Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

av JA, NEJ eller FORTSATT FORSKNING BEHÖVS, till Socialstyrelsens generaldirektör,
som fattar det formella beslutet, varefter huvudmännens arbete med implementering tar vid.
Eftersom modellen ännu inte är färdig är det svårt att exakt bedöma dess konsekvenser för
landstinget i Östergötland. Å ena sidan resulterar en prövning av ett screeningprogram enligt
modellen i en rekommendation, som, likt övriga rekommendationer, inte är obligatorisk för
huvudmännen att följa. Å andra sidan är modellen relativt omfattande och innehåller höga
krav på vetenskapligt underlag och gedigna hälsoekonomiska och etiska analyser, vilka i en
transparent process ska prövas mot de 15 kriterierna (se avsnitt 2.2.3). Modellen innebär en
tydligare, mer enhetlig och mer transparent utvärderingsprocess innan ett program införs än
vad som varit fallet hittills. När ett förslag genomgått en sådan process, blir det sannolikt
svårare än idag för enskilda huvudmän att anmäla avvikande mening och handla därefter. Det
blir sannolikt också svårare för enskilda huvudmän att rättfärdiga införandet av egna
screeningprogram på regional- eller landstingsnivå (annat än i forskningssyfte), i alla fall utan
att motsvarande grundliga undersökningar och prövningar gjorts, vilket för en enskild
huvudman skulle vara mycket resurskrävande. Den fortsatta utvecklingen av modellen bör
följas under 2013.
Tre viktiga screeningprogram i Östergötland
För all screeningverksamhet gäller att högt deltagande är viktigt för screeningprogrammets
effektivitet. Ju högre deltagande, desto fler personers sjukdom upptäcks och kan behandlas i
ett tidigt stadium, vilket, om screeningprogrammet är rätt konstruerat, minskar såväl
kostnader som lidande. Högt deltagande är också viktigt för att ett screeningprogram ska
kunna bidra till att utjämna skillnader i ohälsa i befolkningen genom att sjukdomar upptäcks
tidigt i alla befolkningsgrupper. Ett lågt deltagande i vissa grupper, och i synnerhet i grupper
där risken för sjukdomen är högre än genomsnittligt, riskerar istället att öka skillnaderna i
ohälsa i befolkningen. Inom ramen för ett pågående flerårigt utvecklingsprojekt vid SKL,
Tidig upptäckt genom screening, har några av landets främsta experter fastslagit vilka faktorer
de vet respektive tror gynnar deltagandet. De förstnämnda är inbjudan med förbokad tid, ett
enkelt ombokningsförfarande, påminnelser, bra bemötande och ökad tillgänglighet. De
sistnämnda är kallelsens utformning och information på andra språk än svenska.
Gynekologisk cellprovskontroll (GCK)
I Östergötland finns, liksom i samtliga Sveriges landsting och regioner, ett screeningprogram
för att upptäcka förstadier till livmoderhalscancer genom gynekologisk
cellprovskontroll (GCK). Livmoderhalscancer drabbar ungefär 450 kvinnor i Sverige per år. I
Östergötland kallas kvinnor i åldrarna 23-50 på gynekologisk cellprovtagning vart tredje år,
medan kvinnor i åldrarna 51-60 år kallas vart femte år. Cellprovtagningen sker på
Barnmorskemottagningar respektive Kvinnohälsor på nio platser i länet och kostar 140 kr.
Programmets utformning beskrivs närmare i kapitel 3. De mest centrala utvecklingsområden
respektive starka sidor som identifierats är de följande:
Starka sidor GCK:
Förbokade tider används i mycket hög utsträckning, och återkommande kallelser skickas
ut var 6:e månad om man uteblir från sitt besök.
Vidare finns en medvetenhet om att täckningsgraden behöver förbättras, och ett projekt
med ambitionen att öka deltagandet (”Cytbussen”) har genomförts under våren och hösten
2012 men är ännu inte fullständigt utvärderat. Visst regionalt samarbete i syfte att öka
likvärdigheten och lärandet av varandra förekommer också.
6(96)