MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

Denna förändring i journalistiken kring invandrar- och flyktingfrågor
har antagligen olika slags orsaker. Dels har det sannolikt skett en
rutinisering av nyhetsjournalistik i allmänhet under perioden, mot fasta
berättelseformer med tydlig konfliktorientering, och med ett samtidigt
starkt beroende av auktoritativa källor. Dels tycks samhällsklimatet
ha förändrats under perioden mot en minskad optimism beträffande
välfärdssamhällets förmåga att ställa allt till rätta.
III.1 Journalistik och fördomsmönster
Under senare år har invandrare från Mellanöstern och Nordafrika figurerat
i nyheterna på sätt och i sammanhang som – till skillnad från
den förtjusta exotiseringen i 1970-talets texter kring assyrier-syrianerna
– måste kallas negativt främlingsskapande.
Nyhetsjournalistik svävar inte i en rationalitetens och objektivitetens
rymd, ovanför samhällets kultur och fördomar. Samtidigt som
nyheterna rapporterar om händelser och skeenden i vårt samhälle och
dess omvärld, så deltar de i ett kulturellt och nationellt identitetsskapande,
där gränserna mellan gott och ont, ”oss” och ”andra”, normalt
och onormalt fastställs – och utmanas och förändras ibland.
Nyhetstexter kring islam, muslimsk kvinnosyn och vissa brott blir bara
begripliga om man godtar att nyheter, som produceras snabbt och rutinmässigt
och ska kunna konsumeras ännu snabbare, utgår från och
använder sig av välkända symboler, stereotyper och tankemönster.
Nyhetsjournalistik kommer sällan med uttryckliga budskap; den hyser
inga åsikter och den talar inte om hur vi ska värdera påståenden, händelser
och skeenden. Den låter andra stå för värderingar och handlingsinriktning
och ställer olika fragmentiserade utsagor emot varandra.
Men samtidigt som nyheterna skenbarligen avspeglar verkligheten, så
strukturerar de den och skapar mening i den genom sitt sätt att låta
röster, bilder och symboler framträda.
När man studerar journalistik, så är det inte i av journalisten uttryckta
åsikter eller påståenden som det är möjligt att hitta beröringspunkter
med eventuella fördomsmönster, utan i hur etniska och kulturella
stereotyper framträder i gestaltningar och berättelser, som framstår
som realistisk verklighetsåtergivning.
Europa och västvärlden har i stor utsträckning byggt upp sin identitet,
sin självuppfattning, i det kolonialistiska eller imperialistiska mö-
19