Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

Hyllie – att gemensamt bygga en stad Nyfikenhet och öppenhet präglar arbetet i en byggherredialog. I Hyllie genomförs nu Malmös tredje. 14 byggherrar och flera kommunala förvaltningar jobbar tillsammans fram en helt ny stadsdel. Några av byggherrarna som investerar i Hyllie. Foto: Eva Levau. Detaljplanen för Hyllie är klar och beräknas blir antagen i kommunfullmäktige i november. Men arbetet som ledde fram till den pågår fortfarande. För Malmö stad och de 15 (?) byggherrarna i byggherredialogen finns fler frågor på agendan. – Nu fortsätter arbetet med hållbarheten, även om vi har haft den med oss under hela tiden. Vi går vidare från miljöarbetet i Flagghusen och Fullriggaren och tar det ett steg längre. Med Eon samarbetar vi kring lokalt producerad värme i Hyllie, säger Gunnar Nevsten, Nevsten Fastighets AB och talesman för byggherregruppen. – Vi har sagt det, att vi måste ju bli bättre. Något annat finns inte, säger Petra Amsbeck, exploateringsingenjör på Fastighetskontoret. Byggherredialogen som arbetssätt har många fördelar. Samarbete, samsyn och gemensamhet är ord som flera av deltagarna använder. Och tanken om att helheten blir större än summan av delarna återkommer. – En detaljplan är ett väldigt trubbigt verktyg och ett reaktivt sätt att styra från stadens sida. Vi vill istället vara med i ett livfullt samtal och en dialog kring hur staden ska se ut. Genom att mötas, stötas och blötas kommer vi längre i tankarna kring karaktären och helheten i ett område. Byggherrarna gör mer och tänker nytt, precis som vi inom staden, säger Mikael Wallberg, landskapsarkitekt och projektledare för planeringen av Hyllie. En gång i månaden träffas hela gruppen. Då informerar de fem undergrupperna, inom allt från genomförande till gestaltning och hållbarhet, om vad de kommit fram till under sina möten och om vad de gjort sedan sist. Malmö stads förvaltningar har också enskilda möten med varje byggherre där det finns möjlighet att ställa frågor, så att ingenting ska behöva hamna mellan stolarna. Arbetet i byggherredialogen tar alltså tid. För alla parter. – Jag skulle säga att det är jobbigt men bra. Vi arbetar tillsammans fram en gemensam bild av vad vi vill uppnå och hur vi ska göra det. Själva det gemensamma är det viktiga och styrkan i allting, säger Mikael Wallberg. – Man borde kunna slipa på detaljerna i proces- 14 | Planering i Malmö 2010:2 sen så att den blir effektivare. Samtidigt är det den här processen som slipar slutresultatet och gör det bättre, säger Gunnar Nevsten. Byggherredialogerna började som ett statligt initiativ och den första som genomfördes i Malmö var i arbetet med Flagghusen. Den regeringsstödda så kallade Bygga-bo-dialogen upphörde 2009 men arbetssättet lever vidare i Malmö. – Fast nu finns inga krav på hur vi ska utforma arbetet, vi kan göra det på många olika sätt. Det viktiga är att man vill träffas och skapa gemensamma mål, säger Mikael Wallberg. Gunnar Nevsten menar att förutsättningarna för byggherrarna är väldigt olika. En del är riktigt stora aktörer, andra, som han själv, tillhör mindre bolag. – Vi går inte alltid i takt. Alla byggherrar i den här dialogen visste nog inte riktigt vad de gav sig in på. Men det skulle de ha haft klart för sig från början, säger Gunnar Nevsten, som har vanan inne sedan den första dialogen i Flagghusen och den andra i Fullriggaren. Han är ändå nöjd med arbetet så här långt. – Vi som ska bygga, och till viss del äga, känner nog alla att vi fått en detaljplan som är bättre än om tjänstemännen bestämt själva. Vi har fått påverka i en mängd frågor som takhöjder, taklutningar och våningsplan. – Utan byggherredialogen hade arbetet inte fungerat. Hyllie hade inte blivit en helhet, säger Ikano Bostadens Ulf Kallin. Han tycker att det är viktigt att arbetet får ta den tid det tar. För att området ska bli så bra som det över huvud taget är möjligt krävs en helhetssyn – att alla inblandade går åt samma håll och förstår varandras behov och