MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

tagande som rymmer förakt för det svenska samhället och den svenska kulturen, en inställning som är djupt förankrad i vissa religiöst extrema invandrargrupper. 39 Lindqvist rekommenderade därefter att Sverige ska kräva språktest och ett kunskapstest om det svenska samhället av dem som vill slå sig ner här. Man kan alltså konstatera att det inte bara är i journalistiken som det görs mystifierande sammankopplingar mellan personlighet, kultur, religion och etnicitet, sammankopplingar som har fått människor från i synnerhet muslimska länder att framstå som kulturstyrda automater och i alla möjliga avseenden väsensfrämmande för det svenska samhället. Tillbaka till frågan om varför journalistiken i förhållande till assyrier-syrianerna var jämförelsevis välvillig. Säkert spelar den gamla islamofobin in, som gjorde det möjligt att bygga upp romantiskt-heroiska historier kring den kristna minoritetens utsatta situation bland ”muhammedanerna”. Minst lika viktigt var nog att svenska präster på olika sätt gick i god för de syrisk-ortodoxas skyddsbehov. Nyhetsjournalistikens behov av källor med auktoritet och legitimitet i samhället kan inte nog betonas. Slutligen var detta en tid när kulturskillnader inte uppfattades som djupgående; alla skulle ju snart integreras (det vill säga anpassas) till det svenska samhället. Förklaringarna till 1990-talets flyktingrestriktiva opinion och en motsvarande konfliktorienterad hållning i medierna bör emellertid inte bara sökas i samspelet mellan svenska journalister, opinionsbildare och inhemska fördomsmönster. Det finns anledning att fundera över vilken roll som Sveriges närmande till EU har haft för ledande politikers uttalanden och beslut i flyktingpolitiska frågor från 1989 och framåt. Det finns också anledning att fundera över hur utrikesrapporteringens bilder av konflikterna i Mellanöstern och Nordafrika har påverkat journalistikens inriktning i förhållande till invandrare i Sverige från dessa regioner. 39 Herman Lindqvist: ”Låt nya svenskar göra inträdesprov.” Aftonbladet 6/2 1997. 41
Undersökningsmaterial och studier bakom denna essä Jämförelsen mellan 1976 och 1993 utgår från ett material som består av samtliga texter på temat invandrare-flyktingar-rasism i svenska storstadstidningar under en tremånaderperiod våren 1976 respektive våren 1993. Från dessa perioder har jag också gått igenom utbudet i landsortspress under en vecka. Diskussionen kring de kulturaliserande förklaringarna till våldsbrott 1997 är baserad på artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen från januari till april 1997. Dessa studier har genomförts inom ramen för ett forskningsprojekt med professor Kent Asp som ansvarig vid Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet: ”Invandrar- och flyktingjournalistik. Studier av mediebilder och opinionsklimat”, som finansieras av Socialvetenskapliga forskningsrådet. Delrapporter har publicerats under 1996, 1997, 1998 och 1999. Beskrivningen av journalistiken kring flyktinginvandringen 1984– 1985 är baserad på material och studier till rapporterna ”Journalisten som verklighetens dramaturg” i Invandrare i tystnadsspiralen, Diskrimineringsutredningen, Arbetsmarknadsdepartementet, 1985, och Flyktingfrågorna i pressen 1985–1988, Stockholm: Delegationen för invandringsforskning, 1990. 42
Page 1 and 2: MENA-projektet Stereotyper i förva
Page 3 and 4: Text: Utrikesdepartementet, Enheten
Page 6: Innehållsförteckning I Inledning
Page 9 and 10: gäller journalistik kring frågor
Page 11 and 12: II Från flyktingström till flykti
Page 13 and 14: Inbördeskriget i Libanon hade då
Page 15 and 16: Nyhetstexterna uppehåller sig vid
Page 17 and 18: II.3 Ett nytt sätt att se Men vikt
Page 19 and 20: III Inne i landet Det är omöjligt
Page 21 and 22: tet med andra kulturer. I sin strä
Page 23 and 24: 22 sammanhang där de kopplas till
Page 25 and 26: Till utvecklingsteorin finns en mod
Page 27 and 28: lam. Dels flyktinginvandringen av m
Page 29 and 30: 28 När hon är glad är hon rosig
Page 31 and 32: och hållet gestaltas och tolkas in
Page 33 and 34: Angreppssättet präglas av en ”e
Page 35 and 36: Underrubrik, ingress: 34 ”De för
Page 37 and 38: graferats med teleobjektiv på ett
Page 39 and 40: har blivit mer aggressiv och kuslig
Page 41: kan också sökas i politiska beslu
Page 45 and 46: Paper till 14:e Nordiska konferense
Page 47: Genom beslut av regeringen (UD98/14

MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?