Att studera vid Lunds universitet 2005-2006

More documents

Recommendations

Info

magisterkurs med inriktning mot Socialt arbete med barn och unga, 61–80 poäng. Kursen startar på höstterminen och halvfart. Magisterkurserna ger fördjupande kunskaper i socialt arbete och förbereder för forskarutbildning i ämnet. Socialhögskolan erbjuder också andra fortbildningskurser på halvfart med start på höstterminen, t.ex. den Internetbaserade distanskursen Socialt arbete med äldre, 20 poäng, och Socialt arbete inom hälso- och sjukvård, 20 poäng. Vidare ges kursen Det sociala arbetets handledningsmetodik, 10 poäng, på kvartsfart med start på höstterminen. Samtliga ovanstående kurser ges inte varje läsår, se aktuell anmälningskatalog. Särskilda förkunskapskrav: Se aktuell anmälningskatalog eller ut bildnings beskrivning. Ytterligare information: Socialhögskolan, Box 23, 221 00 Lund Besöksadress Bredgatan 13, Lund Tel exp 046-222 93 90 Tel studievägledare 046-222 94 03 Tel studieinformation talsvar 046-222 71 10 www.soch.lu.se Påbyggnadsutbildning Institute of Communication – Magisterprogram i Kommunikation, 80 p, Inom Institute of Communication anordnas en Magisterutbildning i kommunikation om 80 poäng. Utbildningen ger kunskap om de biologisk–fysiologiska, psykologiska och social–historiska villkor och förhållanden som formar all kommunikation. Den hjälper också studenterna att utveckla sin egen praktiska förmåga att kommunicera i en rad olika situationer, bl.a. med hjälp av nya medier. Utbildningen förenar därigenom en vetenskaplig kunskapsbas med praktisk kompetens. Detta sker genom att alla kurser under det första året löper parallellt och genom att examinationen ofta utgår från praktiska kommunikationsproblem, som kan lösas tillfredsställande bara med hjälp av idéer och teorier från alla kurserna. De vetenskapliga delarna representeras av kurserna Kognition och kommunikation (10 poäng) och Samhälle och kommunikation (10 poäng). I Kognition och Kommunikation, som löper under hela första terminen, ges kunskap om de biologisk-fysiologiska, psykologiska och språkliga processer och mekanismer som C A M P U S H E L S I N G B O R G styr och formar all mänsklig kommunikation. I den andra, Samhälle och Kommunikation som pågår under hela andra terminen, studeras hur sociala institutioner, strukturer och kulturer också påverkar kommunikationen. Genom analys av en rad fi lmer konfronteras man slutligen med problem och idéer som denna typ av kommunikation ger upphov till. Utöver de många vetenskapliga idéer och teorier som dessa två kurser ger, lär man sig också de viktigaste principerna och metoderna i ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt. Under det första året och parallellt med denna vetenskapliga del löper en kurs i Skapande kommunikation och en kurs i Kommunikation och multimedia Skapande kommunikation handlar om de praktiska handgreppen och de kreativa villkoren för en skapande kommunikation. Studenterna får kunskaper och färdigheter i att använda olika språkverktyg, och eget framträdande för att på ett kreativt sätt skapa och upprätthålla kommunikation mellan människor och grupper. I undervisningen medverkar erfarna kommunikatörer, som företagsledare, journalister, författare, fi lmare, musiker, skådespelare som delar med sig av erfarenheter och idéer. I Multimedia ligger tonvikten på att lära sig att med hjälp av dator och internet kommunicera budskap med hjälp av text, bild, ljud och fi lm. Tredje terminen är en fördjupnings- och specialiseringstermin som ger kunskap om kommunikation och multimedia och också ger praktisk övning i att använda olika media. Vidare fi nns möjligheten att studera de specifi ka sociala och ekonomiska villkoren som styr kommunikationsföretagens utveckling (Kommunikationsekonomi 