målsättningar. – Jag tycker att vi har utvecklat detaljplanen rejält jämfört med de första utkasten, och det är inte för att de var dåliga. Bebyggelsestrukturen är oerhört mycket bättre nu. Det är stört omöjligt att göra det så här bra om det bara är några få individer 1 Station hyllie - Malmö stad, 2010 2 Hyllie stationstorg - Malmö stad, 2010 Handel och verksamheter/Commercial 3 Malmö Arena - Parkfast AB, 2008 4 Emporia shoppingcenter - Steen & Ström Svergie AB, 2012 5 Point Hyllie - Annehem Fastigheter AB, 2010-2013 6 Hotell - PASAB Fastighetsutveckling AB, 2012 7 Kontorslokaler - Skanska Öresund AB, 2012 8 Träningsanläggning, kontor, hotell - Parkfast AB, 2010-2012 9 Mässanläggning - Midroc Property Development AB, 2012 10 Coop stormarknad - KF Fastigheter, 2013 Bostäder/Residences 11 HSB, 2011 12 Annehem Fastigheter AB, 2012-2014 13 SBC Mark AB, 2012-2014 14 Sundprojekt AB, 2012-2014 15 Veidekke Bostad AB, 2012-2014 16 Riksbyggen, 2012-2014 17 IKANO Bostaden AB, 2012-2014 18 Peab Sverige AB, 2012-2014 19 NCC Boende AB, 2012-2014 20 KF Fastigheter AB, 2012-2014 21 Midroc Property Development AB, 2012-2014 22 Veidekke Bostad AB, 2012-2014 23 Riksbyggen, 2012-2014 24 SBC Mark AB, 2012-2014 25 Sundprojekt AB, 2012-2014 26 Setra Group AB, 2012-2014 27 Midroc Property Development AB, 2012-2014 28 Roth Fastigheter AB, 2012-2014 29 Seniorgården AB, 2012-2014 30 NCC Boende AB och NCC PD AB, 2012-2014 31 Lustgården AB, 2012-2014 32 Nevstens Fastighets AB, 2012-2014 33 Otto Magnusson AB, 2012-2014 Kommunal service/Municipal services 34 Förskola - Peab AB, 2014 35 Flexiskola, förskola - åk 6 (lokaliserad) 36 Högstadieskola (lokaliserad) 37 Förskola (lokaliserad) Parker, grönområden/Parks, green area 38 Vattenparken - Malmö stad, VA SYD, 2010-2012 39 Ekostråket - Malmö stad, 2012 Parkering/Parking 40 Markparkering - Parkering Malmö, 2008 41 Park n’ ride - Parkering Malmö, 2010 42 Parkeringshus - Steen & Ström Sverige AB, 2012 som sitter och arbetar med det. Bygger man en helt ny stadsdel är det oerhört viktigt att så många som möjligt får komma till tals under arbetets gång. Exakt vilka generella skillnader en dialogbaserad detaljplan har jämfört med en »vanlig« är svårt att säga. – Vi ska bygga stad – ett gemensamt mål men med olika perspektiv. Både för byggherrarna och för oss från stadens sida så blir det här en läroprocess. Det är lätt att vara bufflig mot varandra om man inte träffas. Nu bemöter vi varandra med nyfikenhet och öppenhet istället, säger Mikael Wallberg. – Vi lär oss av hur marknaden tänker. Är vi otydliga så får vi frågor tillbaka med en gång. Vi är också tvungna att ha koll på det förvaltningsövergripande nu, hela vägen från början till slut. Inom förvaltningarna lär vi oss också av det här, säger Petra Amsbeck. Inom det här området önskar sig Gunnar Nevsten lite mer av Malmö stad. Han menar att samordningen inom staden ibland brister och att man som byggherre kan få ja av en förvaltning samtidigt som en annan tycker nej. – Precis som vi byggherrar strävar ibland de olika förvaltningarna åt olika håll. För arbetets skull hade det varit bra med en större samsyn också inom förvaltningarna. Petra Amsbeck ger honom delvis rätt och säger: – Och ibland när vi äntligen kommit överens inom staden så är byggherrarna alls inte nöjda. Då är det bara att börja om. Men trots visst smågrus i maskineriet och att en byggherredialog tar tid verkar deltagarna överens om att det är det överlägset bästa arbetssättet hittills. – Engagemanget vi alla har är väldigt viktigt. Det är bland det bästa med det här sättet att jobba, att få vara med och arbeta när alla är engagerade och kämpar på, säger Petra Amsbeck. Anna Bjärnmark anna.bjarnmark@givakt.se Aktuella projekt, byggherrar och preliminär tidplan Lorensborgsgatan 39 42 40 42 4 Hyllie stationsgata 6 7 11 Hyllie boulevard 36 3 8 2 5 1 12 9 Annetorpsvägen Arenagatan 41 13 15 16 14 Torget 21 22 23 24 25 26 35 37 38 17 Öst-västliga gatan 18 34 19 10 20 27 28 29 30 31 32 33 Pildammsvägen Hyllie trafikplats
