årsredovisning 2005 - Piteå kommun

Självfinansieringsgraden visar på vilket sätt kommunen
finansierar investeringar och ökning av aktiekapital
i kommunala bolag. Det finns tre huvudsakliga
finansieringsformer för detta: Egna tillförda medel
(årligt tillförda medel från verksamheten), att ta av
sparade medel eller att låna externt. Målet är här att
genom de årligt tillförda medlen finansiera investeringar
och ökningar av aktiekapital i de kommunala
bolagen för att inte behöva ta av sparade medel och i
värsta fall slutligen tvingas till upplåning.
Största delen av koncernens och kommunens investeringar
finansieras genom internt tillförda medel, d v s
det likvida utrymme som verksamheten skapar, medan
en mindre del lånefinansieras och tas av sparade medel.
Ser man enbart till kommunen så sker ingen ny
upplåning, utan en mindre del av investeringarna har
finansierats med sparade medel. Detta är speciellt
tydligt 2002 och 2003. Sammantaget visar detta att
framför allt kommunens, men även hela koncernens
resultat inom området är relativt gott, men att trenden
under senare år varit att ta av sparade medel för
att klara investeringarna utan upplåning.
Soliditet
100
75
50
25
0
-25
Soliditet kommunen, %
84,8 84,4 81,5 80,8 79,6
52,1
x
11,9
10,1
51,4
x 47,3 46,2
45,5
x x x
1,4 0,4 0,9 0,9
1,0 0,1 0,0 2,4
2001 2002 2003 2004 2005
Soliditet Årlig tillgångsförändring
Förändring eget kapital (resultat)
x Soliditet, inkl. total pensionsskuld
Soliditetsmåttet beskriver i hur stor utsträckning kommunen
finansierat sina tillgångar med eget eller främmande
kapital. En hög soliditet visar på långsiktigt
god finansiell styrka. Soliditeten beräknas som eget
kapital (summan av alla års samlade resultat i resultaträkningen)
dividerat med hela tillgångssidan i balansräkningen.
Det är intressant att analysera vad som påverkat
förändringen av detta nyckeltal: Förändring av tillgångssidan
eller årets resultat (ökning/minskning av
det egna kapitalet).
Piteå Kommun har god soliditet och har legat på en
hög nivå under hela perioden, ända sedan det rekom-
13
Förvaltningsberättelse
FINANSIELL ANALYS
menderades att man skulle lyfta ur pensionsskulden
från balansräkningen och lägga den som ansvarsförbindelse.
Utvecklingen har varit negativ under hela
analysperioden. För 2004 återfinns i analysmaterialet
en jämförelsestörande post om 18,0 mkr avseende
reaförlust vid försäljning av Akva-fastigheten. Lägger
man in pensionsskulden i detta nyckeltal försämras
soliditeten väsentligt och uppgår då till 45,5% vid utgången
av 2005. Slutsatsen är att kommunen byggt
upp sin tillgångsmassa, utan att ha tillräckligt starkt
resultat i grunden, d v s eget kapital ökar inte lika
mycket som tillgångssidan.
Skuldsättningsgrad
60
50
40
30
20
10
0
Skuldsättningsgrad koncernen, %
49,1 50,9 52,8 53,9 53,2
34,6 35,4 36,3 37,1 36,2
11,8 11,4
12,4 12,6 12,4
2,7 4,1 4,1 4,2 4,6
2001 2002 2003 2004 2005
Total skuldsättningsgrad Varav avsättningsgrad
Varav kortfr. skulds. grad Varav långfr. skulds.grad
Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen
är skuldsatt, kort- och långsiktigt. Låga värden
ger indikation om god finansiell styrka och ökar möjligheten
att eventuellt ta lån om situationen så kräver.
Piteå Kommun har haft låg skuldsättningsgrad under
hela analysperioden. Ovan framgår att koncernen
har en långfristig skuldsättningsgrad om 36,2%.
Denna har legat relativt stilla under hela analysperioden.
Bryter man ner detta kan konstateras att
kommunen inte har några långfristiga lån, utan
upplåningen görs av bolagen.
Kommunens intäkter i jämförelse med riket
Kommunens intäkter jämfört
med riket i % år 2004
70
60
50
40
67,0
65,8
30
20
10
12,2 9,2
20,1 22,6
0,7 2,4
0
Skatteintäkt. Gen. statsbidr. Vht:s intäkt. Fin. intäkt.
och utjämning
Piteå Riket