Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

14 år se en viss skillnad i dödlighet mellan de som screenats med PSA-prov och de som inte
screenats. Ett räkneexempel baserat på studien visade dock att man för att förhindra ett
dödsfall i prostatacancer behöver screena 300 män i 14 års tid, och att 12 män utan symptom
från prostatacancer (men med positivt utslag på provet) kommer att genomgå behandling som
försämrar deras livskvalitet. 89
Svårigheten att väga den otvetydigt stora nyttan för ett fåtal, mot den lika otvetydigt mindre
skadan för många fler, har sannolikt bidragit till att det idag inte finns något land i världen
som har allmän PSA-screening. I Östergötland, liksom i Sverige i övrigt finns således inget
screeningprogram. Det är istället varje enskild individs ansvar att avgöra om man vill kontakta
vården och diskutera med vårdföreträdare om att ta ett PSA-prov. I Socialstyrelsens riktlinjer för
bröst-, kolorektal- och prostatacancer från 2007 poängteras behovet av informerat samtycke
vid ett sådant prov. Det står att symtomfria män som vill göra PSA-prov ska få ta del av
skriftlig information om testets för- och nackdelar, samt att läkaren bör diskutera dessa med
patienten innan testet genomförs. Socialstyrelsen har för detta ändamål utvecklat en särskild
skrift som kan lämnas till patienten. Av denna framgår bland annat att en tredjedel av alla män
mellan 50 och 75 år har cancerceller i prostatakörteln, men att bara en av tio män utvecklar en
prostatacancer som behöver behandlas 90 . Skriften används, om än sannolikt i något varierande
utsträckning, i Östergötland. Något förenklat måste män i Östergötland ta ställning till om de
vill göra ett PSA-test som kan minska risken för död i prostatacancer efter 10-20 år, men
samtidigt innebär en större risk för att få försämrad livskvalitet inom betydligt kortare tid, till
följd av överbehandling av en tumör som aldrig skulle gett symtom under deras livstid 91 .
Socialstyrelsen uppdaterar sina riktlinjer under 2013
Det kan av vissa patientgrupper upplevas som orättvist att det inte finns ett screeningprogram
för prostatacancer då det dels är en vanlig sjukdom, dels förefaller finnas visst stöd för
minskad dödlighet till följd av sådant program. Samtidigt finns nackdelar med överdiagnostik
och överbehandling. Under 2013 kommer Socialstyrelsen att uppdatera sina nationella
riktlinjer på bröst-, kolorektal- och prostatacancerområden. I den senaste versionen, från 2007,
sattes åtgärden populationsbaserat screeningprogram med PSA-prov upp på FoU-lista
(forskning och utveckling). Det bedömdes således inte finnas vetenskaplig evidens för
införande av ett populationsbaserat screeningprogram.
Runtom i världen pågår forskning för att utveckla nya metoder för att upptäcka prostatacancer
i ett tidigt stadium. Studier som går ut på att förbättra träffsäkerheten genom att komplettera
resultatet från PSA-provet med biologiska markörer som går att utvinna ur ett vanligt
blodprov pågår. En sådan tvåårig studie med start i januari 2013 planeras involvera 200 000
män i Stockholmsområdet och på Gotland. 92 .
Läget i Östergötland
Östergötland hade under relativt många år en underdiagnostik av prostatacancer jämfört med
riket. Under 2000-2010 skedde dock ett skifte, och idag finns istället en viss risk för
överdiagnostik. Den åldersstandardiserade incidensen i Östergötland var år 2010 ungefär 244
fall per 100 000 invånare, medan den för riket var 185 fall per 100 000 invånare. Under 2010
insjuknade ungefär 600 personer i prostatacancer i länet, vilket var en ökning med 50 personer
från året innan.
89 Statens medicinsk-etiska råd (2011); Screening på gott och ont, s. 10 från föreläsning av Ola Bratt
90 Socialstyrelsen (2010); Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede (…)
91 Statens medicinsk-etiska råd (2011), Screening på gott och ont, s. 10, från föreläsning av Ola Bratt
92 Studien leds av Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet
72(96)