<br />
omtalats. Innehållet i denna modell kommer närmare att beröras i kapitel 2. Nedan följer en<br />
kortfattad diskussion om några av de faktorer som påverkar en etisk diskussion om screening.<br />
1.3.1 Potentiell nytta med screening<br />
Nytta ur ett samhällsekonomiskt perspektiv<br />
5 Statens Medicinsk Etiska Råd (SMER), Screening på gott och ont, Konferensrapport utgiven med anledning av<br />
Etiska Dagen, 14 april 2011, s. 5<br />
14(96)
Change language