Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

Sege park – mer än bara ett namn Utmaningarna ligger inte enbart i det som vi skapar nytt när vi bygger, utan även i hur vi kan utveckla och förvalta det som redan finns. Sege park är ett konkret exempel på hur vi inom Malmö stad med nya perspektiv både kan bevara och förädla för att bygga en hållbar stadsdel. Takintegrerad solcellsanläggning i Sege park. Möjligheterna att tillgodogöra sig energi från solen spelar en avgörande roll i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. I Malmö genomförs det för närvande satsningar på att integrera solenergi i stadsmiljön. Satsningarna har i svenska mått mätt varit omfattande. Kombinerat med fysiska investeringar bedrivs det mellan Malmö stad, Energikontoret i Skåne och Lunds tekniska högskola en samverkan som heter »Solar Region Skåne«. Det handlar om en större informationssatsning på solenergi. I Sege park tar Malmö steget vidare i solenergisatsningarna och demonstrerar olika former av teknologi som har utsikter till att få en stor framtida spridning. Vad gör man med ett nedlagt sjukhus? Frågan är egentligen varken ny eller unik. Det intressanta är vilken utvecklingsväg man väljer. Malmö är sedan 1990-talet i en fas av en stark utveckling och förändring. Speciellt påtagligt är befolkningsökningen som ställer nya krav och som skapar en föryngring av stadens befolkning. Behovet av bostäder är stort och detta faktum har präglat förslagen till utveckling. Ur ett boendeperspektiv har den befintliga parkmiljön ett stort mervärde. En unik tillgång som saknas i andra delar av staden. För Sege parks del påbörjades år 2000 ett förändrings- och utvecklingsarbete. Från sjukhusområde till skapandet av en »vanlig« stadsdel med bostäder, skola, kontor etc. har hela tiden varit ett ledmotiv. Malmö stads kraftiga utveckling har generellt skapat ett ökat behov av byggbar mark. Ur detta perspektiv är Sege parks strategiska läge innanför den inre Ringvägen och den direkta anslutningen till stadens in- och utfart en intressant faktor. Tanken är att området ska försörjas med så stor del förnyelsebar energi som möjligt och utformas till en ekologiskt hållbar stadsdel. Värme ska produceras med solfångare och bioenergi medan elen 26 | Planering i Malmö 2010:2 ska komma från solceller. Sveriges största solcellsanläggning har en placering och en utformning som har getts ett mycket viktigtmarknadsföringsvärde för området. Tekniskt är den utförd som en varsam komplettering till bebyggelsen och sammanhanget den befinner sig i. Solcellsanläggningen färdigställdes år 2007 och är belönad med Skåne solar award 2009, i kategorin bästa solcellsanläggning. Sammanlagt är det 1250 kvadratmeter solceller med en maximal effekt på 166 kW. Anläggningen är publicerad International Energy Agency (IEA) årliga rapport 2007. IEA är en överstatlig och globalt rådgivande organisation till 28 medlemsländer avseende tillhandahållande av pålitlig, möjlig och ren energi till medborgarna. Sjukhusets värmecentral med en bruttoarea på cirka 1350 kvm har omvandlats till ett utbildningscentrum för kurser och konferenser inom områdena energiteknik och ekologisk hållbarhet. Malmös första byggnadsintegrerade solcellsanläggning, BIPV, blev klar i december 2009. BIPV står för Building Integrated Photovoltaics, där Photovoltaic är det gängse engelska ordet för solcell. Den nya solcellsanläggningen på Sege park är jämt fördelade på två likadana byggnader och har en toppeffekt på ca 100 kW. Detta är i dagsläget Sveriges största takintegerade solcellsanläggning och solcellerna ersätter totalt 750 kvm taktegel. Den uppskattade