MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

III.2 Islam i nyheterna Fördomarna mot islam lever kvar i Sverige och i svensk nyhetsjournalistik, trots att religiös gemenskap i den lutheranska kyrkan knappast är något viktigt inslag den svenska självbilden av idag. I en undersökning av medieforskaren Håkan Hvitfelt framgår att islam i svenska tevenyheter framstår som en särdeles våldsam religion. Åttiofem procent av alla nyhetsinslag med anknytning till islam och muslimer handlar helt eller delvis om våld. Krig, terrorism och ”förföljelse av otrogna” är vanligaste teman. Detta bör relateras till att våldsrapportering överhuvudtaget är framträdande i tevenyheterna, men normalt handlar ”bara” vart fjärde nyhetsinslag om våld. 23 Hvitfelt resonerar också kring relationen mellan dessa mediebilder och den svenska befolkningens attityder till islam och muslimer. Av opinionsundersökningar framgår att en majoritet av befolkningen ställer sig bakom regeringsformens deklaration om religionsfrihet, samtidigt som närmare hälften inte anser att muslimer ska få bygga moskéer i Sverige. Hvitfelt konstaterar att nyhetsrapportering med anknytning till islam arbetar med några få symboler och stereotyper, ”fundamentalism”, ”Koranen”, ”Jihad”, minareter, män som ligger på knä och ber, kvinnor i huvudduk och ayatolla Khomeini med buskiga ögonbryn och genomträngande blick. Symbolerna har laddats allt mer negativt i takt med att mediernas islambild har utvecklats, och där de uppträder styr de både hur nyhetsinslaget konstrueras och hur det kommer att uppfattas. Mot denna bakgrund är det möjligt att tänka sig följande mönster för opinionsbildningen: En sedan gammalt negativ uppfattning om islam och muslimer hos svenskarna har förstärkts genom en ensidig, dramatiserad, våldsinriktad samt mestadels allmänt negativ medierapportering samt stereotypa och inte sällan missvisande medierapporter. På grund av de flesta svenskars negativa attityder till islam har centrala muslimska symboler erhållit en starkt negativ värdeladdning som har aktualiserats och förstärkts genom att dessa symboler dessutom figurerar i medie- 23 Hvitfelt, 1998. 21
22 sammanhang där de kopplas till våld och förtryck. Många människor reagerar negativt på ord som exempelvis “islam” eller “Allah” och på bilder av kvinnor i huvudduk och slöja. Detta gör att även en mediebevakning av islam och muslimer som syftar till förståelse blir problematisk. När centrala, och ofta stereotypa, symboler i bild- och skriftspråket styr publikens uppfattning i negativ riktning blir också saklig information om islam och muslimer mycket komplicerad. Det finns ett stort antal muslimer i Sverige och kommande och nykomna flyktingar är till stor del muslimer. Samtidigt är de attityder som finns mot islam, och antagligen också gentemot muslimer, klart negativa. Denna form av främlingsfientlighet får näring och legitimitet bland annat från en strid ström av mediebilder. (Hvitfelt, 1998:83–84.) Detta om islam i nyheterna, så länge. Men det finns anledning att knyta Hvitfelts resonemang till tankar kring svenska eller snarare västerländska självbilder. Ibland sägs det att islam och muslimer har fått fylla fiendetomrummet efter Sovjets och Östblockets fall, och det är kanske riktigt. Men varför just denna fiende, när det finns så många hot att välja på? För att kunna diskutera den frågan behöver man kanske fördjupa sig mer i hur svensk/västeuropeisk identitetsbildning sker, än i vad islam och muslimer är. 24 III.3 Etnocentrism, eurocentrism, evolutionism och rasism Tillbaka till de historiska fördomsmönstren. De etnocentriska fördomarna debuterade senare än de pistocentriska, enligt Holmberg. De uppstod ”på fullt allvar först med nyromantikens genombrott, då man börjar behandla nationerna och deras egenarter som huvudinslag i historiens väv”. Tron på nationalkaraktärer resulterade i nedvärderande porträtt av andra nationaliteter (Holmberg 1994: 25). En nutida definition av etnocentrism beskriver inte så mycket innehållet i ”etnocentrismen”; förhärligandet av de egna tillskrivna natio- 24 Eriksen, 1995.
Page 1 and 2: MENA-projektet Stereotyper i förva
Page 3 and 4: Text: Utrikesdepartementet, Enheten
Page 6: Innehållsförteckning I Inledning
Page 9 and 10: gäller journalistik kring frågor
Page 11 and 12: II Från flyktingström till flykti
Page 13 and 14: Inbördeskriget i Libanon hade då
Page 15 and 16: Nyhetstexterna uppehåller sig vid
Page 17 and 18: II.3 Ett nytt sätt att se Men vikt
Page 19 and 20: III Inne i landet Det är omöjligt
Page 21: tet med andra kulturer. I sin strä
Page 25 and 26: Till utvecklingsteorin finns en mod
Page 27 and 28: lam. Dels flyktinginvandringen av m
Page 29 and 30: 28 När hon är glad är hon rosig
Page 31 and 32: och hållet gestaltas och tolkas in
Page 33 and 34: Angreppssättet präglas av en ”e
Page 35 and 36: Underrubrik, ingress: 34 ”De för
Page 37 and 38: graferats med teleobjektiv på ett
Page 39 and 40: har blivit mer aggressiv och kuslig
Page 41 and 42: kan också sökas i politiska beslu
Page 43 and 44: Undersökningsmaterial och studier
Page 45 and 46: Paper till 14:e Nordiska konferense
Page 47: Genom beslut av regeringen (UD98/14

MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?