MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

nella dragen och motsvarande nedvärdering av andra nationer/etniska grupper, utan istället hur jämförelsen går till: ”Etnocentrism” – ”det att bedöma andra folks kulturer med sin egen kultur som måttstock” (Nationalencyklopedins ordbok, 1995). Jag låter min användning av ordet vara flytande mellan dessa två betydelser och hänvisar till inledningen, som berör hur nyhetsjournalistik alltid tycks vara etnocentrisk, åtminstone i den senare betydelsen. Nära besläktad med etnocentrismen är eurocentrismen, enligt Holmberg. /.../ övergången från den folkpsykologiserande etnocentrismen till eurocentrism är steglös. Förkunnelsen om Europas historiska och civilisatoriska primat kan följas från 1700-talets slut/.../. De positivt laddade stereotyperna om Europa handlar om frihet, framsteg, intelligens och skönhet, de korrelerande negativa värdena om världen i övrigt följaktligen om slaveri, stagnation, inskränkthet och fysisk vederstygglighet. (Holmberg, 1994:26.) När Europa och senare Nordamerika definierade sin egen olikhet och överlägsenhet i förhållande till ”Orienten”, var det förnuftsprincipen som framstod som västs särskiljande grundläggande egenskap. Det var på grund av den rationalitet som förkroppsligades i modern vetenskap och teknologi, som Europa hade triumferat över hela världen och gjort sig självt till universell referenspunkt. Detta förnuft kom det att uppfatta som grunden för en universell kultur; själva berättigandet för dess krav på att definiera universella värden, att definiera sina värden som universella. Modernitet definierades i kontrast till förmodernitet, förnuft mot irrationalitet och vidskepelse; och denna uppdelning ritades in i en symbolisk geografi som kontrasterar Väst och dess Orient. (Morley och Robins, 1995:137.) Ytterligare en seg fördomstyp som Holmberg tar upp är evolutionismen, som ”innebär en tro på att utvecklingskurvorna på alla områden pekar uppåt mot en kulmen som uppnåtts av innegruppen – den vita, kristna västvärlden”. Idéerna om en enda, linjär eller dialektisk, men hursomhelst obönhörlig utveckling som alla samhällen har att genomgå, har haft ett mycket starkt genomslag i västvärlden. 23
Till utvecklingsteorin finns en moderniseringsteori kopplad, som använder begrepp som ”underutvecklade länder” och senare ”utvecklingsländer”, och som förordar bistånd från västvärlden till dessa länder för att omskapa dem efter västlig modell, så att de blir moderna. Idén att man är modern, säger etnologen Åke Daun, är grundläggande i svensk identitetsuppfattning. Den svenska självstereotypen är att man befinner sig på toppen av utvecklingsstegen och har lämnat all möjlig irrationell bråte i form av tradition, religion och kultur bakom sig. Kultur är något som man lekfullt och med distanserad nostalgi odlar vid jul och midsommar; annars är kultur något som andra folk ännu präglas av, medan svensken är modern rätt och slätt. 25 Ett evolutionistiskt perspektiv framträder explicit i nyhetstexterna om assyrier-syrianerna vid mitten av 1970-talet, där assyrierna beskrivs som några som kommer ”från medeltiden”. ”De” är traditionsstyrda, religiösa, släktkära, varma och så vidare, medan ”vi” är moderna, fria, utvecklade och kompetenta. Vi ska anpassa dem till oss genom olika slag av åtgärder. Det vilar en utvecklingsoptimism över den tidens nyhetstexter – det finns ingen tvekan om att det bästa för människan är att hamna i ”drömlandet” Sverige och att bli modern. Det röjs heller inga tvivel på att Sverige kommer att lyckas med att integrera alla genom en lång rad ambitiösa ”invandraråtgärder”. Denna trosvisshet försvinner under kommande decennier. Föreställningen om Sverige som ett ”drömland”, högt utvecklat, förnuftigt, jämlikt, kommer fortfarande till uttryck; men inte sällan i kontexter där flyktingarna eller de ”asylsökande” påstås vilja utnyttja vår höga standard, välfärd eller blåögdhet. Samtidigt visar andra texter, som handlar om segregation, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering, att allt inte är väl i ”drömlandet”. Utvecklingsoptimismen dominerar inte längre i nyhetstexterna. Men det innebär inte att ett synsätt har försvunnit där en svensk självbild av frihet, individualitet, rationalitet och modernitet kontrasteras mot ”muslimernas” instängdhet, traditionalism etc. I själva verket är ett sådant perspektiv vanligt under senare år i nyhetstexter som har anknytning till könsroller och sexualitet. Jag kommer att visa några exempel på detta nedan. 25 Daun, 1992. 24
Page 1 and 2: MENA-projektet Stereotyper i förva
Page 3 and 4: Text: Utrikesdepartementet, Enheten
Page 6: Innehållsförteckning I Inledning
Page 9 and 10: gäller journalistik kring frågor
Page 11 and 12: II Från flyktingström till flykti
Page 13 and 14: Inbördeskriget i Libanon hade då
Page 15 and 16: Nyhetstexterna uppehåller sig vid
Page 17 and 18: II.3 Ett nytt sätt att se Men vikt
Page 19 and 20: III Inne i landet Det är omöjligt
Page 21 and 22: tet med andra kulturer. I sin strä
Page 23: 22 sammanhang där de kopplas till
Page 27 and 28: lam. Dels flyktinginvandringen av m
Page 29 and 30: 28 När hon är glad är hon rosig
Page 31 and 32: och hållet gestaltas och tolkas in
Page 33 and 34: Angreppssättet präglas av en ”e
Page 35 and 36: Underrubrik, ingress: 34 ”De för
Page 37 and 38: graferats med teleobjektiv på ett
Page 39 and 40: har blivit mer aggressiv och kuslig
Page 41 and 42: kan också sökas i politiska beslu
Page 43 and 44: Undersökningsmaterial och studier
Page 45 and 46: Paper till 14:e Nordiska konferense
Page 47: Genom beslut av regeringen (UD98/14

MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?