4 poäng), eller välja en fördjupningskurs efter eget intresse. Som förberedelse för terminens avslutande projektarbete och fjärde terminens examensarbete ingår också två kurser i hur man samlar in och bedömer information (Kommunikation och kvantitativ metod, samt Kommunikation och kvalitativ metod med utvärdering, sammanlagt 6 poäng). Under den fjärde terminen används sedan dessa kunskaper och färdigheter för att ta itu med ett konkret kommunikationsproblem i ett företag, en organisation eller en myndighet. Tillvägagångssätt och resultat redovisas i ett examensarbete om 20 poäng som presenteras vid ett seminarium i slutet av terminen. Dessutom granskar man ett av sina studiekamraters arbeten. Parallellt med kurserna löper ett utbildnings- och forskningsseminarium. Utöver att bidra till att knyta samman de olika utbildningsblocken, kommer detta att vara en viktig länk till forskningsvärlden, samt en kontaktyta gentemot bl.a. medie- och kommunikationsföretagen och samhället i stort. Särskilda förkunskapskrav: Minst 80 akademiska poäng, varav 60 ska vara i ett och samma ämne (motsvarande). Tänk på att behörighetskraven kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog. Ytterligare information: Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg Besöksadress Universitetsplatsen 2, Tel 042-35 65 95 susanne.andersson@icomm.lu.se www.icomm.lu.se Marinbiologi Marinbiologiutbildningen vid Lunds universitet är förlagd till Campus Helsingborg. Under utbildningens första två år läser du en grundläggande kurs i ekologi och därefter ett antal andra grundkurser inom biologi och kemi. Efter avslutat basblock kan du välja att läsa de marinbiologiska fördjupningskurserna som ges i Helsingborg, men du kan också välja att läsa biologiska kurser i Lund. Ytterligare möjligheter är att läsa marinbiologiska kurser som ges i Köpenhamn/Helsingör eller vid andra svenska och utländska universitet. Marinbiologin kan med fördel kombineras med andra naturvetenskapliga ämnen som t.ex. geovetenskap, kemi, miljö vetenskap. Det fi nns också möjlighet att läsa språk, t.ex. danska. Under utbildningens gång fi nns dessutom möjlighet att ta dykcertifi kat. Undervisningen i marinbiologi består av föreläsningar, gruppövningar och självstudier under handledning samt laboration er, fältstudier och projektarbeten. Vissa kurser är delvis förlagda till marinbiologiska stationer i Bohuslän. Under utbildningen sker en kontinuerlig träning i muntlig, skriftlig och visuell framställning. Den övervägande delen av kurslitteraturen är på engelska. Formerna för examination varierar, men en skriftlig tentamen ges vanligen i slutet av varje kurs. Du som läst marinbiologi vid den Naturvetenskapliga fakulteten kan ta ut en examen som heter ”Filosofi e kandidatexamen; huvudämne Marinbiologi” (efter 120 poängs studier), eller ”Filosofi e magis- 113
114 terexamen” (efter 160 poängs studier). Av det totala poängantalet ska 60, respektive 80 vara inom marinbiologiska ämnen. Som marinbiolog kan du få arbete som handläggare på länsstyrelser, som kommunekolog och på konsultföretag inom vatten sektorn, eller efter komplettering med pedagogik också som lärare i naturvetenskapliga ämnen. Arbetsupp gifterna inom länsstyrelser, kommuner och konsultföretag är av varierande slag och kan innehålla större sammanställningsarbeten, arbete med EU:s ramdirektiv för vatten, inventeringar, fältarbete med provtagningar samt besök på företag och reningsverk. Särskilda förkunskapskrav: Matematik D eller 3 åk N T eller etapp 4, Fysik B eller 3 åk N T eller etapp 4, Kemi B eller 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller etapp 3 samt Biologi B eller 2 åk N eller etapp 2. Tänk på att behörighetskraven kan ändras. Se aktuell anmälningskatalog. Ytterligare