Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

med högre socioekonomisk status. (Hur den socioekonomiska indelning är gjord redogörs
för i bilaga C.) Sambandet gäller för hela åldersintervallet som kallas (40-74 år), men även i
de tre separata åldersintervall som undersökts. För kvinnor i de tre grupperna med högst
socioekonomisk status klaras målet om 80 procents deltagande, men inte för de övriga två
grupperna (i vilka omkring 8-9000 kvinnor i åldrarna 40-74 år kallades till screening under
2011). Deltagandet är särskilt lågt i den grupp med lägst socioekonomisk status, vilken består
av kvinnor som bor i de 10 procent av nyckelkodsområdena som har lägst andel
höginkomsttagare. En uppdelning av deltagandet på länsdel och socioekonomi har inte gjorts.
Av de färglagda kartorna i bilaga C framgår dock var i länet områden med socioekonomisk
status SES 1-5 finns. De socioekonomiska mönster som ovan påvisats fanns också i statistiken
för år 2010 (ej i tabell).
Övriga resultat
Vid Röntgenkliniken görs inte, i motsats till vid Kvinnokliniken som har ansvaret för den
gynekologiska cellprovtagningen, någon årlig kvalitetsrapport som innehåller
kvalitetsindikatorer för mammografin. Det finns dock ett nationellt kvalitetsregister för
bröstcancer (INCA Bröstcancer), men detta innehåller få indikatorer som rör själva
screeningen – de flesta rör den kliniska verksamheten. Indikatorer som rör kvaliteten i själva
screeningförfarandet (t ex andelen kvinnor som återkallas för nya bilder och andelen av de
återkallade som verkligen hade cancer) förefaller inte ha publicerats regelbundet i länet och
uppföljningen förefaller inte institutionaliserad. Däremot har en enskild bröstradiolog fört
egen statistik, dock med viss eftersläpning. Denna statistik pekar mot att omkring två
tredjedelar av de cirka 240 bröstcancrar som upptäcktes i åldrarna 40-74 under 2010,
upptäcktes genom screening, samt att återkallningsfrekvensen var omkring 5 procent 68 .
Europeiska riktlinjer anger att andelen kvinnor som återkallas bör vara mindre än 5 procent,
medan SBU uppger att återkallningsfrekvensen i Sverige är cirka 3 procent 69 . Det är
verksamhetsföreträdares uppfattning att Östergötland har stått sig relativt väl i jämförelse med
andra sjukvårdshuvudmän när det gäller resultaten av mammografiscreeningen trots att
enkelgranskning använts.
Eftersom bildgranskningen nyligen upphandlats, och den läkare som fört egen statistik har
gått i pension, har förutsättningarna ändrats. Uppföljning av resultat bör i framtiden bli mindre
personberoende. Det är också viktigt att den statistik som samlas in är jämförbar med andra
sjukvårdshuvudmäns data. Förhoppningsvis möjliggör upphandlingen via Unilabs att resultat
från Östergötland kan jämföras med Unilabs resultat i andra delar av landet. Det är oklart om
de definitioner Unilabs använder sig av för sina uppföljningsindikatorer stämmer med de som
tidigare använts i Östergötland, och jämförelser bör göras med försiktighet. Det är särskilt
angeläget att i framtiden följa återkallningsfrekvensen i relation till hur många av de
återkallade som visar sig ha cancer. Det är viktigt att så få kvinnor som möjligt återkallas utan
att ha cancer, då ett återkallande ofta leder till oro.
4.2.3 Förbättringsarbeten
Det viktigaste pågående förbättringsarbetet är Bröstprocessen, vars huvudsakliga innehåll
redan har nämnts.
Förutom att verksamhetsföreträdare anger att man ständigt arbetar med att skapa en positiv
känsla vid undersökningstillfällena för att kvinnorna ska bli benägna att sprida positiva
erfarenheter som i förlängningen kan leda till ökat deltagande, pågår inget aktivt
68 Personligt meddelande, bröstradiolog Bedrich Vitak, 2012-05-29
69 SBU (2011), Datorassisterad granskning inom mammografiscreening (CAD), s. 4
60(96)