Att studera vid Lunds universitet 2005-2006

More documents

Recommendations

Info

sedan för att utforma industriella processer. Bioteknikprogrammet erbjuder möjligheter till fördjupning inom fl era olika områden, bl.a. bioprocessteknik för tillverkning av proteiner och andra biomolekyler från mikroorganismer, växt- och djurceller, livsmedelsteknik för tillverkning av funktionella och näringsriktiga livsmedel samt molekylär bioteknik för utvecklings- och forskningsarbete inom molekylärbiologi och bioinformatik. Bioteknik är ett område med stark internationell prägel. Du har därför möjlighet att lägga en del av din utbildning utomlands. Ytterligare information: Studievägledningen Bioteknik Tel 046-222 83 41 E-post info@bioteknik.lth.se www.bioteknik.lth.se Kemiteknik Traditionellt arbetar en kemitekniker med utveckling, produktion och marknadsföring av kemiska produkter. I ett stort antal olika branscher krävs också kunskaper i kemi och kemiteknik. Skogs industrin, som är Sveriges viktigaste exportindustri, har alltid behov av kemitekniker. Kunskaper om polymerer behövs inte bara för att framställa plaster utan även för t.ex. färgframställning. Kemitekniska principer kan även användas för att ta fram en läkemedelsformulering, d.v.s. hur ett läkemedel skall doseras. Miljövården har ock så användning för kemitekniker. Det krävs kunskaper i kemi och kemiteknik för att kunna åtgärda miljöproblem. Under de första tre åren läses ett basblock bestående av obligatoriska och valfria kurser i kemi, kemiteknik samt matematik. Under den återstående delen av utbildningen läses fördjupningskurser i följande profi leringsområden: processdesign, material och läkemedelsteknik. Det fi nns även möjlighet att komplettera utbildningen med kurser inom andra ämnesområden från Lunds universitets rika utbud. Ytterligare information: Studievägledningen Kemiteknik Tel 046-222 1404 E-post info@kemiteknik.lth.se www.kemiteknik.lth.se Riskhantering Kraven på ökad tillväxt, effektivitet och konkurrenskraft leder till stora föränd- L U N D S T E K N I S K A H Ö G S K O L A ringar i samhället. Utvecklingen går snab bt. Produkter utvecklas på nya sätt, produktionstakten ökar, distributionen moderniseras, kommunikationsmönster och infrastruktur ändras. Dessa förändringar medför också risker. Det gäller därför att samtidigt vid planeringen tillgodose en god livskvalitet genom att i förväg fundera på vad som skulle kunna hända om något går snett. Denna utbildning är helt ny, den första av sitt slag i Sverige. Här utbildas studenterna i att identifi era och bedöma risker, föreslå åtgärder som minskar riskerna och att arbeta med ledningssystem som gör att risknivån blir låg. Utbildningen innebär också att man lär sig samarbeta med andra personalkategorier, både tekniker och icke-tekniker. Arbetsmarknaden är mycket god för riskhanteringsingenjörer (se hemsidan för exempel). Det fi nns risker som behöver hanteras inom alla sektorer i samhället. Idag arbetar riskhanteringsingenjörer som utbildats vid LTH inom industrin, på försäkringsbolag, inom räddningstjänsten, vid kommunal och statlig förvaltning samt som konsulter. Särskilda förkunskapskrav: För det avslutande programmet som omfattar 80 poäng: 100 poäng från brandingenjörsprogrammet eller något nordiskt civilingenjörsprogram. Utbildningen leder till civilingenjörexamen i riskhantering 180 poäng. Ytterligare information: Studievägledningen Riskhantering Tel 046-222 37 11 E-post info@riskhantering.lth.se www.riskhantering.lth.se Brandingenjörsutbildning I ett samhälle med risk för stora olyckor fi nns behov av människor med kvalifi - cerad utbildning. Brandingenjörsutbildningen är den enda högskoleutbildning i Sverige som ger kompetens inom brand- och räddningstjänstområdet samt möjlighet att fortsätta till civilingenjörsexamen i riskhantering. Utbildningen består av två