information: Studievägledare marinbiologi Campus Helsingborg Tel 042-35 65 91 eller 046-222 84 33 Institutionen för biologisk grundutbildning Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund Tel exp 046-222 73 18 Tel studievägledare 046-222 37 82 eller 222 37 28 Fax 046-222 42 06 www.biol.lu.se Magisterprogram i Miljö strategi, påbyggnadsprogram, 80 p Magisterprogrammet i Miljöstrategi syftar till att öka kunskapen om miljöfrågorna på både djup och bredd. Utbildningen ska ge kunskap om naturens ramar för samhällets utveckling, men också visa C A M P U S H E L S I N G B O R G på de möjligheter som en hållbar utveckling medför. Tonvikt läggs vid hur ekologi ska tankegångar och principer ska kunna användas i samhällsplaneringen. Utbildningen har vidare som mål att belysa och utveckla metoder för att kvantifi era och minimera miljöpåverkan i olika verksamheter, så att planerade och vidtagna åtgärder kan budgeteras och följas upp inom företag, stat, kommuner och organisationer. Utbildningen är mångvetenskaplig och hämtar stoff från de naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, humanistiska och tekniska ämnesområdena. Utbildningen har en stark förankring i näringslivet samt stat och kommun genom bl.a. ”case-studier”, där hela tiden konkreta problem belyses. Detta innebär att miljökunskapen relateras till olika branschers förutsättningar att uppnå satta miljömål. Regler för miljöstyrning och möjligheterna att verka på en öppen marknad med internationell konkurrens utgör tunga områden. Kombinationen av bransch ori entering och akademisk tyngd ska ge förutsättningar för kvalifi cerade anställningar inom privat och offentlig sektor och även en god plattform för framtida forskarkarriär. Under den första terminen lyfts de ekologiska frågeställningarna in i ett samhällsperspektiv och delkurserna behandlar bl.a. energifl öden, biogeokemiska kretslopp och reglerande faktorer samt jämförande studier av de naturliga, agrikultur ella och urbana systemens ekologi och funktioner. Andra ämnesområden är ekologisk stadsplanering och naturvård ur ett kulturgeografi skt perspektiv. Vidare läggs grunderna för GIS-användning (geografi ska informationssystem) i samband med miljökonsekvensbedömningar. Den andra terminen fokuserar på de juridiska ramarna och de praktiska verktyg som fi nns tillgängliga för ett hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling. Undervisningen utgår från lokala såväl som globala exempel. Vidare belyses de praktiska verktyg och begrepp som idag fi nns tillgängliga för att säkerställa en organisation eller ett projekts prestanda i relation till begreppet hållbar utveckling, miljöledningssystem och miljökonsekvensbeskrivning. Under den tredje terminen behandlas miljömätning och modellbearbetning med utgångspunkt i befi ntliga miljödata. Delkursen lägger vidare stor tonvikt vid kretsloppsekologi och resursåtervinning, där man fokuserar på materialåtervinning, återanvändningsmöjligheter, LCA-krav (LCA = Life Cycle Analysis), modern restproduktshantering och ekologiskt baserade metoder för att skapa ett optimalt kretslopp av näringsämnen mellan det urbana samhället och skogs- och jordbruket. Under senare delen av terminen behandlas miljöanpassad teknik och logistik i samhälls planeringen, där vägar, industrier, bostäder, transporter, livsmedels-, vatten- och energi teknik belyses ur praktisk och ekonomisk synvinkel för bäst resursutnyttjande. Begreppet ”Ekologisk Design” behandlas här. Terminen avslutas med delkurs i miljöledning och miljöstyrning. Under den fjärde terminen utförs ett självständigt arbete (examensarbete) på 20 poäng. Detta utförs med utgångspunkt från en forskningsinstitution och framförallt i samarbete med företag, organisation eller myndighet där typfall kan utnyttjas. För att bli antagen till programmet krävs utbildning motsvarande 80 poäng högskolestudier inom valfritt ämne/valfria ämnen, med minst 40 poäng inom ett och samma ämnesområde. Ytterligare information: Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg Besöksadress Universitetsplatsen 2, Tel 042-35 65 95 susanne.andersson@icomm.lu.se www.miljostrat.hbg.lu.se
