Att studera vid Lunds universitet 2005-2006

More documents

Recommendations

Info

Författarskola (Lunds universitets författarskola) Se Nordiska språk Hebreiska Se Semitiska språk Klassiska språk Latin Grekiska Nygrekiska Antikens litteratur Klassisk mytologi Latin Det romerska imperiet sträckte sig från nuvarande England–Wales till Iran, från Rhen–Donau till Nordafrika. I Västeuropa blev latinet offi ciellt språk, som senare utvecklades till dagens spanska, portugisiska, italienska och rumänska. Spanska talas av ca 350 miljoner människor i världen. Omkring 60 procent av ordförrådet i engelskan är av latinskt ursprung. All undervisning i Europas skolor och universitet skedde på latin under nästan tusen år, från 800 till 1 800. Alla utbildade personer under denna period behärskade latin i tal och skrift. Inget annat språk har präglat västerländsk fi losofi , teologi, medicin, juridik, naturvetenskap, litteratur och poesi så i grunden. Det latinska alfabetets utbredning bevisar latinets infl ytande. Nya vetenskapliga termer präglas ständigt med latinska komponenter. Man studerar latin för att kunna tolka tvåtusen år gamla texter. På H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N köpet får man europeisk kulturhistoria och antik mytologi. Allmänna kurser i latin ges upp till 80 poäng. Ämnet kan vara huvudämne i kandidat- och magisterexamen. Särskilda förkunskapskrav: för nybörjarkursen LAT 001: inga. För inledande kurs om 20 poäng: Latin steg 3 eller C-språk B eller 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk eller etapp 3 samt Svenska B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller etapp 3. De särskilda förkunskaperna uppfyller även den som gått igenom introduktions kur - sen LAT 001. Tänk på att kursutbud och behörighetskrav kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning. Grekiska Grekiska har existerat som ämne vid Lunds universitet ända sedan universitetets grundande. Studiet av grekiskan motiveras av den stora betydelse som den antika grekiska kulturen har haft för senare euro peisk kulturutveckling. Vi lever fortfarande i en begreppsvärld som till stor del skapats av grekiska tänkare, och det grekiska språkets infl ytande illu streras av det stora antal grekiska låneord som fi nns i svenska och andra språk. Ämnet omfattar inte bara grekiska språket utan alla aspekter av den grekiska kulturen som kan studeras på basis av bevarade texter (litteratur, fi losofi , religion, vetenskap etc). Studiet koncentreras på antiken (cirka 750 f.Kr.–500 e.Kr.), men i de högre kurserna kan även äldre och yngre tidsskeden ingå. Ämnet kan studeras upp till 80 poäng och utgöra huvudämne i kandidat- och magisterexamen. Särskilda förkunskapskrav: För inledande kurser: Engelska B eller 3 åk H S E N eller 2 åk HHe eller etapp 3 samt Svenska B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller etapp 3. Tänk på att kursutbud och behörighetskrav kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning. Nygrekiska Nygrekiska talas av cirka 12,5 miljoner människor – dels av befolkningen i själva Grekland och 80 procent av Cyperns befolkning, dels av grekiska minoriteter i bl.a. Konstantinopel, Mindre Asien, södra Albanien, Rumänien och Egypten samt av grekiska immigranter i bl.a. USA och Australien. I Sverige bor ca 18 000 greker och svenskar av grekisk härkomst. Ämnet nygrekiska omfattar studiet av det nygrekiska språket och litteraturen från 1000-talet fram till våra dagar med tyngdpunkten på folkspråket (dimotiki) och dess utveckling. Undervisningen omfattar även Greklands historia, kultur, samhälle, politik och ekonomi. Ämnet kan studeras upp till 80 poäng och kan utgöra huvudämne i kandidat- respektive magisterexamen. Särskilda förkunskapskrav: För allmän kurs 1–20 poäng: Svenska B/Svenska 2 B. Tänk på att kursutbud och behörighetskrav kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning. 55
