Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

(det vill säga att många av dem som bär på anlaget faktiskt blir sjuka) och de är ovanliga.
Detta gäller inte för flera av de vanliga och kostnadsdrivande folksjukdomar för vilka
screeningprogram i framtiden kan komma att föreslås. Ett exempel är diabetes, där det inte är
en gen som avgör om man blir sjuk, utan samspelet mellan många gener och miljön. Således
finns det många personer som bär på anlag för folksjukdomar utan att bli sjuka. Screening av
sådana tillstånd aktualiserar frågan om omfattningen av, och riskerna med, eventuell
överbehandling och stigmatisering. Dessa frågor aktualiseras också i diskussioner om
screening för tillstånd som å ena sidan saknar entydiga biologiska markörer, men för vilka
man å andra sidan vet att tidiga insatser kan förbättra prognosen. Detta gäller exempelvis
diskussioner om screening för ADHD och autism. Inom många av dessa områden behövs mer
kunskap om de psykologiska effekterna av falskt positiva svar innan screening övervägs 12 .
Sammantaget kan sägas att den tekniska utvecklingen av nya screeningmetoder går mycket
snabbt, och att detta inte minst gäller på det genetiska området. Av denna anledning är det
mycket viktigt att beakta de frågor som ovan rests innan beslut om att införa nya
screeningprogram fattas.
1.4 Screening, jämlikhet och deltagarfrekvensens betydelse
Som ovan nämnts anges i hälso- och sjukvårdslagen att målet för hälso- och sjukvården är en
god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Omfattande screeningprogram,
där människor från alla delar av landet och alla socioekonomiska grupper erbjuds delta, har
potential att jämna ut skillnader i ohälsa. Detta förutsätter dock ett brett deltagande i
befolkningen. Om deltagandet istället är lågt, och om det är snedfördelat så att vissa grupper
deltar i lägre utsträckning än andra, kan screeningprogram snarare bidra till att öka skillnader i
ohälsa genom att sjukdomar upptäcks i ett senare stadium hos individer ur vissa grupper än
hos individer ur andra.
Flera av de screeningmetoder som idag används syftar till att hitta cancer, inte minst eftersom
tidig upptäckt är viktigt för prognosen vid de flesta cancersjukdomar. När det gäller
insjuknanderisken och överlevnaden i cancer finns skillnader i landet. Skillnaderna är större
mellan socioekonomiska grupper än mellan olika regioner. Bakgrunden till detta är komplex
och mer forskning behövs för att klarlägga orsakerna. Forskarna vet dock att det inte finns
några uppenbara skillnader för risken att insjukna i cancer när man tittar på tolv av de
vanligast förekommande cancerformerna tillsammans. Men när dessa tolv tumörformer
analyseras separat, ser man skillnader mellan grupperna i insjuknande för vissa cancerformer,
inte minst lungcancer, där incidensen är högre i grupper med lägre socioekonomi, och malignt
melanom bröstcancer och prostatacancer, där incidensen är något högre i grupper med högre
socioekonomi. Detta är känt sedan tidigare och beror på att rökvanor, solexponering,
mammografiscreening och PSA-provtagning för att upptäcka prostatacancer skiljer sig mellan
de tre olika socioekonomiska grupper Socialstyrelsen använder sig av i sina analyser. 13
Skillnaderna i överlevnad mellan olika socioekonomiska grupper är dock tydliga. För var och
en av de tolv vanligaste cancerformerna finns en tydlig gradient med bättre överlevnad i den
högsta socioekonomiska gruppen. Skillnaderna gäller främst den första tiden efter diagnosen,
12 Ibid, s. 18-21
13 Socialstyrelsen (2011), Cancer i Sverige – Insjuknande och överlevnad utifrån regional och socioekonomisk
indelning, s. 6f, 155f, 172f, 180f, 203f. De cancerformer som undersöktes var cancer i: bröst, bukspottkörtel,
livmoderkropp, lunga och luftrör, malignt melanom, njure exkl. njurbäcken, Non-Hodgkin-lymfom, prostata,
tjocktarm, ändtarm, urinblåsa, äggstockar.
19(96)