elproduktionen 90 000 kWh/år går internt till fastigheten. Det handlar om polykristallina celler, 215 W/ panel som är uppdelade i sex stycken delsystem. Vardera delsystem har en växelriktare vardera. För att eliminera skuggningsproblem har varje byggnad 10–13 »dummies« (vanliga, andrasorterade moduler som inte är inkopplade). Anläggningen är belönad med Skåne solar award 2010, i kategorin bästa solcellsanläggning. I Sege park har det i år uppförts ett demonstrationsprojekt i mindre skala, en soldriven stirlinganläggning. Det är en ny produkt som producerar el av instrålad solenergi på ett mycket effektivt sätt. Tekniken att producera el med hjälp av en stirlingmotor och solenergi har potential att bli en stor produkt för elproduktion i solrikaregioner. Det handlar om en unik produkt, utvecklad i Malmö och som har mycket goda utsikter att etableras på den internationella marknaden. Produkten bygger på tekniken från en stirlingmotor. Stirlingmotorn är en motor som drivs med Solstirlinganläggningen i Sege park. hjälp av extern värmetillförsel med utvändig förbränning eller koncentrerad instrålad solvärme. Genom att koncentrera solenergin med hjälp av stora speglar värms den varma sidan på motorn upp och motorn startar. Motorn kopplas sedan till en generator som producerar el. Verkningsgraden beräknat på spegelytan ligger på 29,4 procent, vilket är världsrekord i verkningsgrad. Det kan till exempel jämföras med solceller som har en verkningsgrad på cirka 10–15 procent. En enhet har en spegelyta på cirka 80 kvm och en effekt på 25 kW. Anläggningen följer solen från morgon till kväll för att fokusera solstrålarna maximalt. Den installerade solstirlinganläggningen har gett Malmö ett stort mervärde som en förebild inom miljöteknik. Nationellt och internationellt är det viktigt för Malmö att vara en demonstrationsplats av en lokalt utvecklad solenergiteknik. Det är viktigt att ha en testanläggning för att vidareutveckla tekniken. Dessutom finns möjligheter att bygga upp en inhemsk industri för produktion av solstirlinganläggningar, vilket kan ge arbetstillfällen och tillväxt för både Malmö och regionen i sin helhet. Kvar sedan sjukhustiden är ett underjordiskt kulvertsystem som förbinder den tidigare panncentralen med områdets olika byggnader. I kulvertarna finns idag ledningar och rör för distribution av olika media, vatten, värme och el. Kulverten gör att det finns en gynnsam förutsättning för en lokalisering av en lokal värmeanläggning. Malmö, i folkmun kallad parkernas stad, producerar årligen 1500–2000 ton brännbart avfall. Idag saknas en större lokal anläggning för omhändertagande av detta avfall. Tanken med att bygga en lokal fliseldningsanläggning, alternativt en ugn för pyrolys, är att basbränslet finns nära och att anläggningen kan användas vintertid när behovet är som störst. Torsten Persson torsten.persson@malmo.se
Framtidens kollektivtrafik är spårvagnar – och bussar, tåg, cyklar, fotgängare… Fördjupningarna i det förvaltningsövergripande utredningsprojektet Framtidens kollektivtrafik är nu klara, och har rapporterats till kommunstyrelsen i juni. Ett förslag på första etapp med spårväg till Lindängen, Rosengård och Västra Hamnen lades fram, och accepterades av kommunstyrelsen, som gav förvaltningarna i uppdrag att starta en förstudie för denna etapp. Samtidigt fortsätter parallellt utredningar om utvecklingen av buss- och tågtrafiken, liksom konsekvenser och möjligheter för gång-, cykel-, och biltrafiken, och inte minst stadsutvecklingen i stort. Så här kan det se ut i korsningen Mäster Nilsgatan/Adelgatan i framtiden. Spårvagnen är på väg till Malmö central. Illustration: ©Kragh-Berglund/Malmö stad. I den rapport, »Strategi för genomförande maj 2010«, som projektet presenterade för kommunstyrelsen, fanns följande rekommendationer för fortsättningen: Den första spårvägsetappen i Malmö består av två linjer, Lindängen-Västra Hamnen och Rosengård-Västra Hamnen. En förstudie enligt lagen om byggande av järnväg påbörjas för att möjliggöra förverkligandet av den första etappen inom sex år. Parallellt med förstudien tas det fram planprogram och ytterligare underlag, t.ex. gestaltningsprogram och handelsutredning. Olika finansieringskällor detaljstuderas och analyseras. Dagens kollektivtrafik anpassas till spårvägsplanerna och busstrafiken utvecklas parallellt mot högre kapacitet. Här ingår också utveckling av eldrift för bussar. Reservat för spårväg läggs in i Malmös översiktsplan. Kollektivtrafiken ska ses som en metod för stadsutveckling Fortsatt utredning och etapputbyggnad av fler spårvägsetapper. Kommunikation och dialog kring arbetet drivs strategiskt. Planering och genomförande sker i nära samarbete med Region Skåne, Lund och Helsingborg, samt grannkommunerna. Kommunstyrelsen godkände detta och pekade ut gatukontoret som ansvarigt för att samordna det fortsatta arbetet, i samverkan med övriga berörda förvaltningar. Vi fortsätter med en förstudie Kommunstyrelsen har emellertid bara, än så länge, pekat ut den formella förstudien som omedelbart ska förberedas. Förstudien kommer att fördjupa de tekniska och utformningsmässiga förutsättningarna för den föreslagna spårvägsetappen ytterligare, med syftet att finna den fördelaktigaste lösningen för Malmö ur ett brett stadsutvecklingsperspektiv. Nu pågår samtal förvaltningarna emellan om vad som ska tas med i det fortsatta arbetet. En styrka i det genomförda arbetet har varit fokus på den sociala hållbarheten, som kollektivtrafiken ytterst ska bidra till att stärka. Detta arbete önskar vi i projektgruppen fortsätta att utveckla. Siktet är inställt på effekter när det gäller att rusta upp gator och stadsmiljöer, kanske främst i miljonprogramsområdena, att bättre förbinda stadens olika delar genom strukturbildande kollektivtrafik och att på så sätt skapa möjligheter till bättre integration. Således är det viktigt att inte bara se spårväg som ett trafikprojekt. Det är ett stadsutvecklingsprojekt, och kan inte skiljas från det ordinarie sättet att arbeta med trafikfrågor eller ens stadsbyggnadsfrågor. Människor ska genom trafikens utveckling känna sig delaktiga i stadens liv och ges makt att påverka sina egna liv. Givetvis är då också jämställdhetsperspektivet fortsatt viktigt, och de resultat som under hösten har kommit fram och kommer att komma fram ur den forskning som har gjorts inom paraplyarbetet Hållbar jämställdhet kommer att inverka på projektet. Kritiskt för framgång, för att kunna nå de mål som sätts upp och för att kunna genomdriva ett fysiskt spårvägsprojekt, är målmedveten kommunikation och dialog – med medborgarna och med andra intressegrupper – och de arbetssätt som har sjösatts under de fördjupade utredningarna kommer förhoppningsvis att vidareutvecklas och tas i praktiskt bruk. Spårvägar i Skåne Den sistnämnda punkten i listan ovan, rörande den regionala samverkan, har fått stort fokus under sensommaren och den tidiga hösten. Tillsammans med Region Skåne och de två andra skånska kommuner som planerar för spårväg, Lund och Helsingborg, har ett samverkansprogram nu formaliserats i och med att det genomförts ett första styrgruppsmöte med regionala och lokala politiker. Programmet går under namnet SPIS, Spårvägar i Skåne. Tjänstemännen orienterade på detta möte om planer och