Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf
Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf
Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
som presenterats ovan (knappt 76 respektive 73 procent), men den nedåtgående trenden är<br />
densamma. Orsaken till skillnaden är förmodligen att registrets beräkningsmetod i något<br />
avseende skiljer sig från den som använts i det ovanstående, vilken dock är densamma som<br />
under ett flertal år använts i Östergötland. Även enligt siffrorna från registret ligger dock<br />
Östergötland med sina 76 procent klart under målet om 85 procents täckningsgrad. Det<br />
centrala i diagrammet är således inte den absoluta nivån, utan jämförelsen med de andra<br />
landstingen. Som framgår av diagrammet är inte Östergötland ensamt om att ha en<br />
nedåtgående trend under senare år.<br />
Figur 3: Täckningsgrad för GCK för de olika huvudmännen enligt det ”gamla” Nationella kvalitetsregistret för<br />
gynekologisk cellprovtagning (Källa: registerhållare Joakim Dillner, Karolinska Institutet)<br />
Angående anslutning till nytt nationellt kvalitetsregister för GCK<br />
Under senhösten <strong>20<strong>12</strong></strong> beslutade RCC:s nationella arbetsgrupp för cervixcancerprevention att<br />
det forskningsinriktade registret vid Karolinska Institutet ska slås samman med ett mindre<br />
register som drivits i Västra Götalandsregionen (den så kallade ”Cytburken”), så att endast ett<br />
register finns. Detta ”nya” register - Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention -<br />
kommer att bygga på Cytburken och ha utökade möjligheter när det gäller att snabbt få ut data<br />
ur registret. Tidigare har data från det ”gamla” kvalitetsregistret publicerats i årsrapporter som<br />
inte alltid kommit årligen och som haft ett eller flera års eftersläpning i data. Detta har gjort<br />
det svårt för huvudmännen att använda registret vid egen uppföljning, och ännu svårare för<br />
verksamheten att använda i planeringen av sitt förbättringsarbete. Därför har de olika<br />
huvudmännen beräknat egna siffror, inte sällan med olika definitioner och<br />
beräkningsmetoder, vilket gjort jämförelser svåra. Förhoppningsvis leder införandet av det<br />
nya kvalitetsregistret till att öka jämförbarheten mellan huvudmännen, samt till att det blir<br />
lättare att följa täckningsgraden i ”realtid”. En förutsättning är dock att samtliga landsting<br />
ansluter sig, trots de kostnader som är förknippade med detta. Kostnaden har, per landsting,<br />
47(96)