MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

gare rutinmässigt omnämnande av nationalitet, ursprung eller ”utländsk
brytning” ur brottsrapporteringen. Sådana uppgifter skulle, enligt de
normer som slog igenom, bara finnas med när de var relevanta, i betydelsen
nödvändiga, för att beskriva eller förklara brottet. Annars skulle
journalistiken ge de främlingsfientliga vatten på sin kvarn.
1993 tycks ambitionen i nyhetsjournalistiken snarare vara att lägga
sig närmare en – fortfarande förmodat främlingsfientlig – opinion. Politiker,
poliser och flyktingmottagare som problematiserar invandringen
och flyktingarna har oftare tolkningsföreträde.
Journalister förklarar själva ofta den ändrade inriktningen med en
ökad hörsamhet för behov hos allmänheten. Man menar att journalistiken
tidigare lade sig allt för nära elitens välvilliga hållning och för
långt ifrån ”vanliga” människors uppfattningar och att den genom att
tona ner invandringens och invandrarnas negativa sidor kom att äventyra
mediernas trovärdighet. Genom att inte ”lyfta på locket” och ”säga
som det är” gav medierna utrymme för en främlingsfientlig mytbildning
hos allmänheten.
Resonemanget kan ifrågasättas på flera punkter. Dels finns det knappast
något problem i samband med invandringen som har förtigits i
journalistiken. Dels blir knappast den främlingsfientliga mytbildningen
hos allmänheten mindre, när nyheterna varje dag förknippar olika slag
av brottsliga handlingar med människor av utländskt ursprung.
Det intressanta är emellertid att detta resonemang ofta har förts
fram av journalister i ledande ställning och att det sannolikt också har
haft ett visst inflytande över journalistikens inriktning under 1990talet.
I brottsrapporteringen utgår man numera delvis från andra relevanskriterier
än 1976. Om läsarna tycker att det är viktigt att läsa om att
flyktingar har snattat eller att en våldtagen kvinna beskriver gärningsmannen
som ”arabliknande”, så ska man skriva det. Om tidningen förtiger
uppgifter som läsarna tycker är relevanta, så förlorar den i trovärdighet.
Dessa förändrade relevansbedömningar i kombination med en medveten
ambition att ge ökat utrymme för källor som tar fasta på negativa
drag i samband med invandringen kan förklara en del av förändringarna
i nyhetsbevakningen. Dessa förändringar kan ha bidragit till
en upplevelse av ökad konfliktladdning hos såväl politiker som allmänhet.
Orsaken till förändringarna i opinionsklimatet och i journalistiken
39