MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

och ledsen över att den svenska generositeten missbrukas på detta sätt. I den mån journalister frågar flyktingarna själva någonting, så ställer de typiska polisfrågor: Om de har pass och vad de har betalat för resan. Till skillnad från journalistiken i förhållande till assyrier-syrianerna tio år tidigare, så finns det inga försök att porträttera flyktingarnas personliga eller politiska bakgrund i hemlandet. Intressant nog har flyktingarna från Mellanöstern vid mitten av 1980-talet inte heller någon offentlig svensk företrädare som tar sig an deras sak. När det gällde assyrier-syrianerna så talade bland andra svenska präster varmt för dem; latinamerikanerna hade det regeringsbärande partiet med statsministern själv i spetsen som demonstrerade mot diktaturerna i Latinamerika. För de vietnamesiska båtflyktingarna, som kom i slutet av 1970-talet, fanns en stark borgerlig opinion, beredd av en utrikesrapportering som under mer än ett år hade visat deras livsfarliga flykt i överlastade båtar från en kommunistisk regim. Och flyktingar från före detta Sovjetunionen och ”länderna bakom järnridån” beskrevs i nyhetsförmedlingen vid mitten av 1980-talet som sympativäckande individer på ett helt annat sätt än de från Mellanöstern. 12 Ensidigheten i nyhetsförmedlingen 1984–1985 har sannolikt flera slags orsaker, men en viktig orsak är att ensidighet återskapar ensidighet. När de flesta stora nyhetsmedier använder samma källor och utgår från samma perspektiv i sin rapportering så etableras en offentlig sanning, som sedan andra debattörer, journalister och politiker använder som plattform. Denna sanning kom att handla om ”lavinartade strömmar”, ”illegala invandrare” och ”ekonomiska flyktingar”. Tidningarnas insändarsidor fylldes med brev där skribenterna protesterade mot att flyktingströmmar invaderade Sverige. Invandrarministern ”drunknade” i hatbrev. Tidningarnas ledarsidor förutspådde att främlingshatet skulle öka i Sverige om inte regeringen visade krafttag för att stoppa ”den okontrollerade invandringen” och snart började ledande politiker säga detsamma. I slutet av 1985 lyckades den svenska regeringen förmå Östtyskland att inte släppa igenom personer som saknade visum till Sverige. Detta innebar att en viktig flyktväg från Mellanöstern till Skandinavien skars av. 12 Thurén, 1988. 15
II.3 Ett nytt sätt att se Men viktigare var antagligen att ett nytt sätt att se på flyktingar hade etablerats. I den gränspolisiära diskurs som slog igenom kallades flyktingarna inte flyktingar utan ”asylsökande”. Att många hade förfalskade pass eller inga pass förklarades inte med deras flyktsituation eller med de europeiska staternas visumkrav. I stället publicerades gång på gång polisiära misstankar mot dem om allt från terrorism och spioneri till allmänt lurendrejeri och lycksökeri. ”De asylsökande” reducerades till kvantitativa mått, till föremål för olika säkerhetsåtgärder och betraktades med ”en etisk likgiltighet som snart förvandlades till ogillande eller klander”. 13 En relativt stor del av de flyktingar som sökte sig till Sverige från Iran och Irak vid mitten av 1980-talet och några år framåt fick uppehållstillstånd. Deras flyktingskäl var, trots allt vad som hade påståtts i medierna, tillräckligt starka för att övertyga svenska tillståndsmyndigheter. Detsamma gäller de flyktingar, framför allt kurder, som kom över Östersjön, via Ryssland och de baltiska länderna vintern 1992. Också då var nyhetsrapporteringen ”avhumaniserande i den meningen att flyktingarna inte behandlas som medvetna människor som gör rationella val och som har en historia.” 14 Nyheterna uppehöll sig vid riskerna för en invasion av tiotusentals eller rentav miljontals flyktingar från öst och flyktingarna beskrevs än en gång framför allt via polisen, som lurade av människosmugglare och ”den ryska maffian”. Om deras bakgrund och skäl för att fly var det tyst. ”Det är som om de etiska reglerna i journalistiken inte skulle gälla de flyktingar som önskar komma in i landet”, sammanfattar en forskningsrapport. 15 Nyhetsjournalistikens inriktning under det senaste decenniet mot perspektiv där man beskriver utomeuropeiska flyktingar i termer av hot, illegalitet och ”invasioner” och ”okontrollerade strömmar” tycks vara gemensam för flera västeuropeiska länder. 16 De tyska mediefor- 13 Citatet är hämtat från Zygmunt Baumans bok ”Auschwitz och det moderna samhället”, där han analyserar hur objekten för en byråkratisk verksamhet inte längre framstår som mänskliga subjekt med rätt att ställa moraliska krav. (Baumann, 1989:150– 151.) 14 Leivik Knowles m. fl. 1995:101. 15 A. a:108. 16 T. ex. Van Dijk, 1991, 1993; Brosius & Esser, 1995. 16
Page 1 and 2: MENA-projektet Stereotyper i förva
Page 3 and 4: Text: Utrikesdepartementet, Enheten
Page 6: Innehållsförteckning I Inledning
Page 9 and 10: gäller journalistik kring frågor
Page 11 and 12: II Från flyktingström till flykti
Page 13 and 14: Inbördeskriget i Libanon hade då
Page 15: Nyhetstexterna uppehåller sig vid
Page 19 and 20: III Inne i landet Det är omöjligt
Page 21 and 22: tet med andra kulturer. I sin strä
Page 23 and 24: 22 sammanhang där de kopplas till
Page 25 and 26: Till utvecklingsteorin finns en mod
Page 27 and 28: lam. Dels flyktinginvandringen av m
Page 29 and 30: 28 När hon är glad är hon rosig
Page 31 and 32: och hållet gestaltas och tolkas in
Page 33 and 34: Angreppssättet präglas av en ”e
Page 35 and 36: Underrubrik, ingress: 34 ”De för
Page 37 and 38: graferats med teleobjektiv på ett
Page 39 and 40: har blivit mer aggressiv och kuslig
Page 41 and 42: kan också sökas i politiska beslu
Page 43 and 44: Undersökningsmaterial och studier
Page 45 and 46: Paper till 14:e Nordiska konferense
Page 47: Genom beslut av regeringen (UD98/14

MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?