årsredovisning 2005 - Piteå kommun

Pensionsskuld
1000
800
600
400
Pensionsskuld, mkr
838,2 860,7
768,5 801,3
878,1
804,3 820,6 828,3
757,8 776,0
200
33,9 40,0 49,7
10,8 25,3
0
2001 2002 2003 2004 2005
Avs. för pension o liknande förpliktelser
Pensionsförpliktelser äldre än 1998
Total pensionsskuld
Som framgår ovan uppgår pensionsskulden till cirka
878 mkr. Skulden är uppräknad enligt prognoser från
KPA.
Pensionsskulden har som tidigare nämnts lyfts ur balansräkningen,
vilket medfört att en stor, reell skuld
inte längre ingår i denna. Det innebär att exempelvis
soliditetsmåttet blir kraftigt missvisande.
Framtida pensionsutbetalningar är ingen potentiell risk,
utan en verklig, eftersom dessa utbetalningar kommer
att ta fart i slutet av detta decennium och då kraftigt
påverka likviditeten. Denna faktor har beaktats i strategin
att klara 91%-ig nettokostnadsandel av skatteintäkter
och generella statsbidrag senast under 2010.
Budgetföljsamhet och prognossäkerhet
kommunen
40
30
20
10
0
- 10
Budgetföljsamhet och prognossäkerhet
kommunen, mkr
35,6 31,9
25,2
19,6
15,8
9,7
2,2
-0,5
- 13,0
- 6,5
2001 2002 2003 2004 2005
Budgetutfall: resultat före extraord. poster
Prognossäkerhet: Augusti (årets resultat)
Två sätt att i finansiella termer mäta kommunens
kontroll på ekonomin är att analysera budgetföljsam­
heten och prognossäkerheten.
15
Förvaltningsberättelse
FINANSIELL ANALYS
Piteå Kommun har under slutet av analysperioden
relativt god budgetföljsamhet och för 2005 uppgår den
till - 6,5 mkr jämfört med budget.
Ser man till prognossäkerheten kan konstateras att
den varit otillfredsställande åren 2002-2004, men att
den förbättrats väsentligt för 2005.
Under året har genomförts en rad aktiviteter i syfte
att förbättra prognossäkerheten.
KÄNSLIGHETSANALYS
Händelseförändring Kostnad/intäkt, mkr
Ränteförändring (intäkt) med 1% +/- 1,8
Löneförändring med 1% +/- 12,5
Bruttkostnadsförändring med 1% +/- 18,2
Generell avgiftsförändring med 1% +/- 1,3
Försörjningsstöd förändring med 1% +/- 0,2
Generella statsbidrag med 1% +/- 2,4
Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 62,3
10 heltidstjänster (17 000) +/- 3,0
Förändr. befolkning 100 personer +/- 3,5
(utjämn. system)
Nytt skatteutjämningssystem - 29,9
Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden
är att upprätta en känslighetsanalys. Tabellen
ovan visar hur olika procentuella förändringar av
viktiga kostnads- och intäktsposter påverkar kommunens
ekonomi.
Generellt kan sägas att kommunen är mycket beroende
av skatteintäkter och generella statsbidrag på intäktssidan.
Denna känslighet för konjunktursvängningar
och statliga beslut är inget unikt för Piteå Kommun,
utan är snarare den gängse bilden bland landets
samtliga kommuner. Känsligheten är dock väldigt tydlig,
inte minst under planeringsprocessen med budget
och verksamhetsplan.
AVSLUTANDE KOMMENTAR/FRAMTID
Mot bakgrund av ovanstående analys finns framför
allt två problem som är väsentliga att lyfta fram:
Z Resultatet. Det årliga resultatet är inte tillräckligt.
Det fattas cirka 68 mkr till den långsiktiga nivå som
krävs och som faställts av kommunfullmäktige. Inte
heller den kortsiktiga målsättningen klarades under
föregående år.
Z Känslighet gentemot faktorer som kommunen själv
inte styr. Känslighetsanalysen pekar på det faktum att
kommunen i mycket stor utsträckning är beroende av
statliga bidrag i olika former och hur konjunktur och