Page 1 and 2:
Att studera vid Lunds universitet 2
Page 3 and 4:
Adresser Lunds universitet Box 117,
Page 5 and 6:
2 Vad är viktigast för dig? Vad
Page 7 and 8:
4 Krokig väg till universitetsstud
Page 9 and 10:
6 Högskolestudier Högskolestudier
Page 11 and 12:
8 Anmälan till högskolestudier De
Page 13 and 14:
10 Urval Lunds universitet tillämp
Page 15 and 16:
12 Högskoleprovet Högskoleprovet
Page 17 and 18:
14 Ett universitet för alla Det sv
Page 19 and 20:
16 Examina vid Lunds universitet Ex
Page 21 and 22:
18 Det internationella universitete
Page 23 and 24:
20 Nätuniversitetet, livslångt l
Page 25 and 26:
22 ÖÖresundsuniversitetet Lunds u
Page 27 and 28:
24 Bostad, ekonomi och studiesocial
Page 29 and 30:
Studentkårer 26 Välkommen till st
Page 31 and 32:
28 Lund Att läsa i Lund innebär m
Page 33 and 34:
30 Under senare år har teologisk o
Page 35 and 36:
32 C E N T R U M F Ö R T E O L O G
Page 37 and 38:
34 När jag tog studenten tänkte j
Page 39 and 40:
36 Utbildningsprogram Juris kandida
Page 41 and 42:
38 Är du nyfi ken på varför vi b
Page 43 and 44:
40 gör man undersökningar för at
Page 45 and 46:
42 Den ger studenten en akademiskt
Page 47 and 48:
44 Påbyggnadsutbildningar/Speciali
Page 49 and 50:
46 cancervård respektive strålbeh
Page 51 and 52:
48 Den humanistiska fakultetens äm
Page 53 and 54:
50 Bok- och bibliotekshistoria Inom
Page 55 and 56:
52 Humanekologi Humanekologi behand
Page 57 and 58:
54 Språk- och litteraturvetenskapl
Page 59 and 60:
56 Antikens litteratur Detta är en
Page 61 and 62:
58 läsa påbyggnadskurser med spec
Page 63 and 64:
60 Ryska Se Öst- och Centraleuropa
Page 65 and 66: 62 ämne i kandidat- och magisterex
Page 67 and 68: 64 i Ryssland och andraspråk för
Page 69 and 70: 66 ”Shut up and listen” Egentli
Page 71 and 72: 68 Kurser Beteendevetenskaplig grun
Page 73 and 74: 70 Särskilda förkunskapskrav: Fö
Page 75 and 76: 72 sammanfaller antropologens arbet
Page 77 and 78: 74 Programmet anknyter på fl era s
Page 79 and 80: 76 Ytterligare information: Statsve
Page 81 and 82: 78 Här står dialog och tänkande
Page 83 and 84: 80 Utbildningsprogram Ekonomprogram
Page 85 and 86: 82 Ekonomisk historia kan studeras
Page 87 and 88: 84 Ekonomprogrammet - ett lyckat va
Page 89 and 90: 86 Utbildningsprogram Naturvetenska
Page 91 and 92: 88 Astronomi Inom astronomi och ast
Page 93 and 94: 90 nedbrytningsprodukter i kroppsv
Page 95 and 96: 92 Den första terminen ägnas åt
Page 97 and 98: 94 om de ekologiska, fysikaliska oc
Page 99 and 100: 96 I takt med att kunskapen om vår
Page 101 and 102: 98 och ger en magisterexamen i inte
Page 103 and 104: 100 Lunds Tekniska Högskola (LTH)
Page 105 and 106: 102 mi eller bioteknik. Genom hela
Page 107 and 108: 104 Väg- och vattenbyggnad Väg- o
Page 109 and 110: 106 I begreppet gestaltning ingår
Page 111 and 112: 108 Högskoleingenjörsutbildningar
Page 113 and 114: 110 Min väg till naturvetenskapen
Page 115: 112 formationsteknologi. Som studen
Page 119 and 120: 116 Trafi kfl yghögskolan vid Lund
Page 121 and 122: 118 Det är söndag kväll. Vi som
Page 123 and 124: 120 Innehållet viktigare än forme
Page 125 and 126: 122 Nu förstår jag hur jag ska an
Page 127 and 128: 124 Utbildningsprogram Kyrkomusiker
Page 129 and 130: 126 ”Du borde söka rytmik”, sa
Page 131: 128 Svenska som andraspråk .......
show all

Att studera vid Lunds universitet 2005-2006

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?