delar. Den första omfattar tre och ett halvt års studier (140 poäng) vid Brandingenjörslinjen vid Lunds Tekniska Högskola som leder till brandingenjörsexamen. Den andra delen är en påbyggnad på ett år i räddningstjänst för brandingenjörer vid Räddningsskolan i Revinge utanför Lund, och ger kompetens som befäl inom räddningstjänsten. Utbildningens 140 poäng fördelas mellan ca 20 olika kurser. Först ges grundläggande teknisk utbildning som sedan kompletteras med specialkurser inom brandteknik och riskhantering. De brandtekniska ämnena behandlar bränders uppkomst, tillväxt och spridning, brandpåverkan och utformning med hänsyn till byggnader (passiva system), sprinkler och brandventilation (aktiva system) och släckinsats. Stor vikt läggs vid utrymning och andra frågor rörande människors säkerhet. Orsaker, konsekvenser och risker kring andra typer av olyckor studeras också, exempelvis olyckor med farligt gods, explosioner, skred m.m. I riskhanteringsdelen lär man sig bland annat genomföra riskanalyser och införa riskhänsyn i samhällsplaneringsprocessen. Efter första året genomgår samtliga studenter en tre veckors introduktionsutbildning för brandmän, följd av sju veckors sommarpraktik inom räddningstjänsten. Under påbyggnadsåret ingår ytterligare åtta veckors praktik inom räddningstjänsten. Särskilda förkunskapskrav: Matematik D eller 3 åk NT eller etapp 4, Fysik B eller 3 åk NT eller etapp 4, Kemi A eller 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller etapp 3. Betygskravet i varje enskilt ämne är lägst Godkänd eller 3. Tänk på att behörighetskraven kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog. Ytterligare information: Studievägledningen Brandingenjörsutbildning Tel 046-222 37 11 E-post info@brand.lth.se www.brand.lth.se Arkitektutbildning 180 poäng Arkitektprogrammet vid LTH utbildar kreativa arkitekter som har förmåga att identifi era och hantera problem och möjligheter inom arkitekturens och samhällsbyggandets område. Arkitektstudenten förses med verktyg och kunskap för att hantera framtidens byggande och arkitektur från helhet till detalj. Under studietiden tränas studenterna i att analysera byggnader och den byggda miljön i sitt sammanhang för att förstå hur och varför den utformats på olika vis. Analysen och studier av goda förebilder används sedan som utgångspunkt i gestaltningsövningar av olika karaktär. 105
106 I begreppet gestaltning ingår att på ett både funktionellt och estetiskt sätt formge byggnader och samhällen. För att kunna detta krävs goda kunskaper inom många olika områden där relationen mellan människan och den byggda miljön har en central roll. Utbildningen är konstnärlig och akademisk med tekniska inslag och ger en allsidig träning i att bearbeta rumsliga gestaltningsproblem och teoretiska frågeställningar. Utbildningen är uppdelad i en treårig basutbildning med en avslutande fördjupningsutbildning omfattande ett och ett halvt år med möjlighet till ytterligare ett halvt års förlängning. Arkitektprogrammet har sedan lång tid tillbaka omfattande utbytesavtal med många utländska arkitektutbildningar. Idag utnyttjar nästan hälften av alla arkitektstuderande möjligheten att läsa en del av studietiden utomlands. Ansökan och antagning: Vid sidan av betyg och resultatet från högskoleprov som urvalsgrund vid antagning, har högst 1/3 av nybörjarplatserna hit tills avsatts till sökande som gör ett särskilt antagningsprov, arkitektprovet. Provet består av en hemuppgift som fi nns till gänglig runt den 1 mars 2005 på arkitekt provets hemsida, www.arkitektprovet.nu. Hem upp giften ska skickas in till bedömning samma dag som ansökan till VHS måste lämnas in, vanligen den 15 april. De deltagare vars uppgifter bedöms hålla en hög nivå kallas till prov som ge n omförs på arkitektskolan. En jury rangordnar sedan de utförda proven som ligger till grund för