Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

More documents

Recommendations

Info

huvudmännen har diskuterats. Det förslag som Socialstyrelsen lyft fram under hösten bygger på tre grupperingar (se figur 2): 1) För det första en mindre gruppering som tar fram vetenskapligt underlag enligt ovan nämnda HTA-modell. Denna grupp föreslås, precis som i förslaget från mars 2012, vara anknuten till SBU, och kallas därför här SBU-gruppering. 2) För det andra en något större gruppering bestående av diagnoskunniga personer som bedömer det vetenskapliga underlaget i relation till delfrågor, såsom till exempel lämpligt åldersintervall. Denna gruppering, som inte bedömer programmet i sin helhet, men lämnar rekommendationer i delfrågor, har av Socialstyrelsen kallats prioriteringsgrupp. Grupperingens sammansättning beror av vilket tillstånd screeningprogrammet rör, och grupperingen är därför av mer tillfällig natur. Till någon av de två förstnämnda grupperingarna kommer sannolikt även personer med etisk kompetens, eventuellt i form av en egen gruppering, att knytas, så att de etiska frågeställningarna berörs tidigt i processen. 3) För det tredje en mer permanent gruppering av screeningexperter, etisk kompetens och huvudmannarepresentanter som prövar det föreslagna programmet i sin helhet mot de 15 kriterierna och därefter rekommenderar JA, NEJ eller FORTSATT FORSKNING BEHÖVS till Socialstyrelsens generaldirektör, som tar det formella beslutet. Den sistnämnda grupperingen har hittills kallats referensgrupp. Referensgruppens sammansättning med huvudmannarepresentanter är tänkt att i möjligaste mån säkra att det finns stöd för beslutet hos de berörda huvudmännen, så att ett screeningprogram verkligen kan komma tillstånd om rekommendationen blir ett JA. Diskussionerna om grupperingarnas antal, sammansättning, interna beslutsregler och beslutsmandat är inte slutförda och en färdig modell saknas därmed. Målet är dock att modellen skall vara klar i april 2013. Figur 1: Enkel skiss över process för nya/pågående screeningprogram hämtad från de diskussioner som förts under hösten 2012. Modellen är under utveckling och de olika gruppernas sammansättning och roll är ännu inte fastlagda. Om rekommendationens kraft När det gäller normeringsgraden för den rekommendation om screening som blir resultatet av ovan nämnda grupperingars arbete och generaldirektörens beslut, konstaterar Socialstyrelsen i sitt förslag från mars 2012 att hälso- och sjukvården idag är organiserad så att varje landsting styr över sin egen ekonomi och planering utifrån sina resurser, och att de själva bestämmer sina prioriteringar när det gäller användningen av olika metoder i sina verksamheter, men att prioriteringarna skall göras med ledning av hälso- och sjukvårdslagens § 2 (och de 30(96)
prioriteringsprinciper som berörts i kapitel 1). Socialstyrelsen fastslår dock att alternativen föreskrift eller allmänt råd, som har en starkare normerande verkan än en rekommendation, inte kan anses möjliga respektive lämpliga i detta fall. Man noterar också att en starkare normeringsgrad sannolikt skulle innebära en större förväntan på statligt stöd vid införande av screeningprogram. 5) Förankra rekommendation Socialstyrelsen konstaterar att ett förslag till rekommendation om ett nytt, eller revidering av ett befintligt screeningprogram, kommer att behöva förankras innan slutgiltigt beslut fattas. Nationella och/eller regionala seminarier eller liknande aktiviteter föreslås, bland annat hos kommuner, landsting, patientorganisationer, Prioriteringscentrum, SKL, SMER och professionens olika yrkesföreningar. 6) Ta fram detaljerad information Socialstyrelsen föreslår att myndigheten i samråd med SKL diskuterar ansvarsfördelningen när det gäller att ta fram mer detaljerad information om genomförande och uppföljning när Socialstyrelsen lämnat en JA-rekommendation för ett screeningprogram. 7) Ansvaret för genomförandet av screeningen Socialstyrelsen intar här en försiktig hållning, och förslaget från mars 2012 lyder: ”Socialstyrelsen ger inga förslag på hur genomförandet ska gå till eftersom landstingen och regionerna själva avgör hur de vill följa rekommendationerna”. Ansvaret för genomförandet faller således på huvudmännen. Som tidigare nämnts har dock de regionala cancercentrumen uppdrag som gör att de skulle bli inblandade i en stödjande roll vid införande av screeningprogram på cancerområdet. 