En ny plan- och bygglag! Riksdagen fattade den 21 juni 2010 beslut om att anta regeringens förslag till en ny plan- och bygglag (proposition 2009/10:170 »En enklare plan- och bygglag«). Den nya lagen träder i kraft den 2 maj 2011 och antogs med rösterna 152 mot 146. Riksdagen fattade den 21 juni 2010 beslut om att anta regeringens förslag till en ny plan- och bygglag (proposition 2009/10:170 »En enklare plan- och bygglag«). Den nya lagen träder i kraft den 2 maj 2011 och antogs med rösterna 152 mot 146. Den nya lagen är resultatet av ett stort antal ändringsförslag från flera utredningar, bland andra PBLkommitténs (Får jag lov?), Byggprocessutredningen (Bygg helt enkelt!), Klimat- och sårbarhetsutredningen, Bredband 2013, Energieffektiviseringsutredningen och flera olika rapporter från Boverket. Tanken är att bestämmelserna i den nya plan- och bygglagen ska bli enklare och tydligare. De grundläggande syftena med lagen ändras dock inte och det kommunala självstyret och kommunernas ansvar för planeringen ligger fast. Staten kommer via Länsstyrelsen att ha en fortsatt stark roll. Formerna för medborgarinflytande och enskildas rättigheter värnas och stärks i vissa avseenden. Den största förändringen är att nuvarande bygglov- och bygganmälanprocesser förs samman till en enda process. Byggnadstekniska frågor kommer alltså att prövas redan i bygglovskedet. Allmänt kan sägas att förslaget innebär att byggherren måste ta ställning till betydligt fler frågor än tidigare innan bygglov kan beviljas. Detaljplaner Regelverket för detaljplaner förändras något. Till exempel kan den som tänker vidta en åtgärd som innebär att en detaljplan behöver antas, ändras eller upphävas ställa krav på att kommunen ska ge ett besked om en detaljplan kommer att tas fram eller inte. Ett sådant besked kallas planbesked och ska ges inom fyra månader. Dessutom tas kravet på att det till detaljplanen ska fogas flera separata handlingar bort. I stället kan de olika frågorna behandlas i en och samma handling. Även kravet på planprogram som huvudregel tas bort med motivet att detta ibland har visat sig vara onödigt och har försenat planprocessen. I den nya lagen tydliggörs också att hänsyn ska tas till risken för olyckor, översvämningar och erosion i ärenden om planläggning och bygglov. Bestämmelserna om fastighetsplan slopas. Sådant som i dag regleras i särskilda fastighetsplaner kommer framöver att kunna regleras direkt i en detaljplan. Utställning ersätts med skriftlig granskning både för detaljplaneprocessen och för vissa ändringar av översiktsplan. Det får finnas fler än en huvudman i samma detaljplan vilket minskar behovet av flera planer för ett område. Flera nya bestämmelser har tillkommit som en följd av klimatproblematiken. Det tydliggörs att kommunens planering bör spela en viktig roll i klimatarbetet. Vid planläggning och annan prövning ska det med den nya lagen även tas hänsyn till elektronisk kommunikation och avfallshantering. Kommunen kan också i detaljplanen bestämma att bygglov till åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning får ges under förutsättning att viss skyddsåtgärd först vidtas. Översiktsplanen Översiktsplanen får en tydligare strategisk funktion. Det ska framöver framgå av översiktsplanen hur kommunen i den fysiska planeringen avser ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Exempel på detta är regionala tillväxtprogram, regionala utvecklingsprogram, miljökvalitetsmålen, regionala klimat- och energistrategier, länsplaner för transportinfrastruktur samt de transportpolitiska målen. Bygglov Några nyheter är att företag och enskilda som har ansökt om bygglov ska få besked inom tio veckor från det att fullständiga ansökningshandlingar har kommit in till byggnadsnämnden. De flesta kommuner klarar emellertid handläggningen snabbare än tio veckor redan idag när alla handlingar är på plats. Medborgarna ska också kunna ställa krav på att kommunen i förväg ska kunna redogöra för vilka villkor som kan komma att gälla i ett bygglov. Kraven