Att studera vid Lunds universitet 2005-2006

126
”Du borde söka rytmik”, sa någon till mig, och fortsatte
när han möttes av mina undrande ögon: ”Ja, du som både
dansar, sjunger och spelar teater!” Jag hade aldrig ens hört
talas om att det fanns en inriktning på Instrumental- och
ensemblelärar-utbildningen (IE) på Musikhögskolan som
kallades rytmik.
Till en början var jag skeptisk. Jag hade aldrig haft
några planer på att söka Musikhögskolan, hade för länge
sedan gett upp tanken på att använda mitt pianospel på
ett professionellt plan och ville absolut inte bli lärare!
För IE är en av lärarutbildningarna på skolan och det
var Rytmikpedagogutbildningen jag blev tipsad om från
olika håll och som jag slutligen sökte till utan att veta vad
rytmik egentligen innebar.
När jag kom till antagningsproven blev jag positivt
överraskad. Vilket mottagande! Vänliga människor som
gav mig tid och utrymme att visa upp i princip hela mitt
Det personliga målet
P AULA HELANDER
musikaliska register. Det verkade riktigt roligt att vara
studerande på Musikhögskolan i Malmö!
Roligt och intensivt
Och visst är det roligt. Roligt och intensivt. Ja, för mig är
det intensivt, för det blir ju vad man själv gör det till. Vad
jag menar är att det fi nns så oerhört mycket man kan lära
sig här, så många inspirerande och begåvade människor,
både lärare och studerande, som fi nns att möta och musicera
med. Då vill man suga åt sig all den där kunskapen och
musikglädjen så mycket som möjligt.
Jag springer genom korridorerna från en lektion i
metrik till min pianolektion – en hel timme med min
energiska och enormt kunniga pianolärare. När jag kommer
från den lektionen och rusar iväg till den lilla stökiga
cafeterian för att äta min medhavda lunch, är jag både lite
yr och glad och det kliar i fi ngrarna, för de vill utföra alla
de där musikaliska visionerna som fl yger runt i huvudet
på mig. Men jag måste skynda mig att äta, för sedan ska
jag träffa min lärare i ämnet satslära för att prata om ett
arrangemang som jag fi lat på den senaste veckan. Några
timmar senare befi nner jag mig i en av de stora rytmiksalarna
och improviserar i rörelse, för att sedan avsluta
dagen – som helt plötsligt har förvandlats till kväll (förstår
inte hur det gick till) – med att sitta vid en fl ygel i ett
övningsrum och repetera nutida musik med en fl öjtist och
en cellist inför en kommande konsert.
Viktigt för mig
Stundtals har det blivit för mycket. De första två åren innehåller
väldigt många skolämnen och långa dagar, som ibland
har gjort mig frustrerad över att jag inte har tillräckligt med
tid att öva på mitt huvudinstrument. Då har jag fått ägna
fl era helger åt det. Tillsammans med fl itiga musikerstuderande
hamnar man på skolan söndag efter söndag, för att
använda sina sista krafter åt att öva.
Men efter hand har jag lärt mig att prioritera, att förstå
vad som är viktigt för mig och varför jag går på den här
skolan, på IE ytmik!
Och vid det här laget vet jag vad undervisningsmetoden
rytmik innebär, men framför allt vad det innebär för
mig.
För jag tror att man måste hitta sitt personliga mål
under sin utbildning, för att kunna tillgodogöra sig all
den kunskap som fi nns att hämta på den här skolan.
Om man vet vad man vill, har man också möjligheten
att forma sin egen utbildning, tack vare egna tillval och
tillmötesgående lärare och utbildningsledare.
Jag ser inte mig själv endast som en blivande rytmikpedagog.
Jag är en person som har privilegiet att arbeta med
musik varje dag, att i ett aktivt lyssnande och ett brinnande
intresse lära mig om musik och att lära mig ta fram
och utveckla musiken som fi nns i mig.