8) Följa upp nationella screeningprogram via register Socialstyrelsen konstaterar i sitt förslag från mars 2012 att det i nuläget inte finns något generellt hälsodataregister som kan användas för att utvärdera screeningprogram. Däremot finns ett kvalitetsregister för screening av livmoderhalscancer. Den nationella samverkansgruppen för regionala cancercentrum vill också försöka få till ett förbättrat nationellt kvalitetsregister för livmoderhalscancerscreeningen, samt ett nationellt kvalitetsregister för mammografi. Socialstyrelsen anser att dessa register skulle kunna var ett första steg mot att nationellt samordna uppföljningen av screeningprogrammen, men yttrar samtidigt att kvalitetsregister bygger på frivilligt deltagande och att vårdgivarna inte kan tvingas att rapportera data till dem. Socialstyrelsen förespråkar därför att ett nationellt hälsodataregister över de individer som nationella screeningprogram riktar sig till inrättas vid myndigheten, och att vårdgivarna skall vara skyldiga att rapportera till detta. Ett sådant register kräver dock ytterligare lagstöd för att kunna samla information om följsamhet, insjuknande och överlevnad, och Socialstyrelsen bedömer det som angeläget att utreda möjligheterna till detta. 2.2.4 En ofärdig modell? Modellen är ett första steg som behöver utvecklas genom att prövas Som framgår av den ovanstående beskrivningen av Modell för införande av nationella screeningprogram på cancerområdet från mars 2012, så är modellen inte färdig i alla delar. Modellen ses av Socialstyrelsen som ett ”första steg” på väg mot ett mer enhetligt sätt för Socialstyrelsen att bedöma screeningprogram. Utveckling av modellen kommer att ske genom nya diskussioner mellan screeningexperter, Socialstyrelsen och huvudmannarepresentanter i 31(96)
Page 1 and 2: Screening Särskilt utredningsuppdr
Page 3 and 4: 5. Screening för kroppspulsåderbr
Page 5 and 6: fatta ett rationellt beslut om att
Page 7 and 8: Utvecklingsområden GCK: Låg täc
Page 9 and 10: Utvecklingsområden screening för
Page 11 and 12: 1. Bakgrund 1.1 Uppdragsbeskrivning
Page 13 and 14: Medborgardialogens resultat present
Page 15 and 16: På ett samhällsekonomiskt plan ka
Page 17 and 18: föremål för screening, i jämfö
Page 19 and 20: (det vill säga att många av dem s
Page 21 and 22: 2. Staten, landstingen och screenin
Page 23 and 24: - utgöra ett nav för cancerforskn
Page 25 and 26: screeningprogram på cancerområdet
Page 27 and 28: iktlinjerna varit graderade. Social
Page 29: 15. Det finns en plan för utvärde
Page 33 and 34: manöverutrymmet begränsas i jämf
Page 35 and 36: sjunkande deltagandefrekvenser blan
Page 37 and 38: cellprovskontroll. Dessa återfinns
Page 39 and 40: fås först när SKL:s projekt och
Page 41 and 42: undantag för en enda mottagning i
Page 43 and 44: Täckningsgrad för gynekologisk ce
Page 45 and 46: innehåller exempelvis de 10 procen
Page 47 and 48: som presenterats ovan (knappt 76 re
Page 49 and 50: på olika ställen i Östergötland
Page 51 and 52: Samtidigt som en avgift ur principi
Page 53 and 54: att kvinnor som är barnlösa, och
Page 55 and 56: som avbokar via Mina Vårdkontakter
Page 57 and 58: har till följd av upphandlingen av
Page 59 and 60: Figur 3: Deltagarfrekvens vid mammo
Page 61 and 62: förbättringsarbete för att öka
Page 63 and 64: 5. Screening för kroppspulsåderbr
Page 65 and 66: som genomfördes innan screening in
Page 67 and 68: av hälso- och sjukvårdens kvalite
Page 69 and 70: Det är sedan mitten av 2011 möjli
Page 71 and 72: 6. Kort om några andra typer av sc
Page 73 and 74: I Östergötland skedde mellan åre
Page 75 and 76: man varit tveksam till att införa
Page 77 and 78: till svåra missbildningar. Barn so
Page 79 and 80: innan förlossning, och en efterkon
Page 81 and 82:
Förutom screeningen som inriktas p
Page 83 and 84:
LiÖ 2012-1891, Beslutsunderlag til
Page 85 and 86:
Uppgiftslämnare/verksamhetsföretr
Page 87 and 88:
Bilaga B: Täckningsgrad för gynek
Page 89 and 90:
89(96)
Page 91 and 92:
Bilaga C: Socioekonomisk indelning
Page 93 and 94:
Socioekonomisk indelning av Österg
Page 95 and 96:
Bilaga E: Deltagande i mammografisc
show all

Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?