Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

Hur skapas plats för Malmös näringsliv? Malmös näringsliv har genomgått en anmärkningsvärd förnyelse de senaste tjugo åren från forna industritider till dagens alltmer diversifierade näringsliv med anställda inom företagstjänster, handel och kommunikation och service. Den största andelen av Malmös företag har färre än tio anställda. I ett diskussionsunderlag till markprogram för näringslivet lyfts en rad frågor kring lokaliseringsalternativ för företag med olika behov. Fler självförsörjande Malmöbor är grundläggande för stadens sociala hållbarhet. Bild: Ylva Hazell. Plats för näringslivet Malmö ska kunna erbjuda goda lokaliseringsmöjligheter åt företag av olika slag och i skilda utvecklingsskeden, från enkla startmiljöer med lokaler till lägre hyra för den enskilde entreprenören till stora ytor för logistikföretag och exklusiva kontor för kunskapsföretag. Genom att planera för goda förutsättningar för näringslivet kan vi utveckla Malmö och skapa fler arbetstillfällen. Fler självförsörjande Malmöbor är grundläggande för stadens sociala hållbarhet och verksamhet mot otrygghet, utanförskap och segregation. Dialog om lokaliseringsmöjligheter för företag I ett diskussionsunderlag till markprogram som nu är ute på samråd lyfts en rad frågor kring lokaliseringsalternativ för företag med olika behov. Syftet är att få till stånd en dialog kring lokaliseringsmöjligheter för verksamheter i Malmö. De tankar och synpunkter som framkommer i samband med samrådet ska utgöra underlag till kommande översiktsplan för Malmö – ÖP 2012. Malmös profilområden Malmö kommer i sin marknadsföring i näringslivssammanhang alltmer att fokusera på ett antal profilområden där vi bedömer att Malmös styrkor kan bli särskilt framträdande avseende fler arbetstillfällen och tillväxt. De nya profilområdena är: Nya media – Media Evolution City i Västra hamnen utvecklas till en mötesplats i världsklass för företag inom rörlig bild inom nya media med satsningar på film, tv, datorspel, webb, mobila plattformar, design och reklam Life Science – Inom det Medicinska Malmö knyts näringslivet ihop med forskning inom 32 | Planering i Malmö 2010:2 läkemedel, medicinteknik, bioteknik och hälsovård Besöksnäring – Flera nya mötesplatser som arenor, konsert och kongressanläggningar drar besökare till Malmö Cleantech – Malmö samlar aktörer inom miljöteknik från högskolan, näringslivet och det offentliga för att profilera Malmö som en hållbar stad och därigenom skapa fler arbetstillfällen Logistik – Logistikcentrum i Norra Hamnen med etableringsstart 2011 Handel – En för Malmö viktig sektor med stora framtidsplaner Huvudkontor – Malmös goda infrastruktur och närhet till Copenhagen Airport och Köpenhamn gör staden till en attraktiv etableringsort Det är också dessa områden som är högst prioriterade när det gäller att erbjuda goda lokaliseringsmöjligheter i Malmö. Malmö växer! Malmös befolkning ökar tjugofemte året i rad. Befolkningstrycket medför ett ökat behov av fler arbetsplatser och efterfrågan på mark för verksamheter är stor. Samtidigt har staden begränsade marktillgångar och det är därför viktigt att slå vakt om långsiktigt strategiska lägen. Malmö står inför ett vägval där en rad frågor behöver diskuteras. Exempel på frågor att diskutera Hur kan man genom fysisk planering skapa gynnsamma miljöer för företag? Hur skapas plats för nya verksamheter – genom förtätning eller med nya verksamhetsområden? Hur kan det kommunala samarbetet i etableringsfrågor förbättras? Attraktiv och hållbar stad = blandad stad? Många av de nya arbetstillfällena bedöms kunna finnas i den blandade stadsbebyggelsen. Norra Sorgenfri förvandlas exempelvis från renodlat industriområde till en sektorsblandad stadsdel med verksamhetslokaler, bostäder, handel, service, kultur och fritidsaktiviteter. »Blandad stad« är ett begrepp som används i stadsbyggnadssammanhang för att beskriva att det finns blandade funktioner inom en byggnad, ett kvarter eller inom en stadsdel. Det är förenklat en blandning av bostäder och arbetsplatser som åsyftas men många gånger är det en blandning av så många ingredienser som möjligt som menas. Det kan vara en blandning av bostäder, handel, kontor, restauranger, skolor, institutioner, etc. Målet med blandad stad är att människor ska kunna både bo och verka, ha service och rekreation nära och att närhet mellan bostäder, arbetsplatser och service ger ett rikt och tryggt liv för Malmöbon. Blandad stad finns exempelvis i innerstaden, Västra Hamnen och på sikt i det pågående utbyggnadsområdet Hyllie samt i omvandlingsområdena