Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

Förbättringspotential finns också i de övriga länsdelarna. Ämnet är dock känsligt och kan
ibland upplevas som svårt att föra på tal, i synnerhet som de gravida kvinnornas partners inte
sällan är med under besöken.
Screening för att upptäcka depressioner under och efter graviditet
Vid inskrivningssamtalet på Kvinnohälsan/Barnmorskemottagning tillfrågas de gravida
kvinnorna muntligen om de vill fylla i ett formulär avseende sinnesstämning. Syftet är att hitta
dem som eventuellt kan ha en depression. Man vet att depression under och efter graviditet
försvårar anknytningen till barnet samt ökar riskerna för beteendemässiga, känslomässiga, och
motoriska utvecklingsförseningar hos barnet. Deprimerade kvinnor löper också ökad risk att
graviditeten avslutas i förtid. Kvinnor med depression under graviditet erbjuds samtalsterapi
och/eller medicinering för att förebygga ovanstående risker. Förekomsten av depression under
graviditet är cirka 10 procent. I den centrala länsdelen fyllde ungefär 80 procent av kvinnorna
i formuläret om depression.
Uppgifterna om förekomsten av depression efter förlossningen varierar något, men ungefär
var tionde kvinna drabbas. Screening för att upptäcka depressioner efter förlossningen görs
huvudsakligen på vårdcentralernas Barnavårdcentraler (BVC) 6-8 veckor efter att
förlossningen skett. Screeningen vid BVC görs med en särskild metodik. Ett
självskattningsformulär som är särskilt utvecklat för att upptäcka nedstämdhet och
depressioner efter förlossningar fylls i vid besöket (EPDS-formulär 110 ). Formuläret ligger
sedan till grund för ett samtal mellan modern och BVC-sköterskan. Om kvinnan visar
nedstämdhet erbjuds hon stödjande samtal hos BVC-sköterskan (1 tim 3-5 ggr). Vid behov
kan även Barnhälsovårdens psykologer ta hand om samtalen. Psykologerna kan ge behandling
vid medelsvår depression och använder sig exempelvis av kognitiv beteendeterapi (KBT). Vid
en uppföljning gjord 2011 framkom att 93 procent av BVC-sköterskorna i länet använde sig
av EPDS-metodik. En brist är dock att metoden är svår att använda för kvinnor med annat
hemspråk än svenska. I dagsläget är det därför enbart kvinnor som talar svenska som erbjuds
screeningen. Ett annat framtida utvecklingsområde är användningen av EPDS-metodik för
pappor. I den centrala länsdelen erbjuds även screening med EPDS-metodik på
efterkontrollen hos Kvinnohälsan/Barnmorskemottagning (6-12 veckor efter förlossningen).
Vissa kvinnor genomgår screening även här, medan andra avstår och nöjer sig med den
screening som erbjudits vid BVC.
6.5 Screening av barn under uppväxtåren
I Östergötland inbjuds barn till en rad kontroller under sitt första levnadsår. De inbjuds också
för undersökning vid 18-månaders, 2,5 års, 4 års och 5 års ålder. Kontrollerna under det första
levnadsåret sker hos sjuksköterska och läkare. Vid dessa besök kontrolleras, tillväxt, vikt och
huvudomfång, men någon generell screening efter specifika sjukdomstillstånd genomförs inte.
Dock så genomförs under det första året kontroll av ögonens ställning och rörelser för att
exempelvis upptäcka skelning i ett tidigt stadium.
Vid 18-månadersundersökningen tillfrågas föräldrarna om barnets syn och hörsel, och remiss
till ortopist respektive audionom skrivs vid behov. En egentlig screeningundersökning, där
samtliga barn testas, sker först vid 4-årsundersökningen. Då genomförs en regelrätt
undersökning av synskärpan, samt en hörselundersökning, varefter remiss skrivs vid behov.
110 EPDS = Edinburgh Postnatal Depression Scale
80(96)