Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

More documents

Recommendations

Info

januari och februari 2013, samt genom att modellen tillämpas i arbetet med att uppdatera de nationella riktlinjerna för bröst-, kolorektal och prostatacancer. En modell som är tillämpbar på såväl cancerområdet som andra områden väntas bli färdig i april 2013. Modellen och utmönstring av screeningprogram Den modell som Socialstyrelsen föreslagit innehåller inte någon handlingsplan för hur en huvudman ska gå till väga vid eventuell utmönstring av ett screeningprogram som inte gett önskad preventiv effekt. I rapporten från mars <strong>20<strong>12</strong></strong> skriver dock Socialstyrelsen att man räknar med att, inom ramen för en tillämpning av modellen, belysa denna problematik. Det återstår att se om problematiken berörs i den modell som väntas bli färdig i april 2013. Modellen och översyn av de befintliga rekommendationerna för screeningprogam I arbetet med att revidera de nationella riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatcancer kommer en ”vetenskaplig granskning av mammografin” att ske, och de befintliga rekommendationerna kan komma att ändras. Nationella riktlinjer för livmoderhalscancer saknas dock, och Socialstyrelsen uppger att man vill vänta med en översyn av screeningen för livmoderhalscancer tills den nationella modellen för införande av screeningprogram prövats i arbetet med revideringen av de nationella riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatcancer. 2.2.5 Modellen och Landstinget i Östergötland Socialstyrelsens modell är visserligen inte färdigutvecklad, men den är icke desto mindre viktig för Landstinget i Östergötland (LiÖ) som huvudman. Modellen ska idag ses som ett första steg för hur staten, genom Socialstyrelsen, är på väg mot ett mer enhetligt sätt att bedöma såväl förslag på införanden av screeningprogram som de befintliga programmens kvalitet. Modellens genomslagskraft, i termer av att lyckas med syftet att uppnå likvärdighet över landet, ska värderas mot modellens begränsningar i formell normeringsgrad då huvudmännen själva har att värdera hur de skall agera på den rekommendation som ges, och själva avgör om de vill följa den. Modellens genomslagskraft är svårbedömd. Detta gäller i synnerhet som många detaljer i modellen ännu återstår att utveckla. En tydligare, mer enhetlig och mer transparent utvärderingsprocess av den typ som föreslås i modellen, gör det dock sannolikt svårare än idag för enskilda huvudmän att anmäla avvikande mening och handla därefter. De omfattande kraven på vetenskapligt underlag inklusive gedigna hälsoekonomiska analyser och analys av etiska aspekter, kraven på prövning mot de 15 kriterierna, och kraven på transparenta processer med omfattande förankring, gör det sannolikt också svårare för enskilda huvudmän att rättfärdiga införandet av egna screeningprogram, i alla fall utan att motsvarande grundliga undersökningar och prövningar gjorts, vilket för en enskild huvudman skulle vara mycket resurskrävande. En sådan effekt ligger även i linje med uppdragets skrivningar om att det är ”angeläget att nya screeningprogram introduceras samordnat och strukturerat hos samtliga sjukvårdshuvudmän”. Även om modellen mest fokuserar på införandet av screeningprogram, så finns tydliga ambitioner om ökad uppföljning av befintliga program. Ambitionen är att nationellt samordna uppföljningen, helst genom inrättandet av ett hälsodataregister. En ökad uppföljning på nationell nivå, med ökade jämförelser huvudmännen emellan i syfte att stärka likvärdigheten, torde också minska utrymmet för egna, huvudmannaspecifika, lösningar på screeningområdet. I vilken utsträckning Socialstyrelsens modell begränsar huvudmännens manöverutrymme på screeningområdet beror dock i viss mån på den fortsatta utvecklingen av modellen. Att 32(96)