56 Antikens litteratur Detta är en specialkurs för den som vill lära känna den antika litteraturen utan att först lära sig latin och grekiska. De klassiska författarnas verk studeras via översättningar och med hjälp av moderna litteraturvetenskapliga framställningar. På det sättet ger kursen en överblick över den antika grekiska och latinska litteraturens omfattning, utveckling och egenart. Särskild vikt läggs vid jämförelser mellan grekisk och romersk litteratur. Särskilda förkunskapskrav: Inga särskilda förkunskapskrav. Klassisk mytologi De grekiska och romerska myterna har ända från antiken haft en utomordentligt viktig funktion som inspirationskälla för konstnärer, diktare och tänkare. Kunskaper om den klassiska mytologin är en förutsättning för att man skall förstå mycket av senare konst och litteratur. Kursen ger en grundläggande orientering om grekiska och romerska myters innehåll och de antika källorna till dem, om myternas funktion i det antika samhället, om vetenskapliga metoder för tolkning av myterna samt om deras användning i litteratur och bildande konst från antiken till nutiden. Särskilda förkunskapskrav: Inga särskilda förkunskapskrav. Ytterligare information: Klassiska och semitiska institutionen Sölvegatan 2, 223 62 Lund Tel exp 046-222 83 75 Fax 046-222 42 27 www.lu.se/klass/ Lingvistik Allmän språkvetenskap Fonetik Språkinlärning Språkteknologi Vid Institutionen för lingvistik bedrivs forskning och undervisning i allmän språk vetenskap, fonetik, språkinlärning och språkteknologi. Dessa ämnen är inriktade på mänskligt språk som fenomen, oftast oberoende av vilket enskilt språk som avses. Av dessa kan allmän språkvetenskap, fonetik och språkteknologi utgöra huvudämnen i kandidat- och ma- H U M A N I S T I S K A F A K U L T E T E N gisterexamen (se vidare nedan), men kurserna läses ofta som komplement till andra ämnen, t.ex. främmande språk, svenska, fi lo s o fi , psykologi och datalogi. I kursutbudet fi nns tre huvudinriktningar: fonetik, allmän språkvetenskap och språkteknologi. Institutionen ger också särskilda kurser inom lärar-, logoped- och audionomutbildningarna. Institutionen ger allmänna 20-poängskurser samt ett antal fristående 5-poängskurser. Baskursen Lingvistik med inriktning på fonetik och allmän språkvetenskap 1–20 poäng är gemensam för fone tik och allmän språkvetenskap. Språkteknologi ges som ett program om 80 poäng där delkurserna även kan erbjudas som fristående kurser i mån av plats. Allmän språkvetenskap Kurserna i ämnet är inriktade på språkteori, formell grammatik, semantik (betydelsevetenskap), fonologi (ljudlära), hi sto risk språkforskning, psykolingvistik, sociolingvistik, språktypologi, språkinlärning och språkteknologi. Studenterna lär sig analysera och beskriva data från olika språk. Allmänna kurser i ämnet ges upp till 80 poäng och ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat- och magisterexamen. Särskilda förkunskapskrav: För L i n g v i - stik med inriktning mot fonetik och allmän språkvetenskap 1–20 poäng: Engelska B eller 3 åk H S E N eller 2 åk HHe eller etapp 3 samt Svenska B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller etapp 3. Tänk på att kursutbud och behörighetskrav kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning. Fonetik Kurserna i ämnet behandlar språkets ljudsida, det talade språket, bl.a. hur talet planeras och bildas, hur det uppfattas och förstås och vad som kännetecknar språkljuden ur akustisk synvinkel, språkets och talets utveckling hos barn, enskilda språks och dialekters ljudstruktur samt prosodi. Ett karaktäristiskt inslag i studierna är laborativa övningar. Allmänna kurser i fonetik ges upp till 80 poäng och ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat- och magisterexamen. Särskilda förkunskapskrav: För Lingvistik med inriktning mot fonetik och allmän språkvetenskap 1–20 poäng: Engelska B eller 3 åk H S E N eller 2 åk HHe eller etapp 3 samt Svenska B/Svenska 2 B eller 3 åk H S E N T eller etapp 3. Tänk på att kursutbud och behörighetskrav kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog eller utbildningsbeskrivning. Språkinlärning Inom ämnet språkinlärning beskrivs och förklaras processen kring hur en människa utvecklar sitt språk – talat, skrivet eller tecknat – i samspel med sin miljö. Institutionen bedriver forskning och undervisning bl.a. om barns tidiga fonetiska, lexikala och grammatiska utveckling, om barns och vuxnas andraspråksinlärning och deras språkutveckling i fl erspråkliga miljöer, om barns och ungdomars skriftspråksutveckling samt om läs- och skrivsvårigheter. Språkteknologi Ämnet omfattar teori och praktik rörande databehandling samt automatisk generering och analys av språkligt material, som talat och skrivet språk. För mer