antagningen. Det är en fördel att delta i såväl högskoleprovet som arkitektprovet. Särskilda förkunskapskrav: Matematik C eller 3 åk SENT eller 2 åk Te eller etapp 3, Samhällskunskap A eller 2 åk från tvåårig linje eller minst 2 åk från treårig linje eller etapp 2, Fysik A eller 3 åk NT eller etapp 3 samt Kemi A alt Naturkunskap B eller Kemi 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller etapp 3. Tänk på att behörighetskraven kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog. Ytterligare information: Studievägledare Ingemar Åkerberg Tel 046-222 14 85, 222 09 01 Karin Cherfi ls-Karlsson, 046-222 76 29 E-post info@arch.lth.se www.arch.lth.se Arkitektprovets hemsida www.arkitektprovet.nu L U N D S T E K N I S K A H Ö G S K O L A Industridesignutbildning Industridesignutbildningen fokuserar på ett unikt sätt både på användarens/ kon sumentens behov och på de krav som produktionen ställer på designprocessen. En industridesigner ska, utöver den estetiska färdigheten, ha kunskap om material, teknik, ekonomi, energi och ekologi. Utbildningen omfattar 200 poäng och motsvarar internationell mastersnivå. Programmet ingår i ett nätverk med liknande designutbildningar i Europa och andra delar av världen. Ett internationellt förhållningssätt genomsyrar hela utbildningen. Detta är en utbildning för den som vill utöva konstnärlig verksamhet med en förankring i naturvetenskap och teknik. Särskilda förkunskapskrav: Matematik D eller 3 åk NT eller etapp 4, Fysik B eller 3 åk NT eller etapp 4 samt Kemi A eller 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller etapp 3. Tänk på att behörighetskraven kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog. Urval: Urvalet till industridesignutbildningen sker helt genom antagningsprov. Ytterligare information: Studievägledningen Industridesignutbildning Tel 046-222 71 88 E-post info@industridesign.lth.se www.industridesign.lth.se Yrkestekniska högskoleutbildningar (YTH) Vid Lunds Tekniska Högskola fi nns två yrkestekniska högskoleutbildningar (YTH), som leder till yrkesteknisk examen: YTH-utbildning inom livsmedels området (80 poäng), LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg. Industriell teknik med inriktning mot pap pers- och pappersmasseindustri (60 poäng), Markaryd. Utbildningarna syftar till att utifrån tidigare studier och yrkeserfarenheter komplettera och fördjupa den studerandes kunskaper inom sitt yrke. Utbildningarna förbereder för arbetsuppgifter som t.ex. produktionsledare och tekniker. Många studerar vidare till yrkeslärare. Anmälan och antagning: Observera att utbildningarna inte har antagning varje termin och att sista anmälningsdag kan vara upp till nio månader före utbildningens start. Särskilda förkunskapskrav: Utöver grundläggande behörighet krävs yrkeserfarenhet. Tänk på att behörighetskraven kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog. Ytterligare information: Central studievägledare vid Campus Helsingborg Tel 042-35 67 41 LTH utbildnignsservice Helsingborg Tel 042-35 67 39 E-post infohbg@kansli.lth.se www.yth.lth.se Sveriges Skogsindustriförbund YTH-Markaryd, 285 00 Markaryd Tel 0433-112 80 Industriellt byggande med design 60 poäng, påbyggnadsutbildning till magisterexamen Byggbranschen är ett område som kommer att förändras under de närmaste åren. Syftet med magisterutbildningen är att skapa förutsättningar för industriellt byggande med god design. Byggandet sker ofta i korta serier – projekt utan upprepning sinsemellan. Kunderna vill ha unika byggnader med arkitektonisk mångfald. Utvecklingen i exempelvis bostadsbyggandet går därför mot att man försöker använda sig av så få metoder som möjligt men samtidigt ändå bygga med stor variation. Man vill skapa en upprepning som inte är alltför synlig. Målet med denna omstruktureringsprocess i byggbranschen är att skapa en konkurrenskraftig byggnation med hög produktivitetsutveckling i syfte att få ned byggkostnaderna. Anmälan och antagning: Observera att utbildningen har lokal antagning. Sista dagen för ansökan är 1 mars 2005. Särskilda förkunskapskrav: högskoleingenjörsexamen 120 poäng inom byggteknik eller motsvarande examen. Ytterligare information: Studievägledningen vid LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg tel 042-35 67 41 E-post svlhbg@kansli.lth.se www.hbg.lth.se