manöverutrymmet begränsas i jämförelse med tidigare, när en samlad modell för utvärdering saknades, torde dock stå klart. För LiÖ:s del återstår att följa utvecklingen av modellen under arbetet med revideringen av riktlinjerna för bröst-, kolon- och prostatacancer under början av 2013, samt att delta vid förankringstillfällen i denna process för att påverka modellens slutliga utformning. Det blir även viktigt att ta del av den delrapport som lämnas till Socialdepartementet i april 2013. Modellen kommer då att vara mer utvecklad och även vara tillämpbar på andra områden än cancerområdet. Det rör på sig inom screeningområdet Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det rör på sig inom screeningområdet. En ny nationell modell för införande, bedömning och uppföljning av screeningprogram är på gång, nya riktlinjer är att vänta inom bröst-, kolorektal- och prostatacancer, och forskning kring nya metoder och införande av screeningprogram pågår rörande de två sistnämnda. Dessutom debatteras jämlik vård ofta i media. I ljuset av detta torde en nulägesanalys av tre av Östergötlands mest omfattande screeningprogram vara intressant. Detta är ämnet för de tre nästkommande kapitlen. 33(96)
Page 1 and 2: Screening Särskilt utredningsuppdr
Page 3 and 4: 5. Screening för kroppspulsåderbr
Page 5 and 6: fatta ett rationellt beslut om att
Page 7 and 8: Utvecklingsområden GCK: Låg täc
Page 9 and 10: Utvecklingsområden screening för
Page 11 and 12: 1. Bakgrund 1.1 Uppdragsbeskrivning
Page 13 and 14: Medborgardialogens resultat present
Page 15 and 16: På ett samhällsekonomiskt plan ka
Page 17 and 18: föremål för screening, i jämfö
Page 19 and 20: (det vill säga att många av dem s
Page 21 and 22: 2. Staten, landstingen och screenin
Page 23 and 24: - utgöra ett nav för cancerforskn
Page 25 and 26: screeningprogram på cancerområdet
Page 27 and 28: iktlinjerna varit graderade. Social
Page 29 and 30: 15. Det finns en plan för utvärde
Page 31: prioriteringsprinciper som berörts
Page 35 and 36: sjunkande deltagandefrekvenser blan
Page 37 and 38: cellprovskontroll. Dessa återfinns
Page 39 and 40: fås först när SKL:s projekt och
Page 41 and 42: undantag för en enda mottagning i
Page 43 and 44: Täckningsgrad för gynekologisk ce
Page 45 and 46: innehåller exempelvis de 10 procen
Page 47 and 48: som presenterats ovan (knappt 76 re
Page 49 and 50: på olika ställen i Östergötland
Page 51 and 52: Samtidigt som en avgift ur principi
Page 53 and 54: att kvinnor som är barnlösa, och
Page 55 and 56: som avbokar via Mina Vårdkontakter
Page 57 and 58: har till följd av upphandlingen av
Page 59 and 60: Figur 3: Deltagarfrekvens vid mammo
Page 61 and 62: förbättringsarbete för att öka
Page 63 and 64: 5. Screening för kroppspulsåderbr
Page 65 and 66: som genomfördes innan screening in
Page 67 and 68: av hälso- och sjukvårdens kvalite
Page 69 and 70: Det är sedan mitten av 2011 möjli
Page 71 and 72: 6. Kort om några andra typer av sc
Page 73 and 74: I Östergötland skedde mellan åre
Page 75 and 76: man varit tveksam till att införa
Page 77 and 78: till svåra missbildningar. Barn so
Page 79 and 80: innan förlossning, och en efterkon
Page 81 and 82: Förutom screeningen som inriktas p
Page 83 and 84:
LiÖ 2012-1891, Beslutsunderlag til
Page 85 and 86:
Uppgiftslämnare/verksamhetsföretr
Page 87 and 88:
Bilaga B: Täckningsgrad för gynek
Page 89 and 90:
89(96)
Page 91 and 92:
Bilaga C: Socioekonomisk indelning
Page 93 and 94:
Socioekonomisk indelning av Österg
Page 95 and 96:
Bilaga E: Deltagande i mammografisc
show all

Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?