information se Språkteknologiprogrammet under rubriken Utbildningsprogram. Ytterligare information: Institutionen för lingvistik Box 201, 221 00 Lund Besöksadress Helgonabacken 12 Tel exp 046-222 04 38 Tel studievägledare 046-222 84 40 E-post ling@ling.lu.se E-post studievägledare studievagledare@ling.lu.se www.ling.lu.se Litteraturvetenskap I centrum för studierna står läsning, diskussion och analyser av främst västerlandets litteratur från skilda tider. Litteraturens historia och dess relation till det omgivande samhället är också viktig liksom inblick i litteraturvetenskapens och litteraturkritikens mål och metoder. Kursen ger deltagarna träning i att aktivt och kritiskt tillägna sig olika typer av litterära verk. Allmänna kurser i litteraturvetenskap ges upp till 80 poäng. Ämnet kan utgöra huvudämne i kandidat- och magisterexamen. Utöver detta erbjuds vissa terminer 20-poängskursen ”Den moderna litteraturen”.
Page 1 and 2:
Att studera vid Lunds universitet 2
Page 3 and 4:
Adresser Lunds universitet Box 117,
Page 5 and 6:
2 Vad är viktigast för dig? Vad
Page 7 and 8: 4 Krokig väg till universitetsstud
Page 9 and 10: 6 Högskolestudier Högskolestudier
Page 11 and 12: 8 Anmälan till högskolestudier De
Page 13 and 14: 10 Urval Lunds universitet tillämp
Page 15 and 16: 12 Högskoleprovet Högskoleprovet
Page 17 and 18: 14 Ett universitet för alla Det sv
Page 19 and 20: 16 Examina vid Lunds universitet Ex
Page 21 and 22: 18 Det internationella universitete
Page 23 and 24: 20 Nätuniversitetet, livslångt l
Page 25 and 26: 22 ÖÖresundsuniversitetet Lunds u
Page 27 and 28: 24 Bostad, ekonomi och studiesocial
Page 29 and 30: Studentkårer 26 Välkommen till st
Page 31 and 32: 28 Lund Att läsa i Lund innebär m
Page 33 and 34: 30 Under senare år har teologisk o
Page 35 and 36: 32 C E N T R U M F Ö R T E O L O G
Page 37 and 38: 34 När jag tog studenten tänkte j
Page 39 and 40: 36 Utbildningsprogram Juris kandida
Page 41 and 42: 38 Är du nyfi ken på varför vi b
Page 43 and 44: 40 gör man undersökningar för at
Page 45 and 46: 42 Den ger studenten en akademiskt
Page 47 and 48: 44 Påbyggnadsutbildningar/Speciali
Page 49 and 50: 46 cancervård respektive strålbeh
Page 51 and 52: 48 Den humanistiska fakultetens äm
Page 53 and 54: 50 Bok- och bibliotekshistoria Inom
Page 55 and 56: 52 Humanekologi Humanekologi behand
Page 57: 54 Språk- och litteraturvetenskapl
Page 61 and 62: 58 läsa påbyggnadskurser med spec
Page 63 and 64: 60 Ryska Se Öst- och Centraleuropa
Page 65 and 66: 62 ämne i kandidat- och magisterex
Page 67 and 68: 64 i Ryssland och andraspråk för
Page 69 and 70: 66 ”Shut up and listen” Egentli
Page 71 and 72: 68 Kurser Beteendevetenskaplig grun
Page 73 and 74: 70 Särskilda förkunskapskrav: Fö
Page 75 and 76: 72 sammanfaller antropologens arbet
Page 77 and 78: 74 Programmet anknyter på fl era s
Page 79 and 80: 76 Ytterligare information: Statsve
Page 81 and 82: 78 Här står dialog och tänkande
Page 83 and 84: 80 Utbildningsprogram Ekonomprogram
Page 85 and 86: 82 Ekonomisk historia kan studeras
Page 87 and 88: 84 Ekonomprogrammet - ett lyckat va
Page 89 and 90: 86 Utbildningsprogram Naturvetenska
Page 91 and 92: 88 Astronomi Inom astronomi och ast
Page 93 and 94: 90 nedbrytningsprodukter i kroppsv
Page 95 and 96: 92 Den första terminen ägnas åt
Page 97 and 98: 94 om de ekologiska, fysikaliska oc
Page 99 and 100: 96 I takt med att kunskapen om vår
Page 101 and 102: 98 och ger en magisterexamen i inte
Page 103 and 104: 100 Lunds Tekniska Högskola (LTH)
Page 105 and 106: 102 mi eller bioteknik. Genom hela
Page 107 and 108: 104 Väg- och vattenbyggnad Väg- o
Page 109 and 110:
106 I begreppet gestaltning ingår
Page 111 and 112:
108 Högskoleingenjörsutbildningar
Page 113 and 114:
110 Min väg till naturvetenskapen
Page 115 and 116:
112 formationsteknologi. Som studen
Page 117 and 118:
114 terexamen” (efter 160 poängs
Page 119 and 120:
116 Trafi kfl yghögskolan vid Lund
Page 121 and 122:
118 Det är söndag kväll. Vi som
Page 123 and 124:
120 Innehållet viktigare än forme
Page 125 and 126:
122 Nu förstår jag hur jag ska an
Page 127 and 128:
124 Utbildningsprogram Kyrkomusiker
Page 129 and 130:
126 ”Du borde söka rytmik”, sa
Page 131:
128 Svenska som andraspråk .......
show all

Att studera vid Lunds universitet 2005-2006

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?