MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

Till utvecklingsteorin finns en moderniseringsteori kopplad, som
använder begrepp som ”underutvecklade länder” och senare ”utvecklingsländer”,
och som förordar bistånd från västvärlden till dessa länder
för att omskapa dem efter västlig modell, så att de blir moderna.
Idén att man är modern, säger etnologen Åke Daun, är grundläggande
i svensk identitetsuppfattning. Den svenska självstereotypen är
att man befinner sig på toppen av utvecklingsstegen och har lämnat all
möjlig irrationell bråte i form av tradition, religion och kultur bakom
sig. Kultur är något som man lekfullt och med distanserad nostalgi
odlar vid jul och midsommar; annars är kultur något som andra folk
ännu präglas av, medan svensken är modern rätt och slätt. 25
Ett evolutionistiskt perspektiv framträder explicit i nyhetstexterna
om assyrier-syrianerna vid mitten av 1970-talet, där assyrierna beskrivs
som några som kommer ”från medeltiden”. ”De” är traditionsstyrda,
religiösa, släktkära, varma och så vidare, medan ”vi” är moderna, fria,
utvecklade och kompetenta. Vi ska anpassa dem till oss genom olika
slag av åtgärder.
Det vilar en utvecklingsoptimism över den tidens nyhetstexter –
det finns ingen tvekan om att det bästa för människan är att hamna i
”drömlandet” Sverige och att bli modern. Det röjs heller inga tvivel på
att Sverige kommer att lyckas med att integrera alla genom en lång rad
ambitiösa ”invandraråtgärder”.
Denna trosvisshet försvinner under kommande decennier. Föreställningen
om Sverige som ett ”drömland”, högt utvecklat, förnuftigt, jämlikt,
kommer fortfarande till uttryck; men inte sällan i kontexter där
flyktingarna eller de ”asylsökande” påstås vilja utnyttja vår höga standard,
välfärd eller blåögdhet. Samtidigt visar andra texter, som handlar
om segregation, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering, att allt
inte är väl i ”drömlandet”.
Utvecklingsoptimismen dominerar inte längre i nyhetstexterna. Men
det innebär inte att ett synsätt har försvunnit där en svensk självbild av
frihet, individualitet, rationalitet och modernitet kontrasteras mot
”muslimernas” instängdhet, traditionalism etc. I själva verket är ett sådant
perspektiv vanligt under senare år i nyhetstexter som har anknytning
till könsroller och sexualitet. Jag kommer att visa några exempel
på detta nedan.
25 Daun, 1992.
24