Norra Sorgenfri, Limhamns hamn- och industriområde. I dessa omvandlingsområden är en av utmaningarna just att skapa samband med den övriga staden, ge området struktur och kvalitet samt värna om mångfalden, blandade verksamheter och blandat boende. Det är därför viktigt att behålla verksamheter för att skapa en blandad stad med kreativa miljöer och lokaler i olika kostnadslägen. Prognoser för Malmös näringsliv visar att de områden som förväntas utvecklas och stärkas framöver bland annat finns inom forskning och produktutveckling, företagsservice, kultur och besöksnäringar – stadsmässiga näringar som med fördel lokaliseras i blandad stadsbebyggelse. Allt går inte att blanda En blandad stad är eftersträvansvärd men det finns också verksamheter som inte är lämpliga att blanda med bostäder – verksamheter som kräver rejäla skyddsavstånd, exempelvis logistik och tyngre industrier. Den här typen av verksamheter kommer i huvudsak att koncentreras till Norra Hamnen. Andra verksamheter som kan vara svåra att blanda med bostäder är de som ligger i särskilda verksamhetsområden, exempelvis småindustrier och verkstäder, utrymmeskrävande grossistverksamhet, stora lager och volymhandel. För den här typen av verksamheter finns det brist på lokaliseringsmöjligheter i Malmö. Hur löser vi bristen på mark i verksamhetsområden? Behovet kan mötas på olika sätt, genom att: 1. Utnyttja befintliga verksamhetsområden bättre 2. Planera för nya verksamhetsområde 3. Utveckla det regionala samarbetet i etableringsfrågor
Attraktionskraften i regionen är inte enbart knuten till en enskild kommun. Tillväxten i Malmö kommer hela regionen tillgodo – omvänt är det också bra för Malmö när arbetstillfällen skapas i kringliggande kommuner. I) Möjligheter i befintliga verksamhetsområden Det handlar om att se över möjligheter till komplettering av de relativt lågt exploaterade områdena och undersöka intresset för exempelvis påbyggnad och tillbyggnad av befintlig bebyggelse. För att få till stånd en förtätningsprocess i verksamhetsområdena behövs ett nära samarbete mellan berörda fastighetsägare och kommunen. II) Nya verksamhetsområden I programmet ges förslag på möjliga lägen för nya verksamhetsområden på kort och på lång sikt och med ett intervall beroende på efterfrågan. Det har varit viktigt att hitta lägen med goda tillfartsmöjligheter och som särskilt lämpar sig för verksamheter, framför andra ändamål. På kort sikt finns tomter i anslutning till befintlig infrastruktur, områden i närheten av vägar som har goda kommunikations- och skyltlägen. I några lägen får verksamhetsbebyggelse en avskärmande betydelse för bakomliggande bostäder. Området Fortuna-Hemgården är ett exempel som illustreras i skissen bredvid. Kan Malmös verksamhetsområden utnyttjas bättre? Vad är viktigt när det planeras för nya? Bild: Stadsbyggnadskontoret. Många av de nya arbetstillfällena bedöms kunna finnas i den blandade stadsbebyggelsen. Norra Sorgenfri förvandlas exempelvis från renodlat industriområde till en sektorsblandad stadsdel med verksamhetslokaler, bostäder, handel, service, kultur och fritidsaktiviteter. Illustration: David Wiberg. Exempel där verksamhetsbebyggelse får en avskärmande betydelse för bostäder. Illustration: Jan-Olof Jönsson. III) Tänk hela regionen som en tillgång! Det regionala samarbetet i etableringsfrågor kan utvecklas. I en större region som Skåne och Öresundsregionen är attraktionskraften inte endast knuten till en enskild kommun utan till ett större geografiskt område. Tillväxten i Malmö kommer hela regionen tillgodo – omvänt är det också bra för Malmö när arbetstillfällen skapas i kringliggande kommuner. Anna Brandt anna.brandt@malmo.se Planering i Malmö 20010:2 | 33
Page 1 and 2: PLANERING Information från Malmö
Page 3 and 4: Nästa steg Malmös utveckling kan
Page 5 and 6: Monika Goras La Familia möter i en
Page 7 and 8: Citytunneln i startgroparna Den 4 d
Page 9 and 10: nare av Årets Stadsbyggnadspris 20
Page 11 and 12: Mobilia i förändring Köpcentrat
Page 13 and 14: Utmaningar och inriktningar Malmö
Page 15 and 16: En ny plan- och bygglag! Riksdagen
Page 17 and 18: aturen Arbete på fälten under »r
Page 19 and 20: Fotomontage som visar principen av
Page 21 and 22: och en blandning av boendeformer. D
Page 23 and 24: Nytt badhus Badhusfragan har föreg
Page 25 and 26: Varvsstaden - en ny dimension Malm
Page 27 and 28: Framtidens kollektivtrafik är spå
Page 29 and 30: Malmö i Shanghai - Expo2010 Besök
Page 31: Nya steg framåt för Malmö stads
Page 35 and 36: BOPLATS SYD Malmö’s BOSTADSFÖRM

Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?