utredningar, och inriktningen godkändes om ett gemensamt utredningsprogram med dessa delprojekt: En gemensam vision om spårvägar i Skåne En gemensam teknisk standard och utformningsprinciper för spårväg (s.k. strukturhandling) Organisation Finansiering Kommunikation Delprojektet om strukturhandling har redan startat, och en framtagen handling är redan under samråd, bland annat hos kommunerna. SPIS går nu in i ett skede där de övriga delprojekten ska konkretiseras och kanske avgränsas gentemot kommunernas egna insatser. Nyligen färdigställdes och skickades ansökan in till Europeiska investeringsbanken, inom det så kallade ELENA-programmet, om ekonomiskt bidrag för förberedande arbeten för spårvägar i samverkan mellan regionen och de tre städerna. Om allt går väl kan parterna få dela på i runda tal 30 miljoner kronor, som då kan användas i de nämnda utredningarna, men också för att bygga upp kompetens inom kommunerna när det gäller t.ex. gestaltning och teknik i förhållande till spårvägar. Motkravet är en 10-procentig motfinansiering från deltagande parter och att investeringen i själva spårvägen börjar om cirka tre år. Det är inte en orimlighet med tanke på att Lund faktiskt ligger långt framme med sina planer på att konvertera bussvägen Lundalänken till spårväg – 2014 är Lunds målår för trafikstart där. Trafik för en tät och nära stad En förtätning av staden kommer också att innebära en förtätning av trafiken. Tack vara kollektivtrafikens – och inte minst spårvagnens – högre transportkapacitet, kan människorna fortsätta att resa i staden när befolkning och sysselsättning ökar, även om vi inte har plats till att bredda gatorna. Tvärtom kan idag torftiga gatumiljöer med stora impediment, förtätas genom kompletterande blandad bebyggelse nära gator som byggs om från trafikleder till stadsgator, med kollektivtrafikprioritering som metodisk och symbolisk »portal«. Detta är ett konstaterat utvecklingsbehov, kanske främst i våra halvcentrala områden. Att planera för spårväg är då att proaktivt verka för bredare acceptans för denna utveckling. Detta utgör både nya utmaningar och nya lösningar i förhållande till exempelvis buller och utsläpp, som ambitionerna måste brytas mot i stadens översiktliga planering. I den kommande ÖP2012 blir detta onekligen en viktig fråga, och kollektivtrafikens position i stadsbyggnadet kommer därför att stärkas. Under tiden ser vi också fram emot den utveckling som Citytunneln kan sätta igång när tågtrafiken öppnar i december. Förhoppningsvis följs denna av trafiken på Malmöringen – med den nya stationen i Rosengård som också nämnts som en del i Framtidens kollektivtrafik – med flera tågsatsningar i regionen. Daniel Svanfelt daniel.svanfelt@malmo.se Planering i Malmö 20010:2 | 27
Page 1 and 2: PLANERING Information från Malmö
Page 3 and 4: Nästa steg Malmös utveckling kan
Page 5 and 6: Monika Goras La Familia möter i en
Page 7 and 8: Citytunneln i startgroparna Den 4 d
Page 9 and 10: nare av Årets Stadsbyggnadspris 20
Page 11 and 12: Mobilia i förändring Köpcentrat
Page 13 and 14: Utmaningar och inriktningar Malmö
Page 15 and 16: En ny plan- och bygglag! Riksdagen
Page 17 and 18: aturen Arbete på fälten under »r
Page 19 and 20: Fotomontage som visar principen av
Page 21 and 22: och en blandning av boendeformer. D
Page 23 and 24: Nytt badhus Badhusfragan har föreg
Page 25: Varvsstaden - en ny dimension Malm
Page 29 and 30: Malmö i Shanghai - Expo2010 Besök
Page 31 and 32: Nya steg framåt för Malmö stads
Page 33 and 34: Attraktionskraften i regionen är i
Page 35 and 36: BOPLATS SYD Malmö’s BOSTADSFÖRM

Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?