Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

6. Kort om några andra typer av screening
Screening är ett brett begrepp, och det finns andra tillstånd än bröstcancer,
livmoderhalscancer och bukaortaaneurysm som sjukvården idag screenar för. En stor del av
denna screening rör gravida kvinnor, nyfödda barn och nyblivna mödrar. Det finns också ett
flertal tillstånd för vilka införande av screening med jämna rum diskuteras, men där nationella
program i dagsläget saknas. De viktigaste pågående respektive diskuterade
screeningprogrammen beskrivs i korthet nedan.
6.1 Screening för prostatacancer – vanlig sjukdom men trubbigt test
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i befolkningen. År 2007 stod prostatacancer
för ungefär en tredjedel av all cancer bland svenska män, och varje år diagnostiseras omkring
10 000 svenska män med prostatacancer. Ungefär 2 500 svenska män avlider årligen i
sjukdomen. Detta innebär att majoriteten av dem som har prostatacancer dör av en annan
orsak. Trots detta är prostatacancer den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken hos svenska
män redan från 50 års ålder. Prostatacancer drabbar främst äldre män, och mer än tre
fjärdedelar av dem som får symtom är över 70 år. Förekomsten ökar kraftigt med stigande
ålder, och insjuknandet var under 2007-2009 drygt 900 per 100 000 män i åldersgruppen 75-
89 år, vilket var ungefär dubbelt så högt som i åldersgruppen 40-74 år. I lägre åldrar är
insjuknande mycket ovanligt. 86 Det finns i dagsläget inget screeningprogram för att upptäcka
prostatacancer i Sverige.
Antalet nyupptäckta prostatacancerfall har under det senaste två decennierna ökat kraftigt till
följd av ökad testning med prostataspecifikt antigen (så kallat PSA-prov), vilket sker genom
ett vanligt blodprov. Fördelen med detta prov är att det är enkelt och billigt, samt att
regelbunden testning kan minska risken för att dö av sjukdomen på längre sikt. 87
Socialstyrelsen har konstaterat att det finns ”visst vetenskapligt underlag” för att screening
med PSA-prov i åldersgruppen 50-70 år skulle kunna leda till minskad dödlighet i
prostatacancer. Nackdelen med PSA-provet är dock att det inte är så träffsäkert, och att falskt
positiva svar, vilka kan ge upphov till oro, därför är relativt vanliga. Andelen män med
positivt utslag på provet som faktiskt har sjukdomen är ungefär 25 procent. Anledningen är att
man kan ha förhöjda värden av PSA av andra orsaker än prostatacancer. En effekt av detta är
överbehandling. I En nationell cancerstrategi för framtiden slås fast att det finns ett ”gott
vetenskapligt underlag” för att prostatascreening genom PSA-test leder till överdiagnostik och
överbehandling av cancerhärdar som inte hade lett till livshotande sjukdom. Överdiagnostik
och överbehandling är ett problem eftersom den behandling som erbjuds vid prostatacancer
riskerar att leda till biverkningar som inkontinens, impotens och sänkt livskvalitet. 88
Kombinationen av ett test som inte sällan leder till överdiagnostik, och en behandling som
inte sällan ger negativa biverkningar, illustrerar kärnan i de diskussioner som förs om PSAscreening.
I en svensk studie i Göteborg där 20 000 män följts under lång tid, kunde man efter
86
En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11)
Socialstyrelsen (2011), Cancer i Sverige – Insjuknande och överlevnad utifrån regional och socioekonomisk
indelning
Wiklund, Peter (2012), ”Framsteg i spåren efter PSA”, Läkartidningen, vol. 109, nr 8, 2012
87
Socialstyrelsen (2010); Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede – fördelar och
nackdelar, s. 3
88
Hugosson, Jonas; Carlsson, Sigrid (2012), ”Screening – en balansgång mellan fördelar och nackdelar”,
Läkartidningen, vol. 109, nr 8, 2012
En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11)
71(96)