Page 1 and 2:
Att studera vid Lunds universitet 2
Page 3 and 4:
Adresser Lunds universitet Box 117,
Page 5 and 6:
2 Vad är viktigast för dig? Vad
Page 7 and 8:
4 Krokig väg till universitetsstud
Page 9 and 10:
6 Högskolestudier Högskolestudier
Page 11 and 12:
8 Anmälan till högskolestudier De
Page 13 and 14:
10 Urval Lunds universitet tillämp
Page 15 and 16:
12 Högskoleprovet Högskoleprovet
Page 17 and 18:
14 Ett universitet för alla Det sv
Page 19 and 20:
16 Examina vid Lunds universitet Ex
Page 21 and 22:
18 Det internationella universitete
Page 23 and 24:
20 Nätuniversitetet, livslångt l
Page 25 and 26:
22 ÖÖresundsuniversitetet Lunds u
Page 27 and 28:
24 Bostad, ekonomi och studiesocial
Page 29 and 30:
Studentkårer 26 Välkommen till st
Page 31 and 32:
28 Lund Att läsa i Lund innebär m
Page 33 and 34:
30 Under senare år har teologisk o
Page 35 and 36:
32 C E N T R U M F Ö R T E O L O G
Page 37 and 38:
34 När jag tog studenten tänkte j
Page 39 and 40:
36 Utbildningsprogram Juris kandida
Page 41 and 42:
38 Är du nyfi ken på varför vi b
Page 43 and 44:
40 gör man undersökningar för at
Page 45 and 46:
42 Den ger studenten en akademiskt
Page 47 and 48:
44 Påbyggnadsutbildningar/Speciali
Page 49 and 50:
46 cancervård respektive strålbeh
Page 51 and 52:
48 Den humanistiska fakultetens äm
Page 53 and 54:
50 Bok- och bibliotekshistoria Inom
Page 55 and 56:
52 Humanekologi Humanekologi behand
Page 57 and 58: 54 Språk- och litteraturvetenskapl
Page 59 and 60: 56 Antikens litteratur Detta är en
Page 61 and 62: 58 läsa påbyggnadskurser med spec
Page 63 and 64: 60 Ryska Se Öst- och Centraleuropa
Page 65 and 66: 62 ämne i kandidat- och magisterex
Page 67 and 68: 64 i Ryssland och andraspråk för
Page 69 and 70: 66 ”Shut up and listen” Egentli
Page 71 and 72: 68 Kurser Beteendevetenskaplig grun
Page 73 and 74: 70 Särskilda förkunskapskrav: Fö
Page 75 and 76: 72 sammanfaller antropologens arbet
Page 77 and 78: 74 Programmet anknyter på fl era s
Page 79 and 80: 76 Ytterligare information: Statsve
Page 81 and 82: 78 Här står dialog och tänkande
Page 83 and 84: 80 Utbildningsprogram Ekonomprogram
Page 85 and 86: 82 Ekonomisk historia kan studeras
Page 87 and 88: 84 Ekonomprogrammet - ett lyckat va
Page 89 and 90: 86 Utbildningsprogram Naturvetenska
Page 91 and 92: 88 Astronomi Inom astronomi och ast
Page 93 and 94: 90 nedbrytningsprodukter i kroppsv
Page 95 and 96: 92 Den första terminen ägnas åt
Page 97 and 98: 94 om de ekologiska, fysikaliska oc
Page 99 and 100: 96 I takt med att kunskapen om vår
Page 101 and 102: 98 och ger en magisterexamen i inte
Page 103 and 104: 100 Lunds Tekniska Högskola (LTH)
Page 105 and 106: 102 mi eller bioteknik. Genom hela
Page 107: 104 Väg- och vattenbyggnad Väg- o
Page 111 and 112: 108 Högskoleingenjörsutbildningar
Page 113 and 114: 110 Min väg till naturvetenskapen
Page 115 and 116: 112 formationsteknologi. Som studen
Page 117 and 118: 114 terexamen” (efter 160 poängs
Page 119 and 120: 116 Trafi kfl yghögskolan vid Lund
Page 121 and 122: 118 Det är söndag kväll. Vi som
Page 123 and 124: 120 Innehållet viktigare än forme
Page 125 and 126: 122 Nu förstår jag hur jag ska an
Page 127 and 128: 124 Utbildningsprogram Kyrkomusiker
Page 129 and 130: 126 ”Du borde söka rytmik”, sa
Page 131: 128 Svenska som andraspråk .......
show all

Att studera vid Lunds universitet 2005-2006

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?