MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Samma dag avvisas den första flyktingen från Libanon. De som har kommit tidigare får stanna, men inga nya tas emot. 8 Men detta var inte allt vi fick veta om människorna från inbördeskrigets Libanon 1976. Nyhetsbevakningen var inte lika kallhamrad då, som den skulle bli i förhållande till flyktingar från Iran, Irak och Libanon vid mitten av 1980-talet, eller i förhållande till irakiska kurder i början av 1990-talet. I samma tidningar där en del artiklar talar om okontrollerade strömmar och om faran för att vi ska bli översvämmade finns också reportage som berättar om flyktingarnas bakgrund och om deras förhoppningar i Sverige. Vad är det då de nykomna flyktingarna får berätta om i pressen 1976? Ja, någonting om bakgrunden till flykten, om kulregn, bomber och förstörelse. Men framför allt om sin tacksamhet över att vara just i Sverige. ”Alla har hört talas om Sverige. Det är ett drömland där alla skulle vilja bo.” 9 ”Sverige är ett vackert land. <strong>Regeringen</strong> tar hand om flyktingar. Invånarna är demokratiska och vänliga. /.../ När de talar om Sverige förefaller det vara ett land som flyter av honung och mjölk.” 10 ”Gud har lett oss hit!” 11 Journalisterna trycker på att flyktingarna är förväntansfulla, arbetssugna, ambitiösa och anpassningsvilliga. Till och med kyrkomässigt är de en lätt grupp att anpassa. ”Assyrierna” talar ett kyrkospråk som är det närmaste man kan komma det som talades vid Jesu tid och det finns (därmed?) inga större skillnader mellan deras kyrka och den luthersk-evangeliska, berättar entusiastiska svenska präster. Den välvilja och idyllisering som dessa texter utstrålar har ibland en biton, som det nu mer än tjugo år senare, är lätt uppfatta som överlägset beskyddande. Det doftar nybakat bröd hos assyrierna, deras ungar är som barn ska vara, säger socialarbetare, och deras tacksamhet mot Sverige känner inga gränser. Men de kommer direkt från medeltiden och hit och därför måste de anpassas i träskoverkstäder och systugor innan de kan träda ut i det moderna och högeffektiva samhället. 8 Bara Expressen och ÖstgötaCorrespondenten protesterar. Expressen påminner om 1939, när Sverige stängde gränserna för judar från Tyskland. 9 Sydsvenska Dagbladet 7/4 1976. 10 Svenska Dagbladet 13/4 1976. 11 Uppsala Nya Tidning 7/4 1976. 13
Nyhetstexterna uppehåller sig vid bekymmer och engagemang som utgår från företrädare för Röda Korset, kyrkliga församlingar och socialtjänsten. 14 Generaliserat kan man ju säga att assyrierna kommer från medeltiden till ett modernt samhälle. Då uppstår lätt en massa problem. I dagliglivsträningen har de assyriska kvinnorna fått lära sig hur man sköter en tvättmaskin, kostvanor etc (Länstidningen Södertälje 29/4 1976). Om mycket av retoriken i nyhetstexterna 1976 präglas av omsorg och socialt patos, så handlar det likväl ofta om en omsorg som utgår från ett evolutionistiskt synsätt; en föreställning att ”vi” har kommit högt upp på en utvecklingsstege och att ”vi” steg för steg måste hala upp de omoderna människorna och anpassa dem till den högre nivå som ”vi” har uppnått. II.2 ”Flyktinginvasionen” 1984–1985 1984 och 1985 ökar flyktinginvandringen till Sverige från tidigare cirka 4–5 000 personer per år till ungefär det dubbla. En stor del av flyktingarna kommer från Iran, Irak och Libanon. Från och med sommaren 1984 kommer en del av flyktingarna via Östtyskland och söker asyl i Skånehamnarna Ystad och Trelleborg och under ett års tid är det utlänningspolisen i Trelleborg som anger dagordningen för vad nyhetsmedierna kommer att skriva om flyktingarna. Nyckelord i nyhetsrapporteringen är ”människosmuggling”, ”profitörer”, ”falska visa” och ”grova pengar tjänas”. Polisen blir inte bara källa när det gäller faktaupplysningar, utan kommer också att skapa nyhetsförmedlingens tolkningsramar. Nyheterna handlar inte bara om vad flyktingarna har betalat för resan till Sverige och att många saknar pass, utan också om att det är rena kaoset hos polisen, att polisen snart inte orkar mer, att polisen riskerar att smittas med farliga sjukdomar, att flyktingarna är ”lyxlirare” eller ”lycksökare”, att de har mycket bagage, att vissa damer har päls, att många försöker ”dra polisen vid näsan”, att det luktar hasch på flyktingförläggningarna, att de här flyktingarna har levt med en k-pist som bästa kompis i ett decennium och att polisen är bitter
Page 1 and 2: MENA-projektet Stereotyper i förva
Page 3 and 4: Text: Utrikesdepartementet, Enheten
Page 6: Innehållsförteckning I Inledning
Page 9 and 10: gäller journalistik kring frågor
Page 11 and 12: II Från flyktingström till flykti
Page 13: Inbördeskriget i Libanon hade då
Page 17 and 18: II.3 Ett nytt sätt att se Men vikt
Page 19 and 20: III Inne i landet Det är omöjligt
Page 21 and 22: tet med andra kulturer. I sin strä
Page 23 and 24: 22 sammanhang där de kopplas till
Page 25 and 26: Till utvecklingsteorin finns en mod
Page 27 and 28: lam. Dels flyktinginvandringen av m
Page 29 and 30: 28 När hon är glad är hon rosig
Page 31 and 32: och hållet gestaltas och tolkas in
Page 33 and 34: Angreppssättet präglas av en ”e
Page 35 and 36: Underrubrik, ingress: 34 ”De för
Page 37 and 38: graferats med teleobjektiv på ett
Page 39 and 40: har blivit mer aggressiv och kuslig
Page 41 and 42: kan också sökas i politiska beslu
Page 43 and 44: Undersökningsmaterial och studier
Page 45 and 46: Paper till 14:e Nordiska konferense
Page 47: Genom beslut av regeringen (UD98/14

MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?