ska redovisas genom ett så kallat villkorsbesked. Lagstiftaren har ambitionen att beslut om bygglov ska kunna vinna laga kraft. Här krävs dock en justering av förslaget för att nå hela vägen fram. Av bygglovsbeslutet kommer också att framgå vad som förväntas av sökanden innan byggarbetet kan påbörjas. Byggnadsarbetena kan till exempel inte påbörjas innan sökanden har fått ett startbesked. När byggnaden är färdig får den i princip inte tas i anspråk innan ett slutbesked har meddelats. Regleringen av krav på bygglov för vissa andra anläggningar än byggnader flyttas till förordningsnivå. Åtgärder som i dag endast kräver en bygganmälan kommer framöver att vara anmälningspliktiga enligt en ny reglering. För närvarande är regeringens förslag till ny plan- och byggförordning utsänt på remiss. Den nya förordningen är tänkt att ersätta nuvarande plan- och byggförordning, förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, förordningen om kontroll av hissar och förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem. Kontroll och tillsyn Kontroll och tillsyn skärps. Byggherren har även fortsatt det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller alla krav på säkerhet och utformning. Kommunens roll är att se till att byggherren gör det som han eller hon ska enligt lagen. I den nya lagen skärps och förtydligas bestämmelserna för detta och kommunens kontroll utökas. Rollen, kompetenskraven och uppgifterna för den nya kontrollansvariga, som ersätter den nuvarande kvalitetsansvariga, förtydligas. Efter påbörjat byggarbete ska kommunen en gång under arbetets gång besöka byggarbetsplatsen för att förvissa sig om att beslutade villkor i bygglovet eller startbeskedet följs. Ett nytt sanktionsavgiftssystem Ett nytt sanktionsavgiftssystem införs. En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre olika avgiftsmöjligheterna byggnadsavgift, särskild avgift och tilläggsavgift. Avgiften ska tillfalla kommunen när kommunen beslutar om avgiften. Regleringen av vad som ska leda till en sanktionsavgift och avgiftens storlek kommer att ske på förordningsnivå i stället för som i dag i kommunernas taxor. Detta innebär att det blir ett gemensamt sanktionssystem över hela landet. Avgifter Byggnadsnämndens möjlighet att ta ut avgifter utökas. Det handlar om avgifter för de nya besked som kan begäras eller som ingår i ett ärende, till exempel planbesked, villkorsbesked och startbesked. Avgiften får i enlighet med självkostnadsprincipen inte vara högre än vad som motsvarar självkostnaden. Ny instansordning Samtidigt med den nya plan- och bygglagen träder lagen om mark- och miljödomstolar i kraft. Till de nya mark- och miljödomstolarna kommer de mål att föras som enligt nuvarande ordning handläggs i miljödomstol, huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som enligt nuvarande ordning handläggs i förvaltningsrätt och hos regeringen samt huvuddelen av de mål som enligt nuvarande ordning handläggs i fastighetsdomstol. Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen av dessa mål. Lisa Holmdahl Pedersen lisa.holmdal.pedersen@malmo.se Planering i Malmö 20010:2 | 15
Page 1 and 2: PLANERING Information från Malmö
Page 3 and 4: Nästa steg Malmös utveckling kan
Page 5 and 6: Monika Goras La Familia möter i en
Page 7 and 8: Citytunneln i startgroparna Den 4 d
Page 9 and 10: nare av Årets Stadsbyggnadspris 20
Page 11 and 12: Mobilia i förändring Köpcentrat
Page 13: Utmaningar och inriktningar Malmö
Page 17 and 18: aturen Arbete på fälten under »r
Page 19 and 20: Fotomontage som visar principen av
Page 21 and 22: och en blandning av boendeformer. D
Page 23 and 24: Nytt badhus Badhusfragan har föreg
Page 25 and 26: Varvsstaden - en ny dimension Malm
Page 27 and 28: Framtidens kollektivtrafik är spå
Page 29 and 30: Malmö i Shanghai - Expo2010 Besök
Page 31 and 32: Nya steg framåt för Malmö stads
Page 33 and 34: Attraktionskraften i regionen är i
Page 35 and 36: BOPLATS SYD Malmö’s BOSTADSFÖRM

Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?