MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

I Inledning Nyhetsjournalistik är en speciell form av journalistik, som utmärks bland annat av sin dagsaktualitet. Den går snabbt att framställa och ska gå ännu snabbare att konsumera. Det innebär att den journalistiska arbetsprocessen är starkt rutiniserad och att nyhetstexterna ofta är tillskurna efter schabloner. Till skillnad från viss undersökande journalistik, dokumentärjournalistik och debatter som också förekommer i medierna, säger nyhetsjournalistik sällan något oväntat eller utmanande. Nyheterna är emellertid viktiga bland annat för att de kan ge (en upplevelse av) tillräcklig orientering hos den som inte är specialintresserad av en fråga. I denna essä diskuterar jag hur nyhetsjournalistik i Sverige har fungerat i förhållande till invandrare och flyktingar från Mellanöstern och Nordafrika. Undersökningsmaterialet utgörs av dagstidningsklipp från olika perioder under de tre senaste årtiondena. 1 Häri ingår också en del reportage som inte har dagsaktualitetens prägel, men merparten av artiklarna är av nyhetskaraktär, vilket har stor betydelse för den bild jag kommer att visa. 2 Det ligger inte i nyhetsförmedlingens natur att berätta utförligt om människors bakgrund eller om deras vardagsliv. Invandrare och flyktingar i Sverige blir nästan enbart synliga i nyhetsmedierna i samband med händelser som kan beskrivas i konflikttermer. Nyhetsjournalistik är nästan alltid etnocentrisk – det egna samhällets eliter står i centrum för uppmärksamheten och den egna kulturen är måttstock vid beskrivningen och bedömningen av andra. När det 1 Materialet presenteras mer utförligt i slutet av skriften (s 42). 2 Det är möjligt att de bilder som nyhetsjournalistiken har gett av händelser och skeenden har modifierats i annan typ av journalistik kring samma frågor. Samtidigt är det sannolikt att nyhetsförmedlingen spelar stor roll som ett slags preliminär ”grundmålning” av kunskap och perspektiv också i annan journalistik. 7
gäller journalistik kring frågor som berör invandrare och flyktingar i Sverige, så innebär detta att det oftast är svenska myndigheter och experter som definierar vad frågorna består i och hur olika problem ser ut och ska lösas. Detta gäller också i förhållande till människor som kommit till Sverige från länder i Mellanöstern och Nordafrika. I den mån grupper från dessa områden har förekommit i nyhetsrapporteringen, så har det varit för att de har varit involverade i någonting som myndigheter och nyhetsmedier bedömt som ett konfliktladdat tema i det svenska samhället. I det följande ska jag diskutera några sådana konfliktteman i nyhetsbevakningen över åren: – Flyktinginvandring som inte har varit initierad av svenska myndigheter. När människor från <strong>MENA</strong>-området har kommit till synes i nyhetsbevakningen som etniska eller nationella grupper, så har det ofta varit samband med att de sökt skydd som flyktingar i Sverige; assyrier-syrianer från Turkiet vid mitten av 1970-talet, iranier vid mitten av 1980talet och kurder under de tre senaste decennierna. Det innebär att nyheterna knappast har berättat någonting om till exempel turkar, marockaner, algerier eller egyptier i Sverige. I nyheterna framträder de som muslimer eller som invandrare i största allmänhet – eventuellt med signalementet ”arabliknande” 3 i kvällstidningarnas brottsrapportering. – Jag kommer att kort beröra frågor kring segregation, integration och anpassning. Här har de kristna assyrier-syrianerna varit i blickpunkten vid några tillfällen, liksom de turkar som ursprungligen kom som arbetsinvandrare vid slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Men i allmänhet är nyheter på dessa teman ointresserade av människors ursprung eller kultur; det är relationerna i det svenska samhället som står i fokus. – Slutligen kommer jag att diskutera tankefigurer och gestaltningsmönster i nyheternas framställning av islam och muslimer och den kultur som antas härröra från <strong>MENA</strong>-området. 3 Denna märkliga beteckning har börjat uppträda i pressen under de senaste åren. Den härrör med all sannolikhet från polisen, men det intressanta är att kvällstidningarna numera inte drar sig för att publicera en typ av uppgifter som är lika informationsfattiga som de är främlingsrädsleskapande. 8
Page 1 and 2: MENA-projektet Stereotyper i förva
Page 3 and 4: Text: Utrikesdepartementet, Enheten
Page 6: Innehållsförteckning I Inledning
Page 11 and 12: II Från flyktingström till flykti
Page 13 and 14: Inbördeskriget i Libanon hade då
Page 15 and 16: Nyhetstexterna uppehåller sig vid
Page 17 and 18: II.3 Ett nytt sätt att se Men vikt
Page 19 and 20: III Inne i landet Det är omöjligt
Page 21 and 22: tet med andra kulturer. I sin strä
Page 23 and 24: 22 sammanhang där de kopplas till
Page 25 and 26: Till utvecklingsteorin finns en mod
Page 27 and 28: lam. Dels flyktinginvandringen av m
Page 29 and 30: 28 När hon är glad är hon rosig
Page 31 and 32: och hållet gestaltas och tolkas in
Page 33 and 34: Angreppssättet präglas av en ”e
Page 35 and 36: Underrubrik, ingress: 34 ”De för
Page 37 and 38: graferats med teleobjektiv på ett
Page 39 and 40: har blivit mer aggressiv och kuslig
Page 41 and 42: kan också sökas i politiska beslu
Page 43 and 44: Undersökningsmaterial och studier
Page 45 and 46: Paper till 14:e Nordiska konferense
Page 47: Genom beslut av regeringen (UD98/14

MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?