MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Den femte fördomstyp som Åke Holmberg diskuterar är rasism, som i sin ”vetenskapliga” form är den senast tillkomna. Föreställningen om ”den vita”, och i synnerhet ”den nordiska rasens” överlägsenhet fanns inom alla politiska grupperingar i vårt samhälle fram till andra världskriget, och kom att leva kvar långt efter kriget i bland annat skolböcker, lagstiftning och offentliga skrivelser. 26 Biologisk rasism som explicit ideologi kommer idag bara till uttryck inom marginella extremgrupper i Sverige. Icke desto mindre är det möjligt att en del nutida sätt att kategorisera och gestalta ”främlingar” har beröringspunkter med rasismens tankemodeller. Den bärande idén i rasismen är att människor bestäms av sin biologi; att blodet eller rasen orsakar värdefulla eller mindervärdiga egenskaper. I så kallad nyrasism eller kulturrasism är i stället grundtanken att (särskilt andra) människor bestäms av sin kultur eller religion. ”Deras” känslor, ställningstaganden och handlingar orsakas av kultur eller religion, på ett sätt som inte är fallet med ”oss”. Antingen ”vi” handlar individuellt och rationellt eller bara råkar tillhöra en överlägsen kultur, så utgör det en fara för oss att få in främmande kulturer bland oss. Skälet till att kalla kulturaliserande (ibland etniciserande) förklaringar och beskrivningar för en form av rasism är att de i vissa avseenden har funktioner liknande den biologiska rasismens. De klumpar ihop människor på basis av påstådda eller faktiska olikheter i förhållande till ”oss” och dessa antagna skillnader får sedan legitimera en rangordning och särbehandling av de sålunda grupperade människorna. De olika typer av fördomar, som jag har berört här, flyter in i varandra. De är variationer på ett och samma tema; ”vår” överlägsenhet i förhållande till ”de andras” underlägsenhet. I svenska nyhetstexter från 1970-talet till nutid, som handlar om människor som kommit från Mellanöstern och Nordafrika, återfinns alla de fem fördomsvarianterna – utom den biologiska rasismen. Men det är värt att påpeka att människor från ”Orienten” 27 först under 1980- och 1990-talen hamnat i fokus för journalistikens stereotypiskapande verksamhet. Att det har blivit så har antagligen olika slags orsaker. Dels aktualiseringen av islamisk fundamentalism i omvärlden, och en utrikesrapportering som ständigt betonar det våldsamma is- 26 Lööw, 1995. 27 Jag använder denna beteckning för att poängtera de geografiska beteckningarnas imaginära karaktär: Jämför ”Mellanöstern”. 25
lam. Dels flyktinginvandringen av människor från muslimska länder, som har medfört att islam numera är näst största religion i Sverige. Men det kan också vara så att föreställningar om ”Orienten” och människorna därifrån på nya sätt fyller ett behov i majoritetens identitetsskapande processer. Etnologen Magnus Berg som har analyserat orientalism i filmer och romaner menar att i populärkulturen görs ”Orienten” och människorna därifrån till våra fasansfulla Andra eller våra exotiska Andra. De används för att hantera problematiska drag i den egna västerländska senmoderna identiteten, på det sättet att de får härbärgera sådant som finns i vår kultur, men som av olika anledningar inte kan erkännas. 28 III.4 Exempel: Kvinnor som offer Låt oss först titta på några kvinnoporträtt. Det välvilligt-evolutioniska synsättet kan illustreras med en artikel om Melek i Expressen 14/3 1976. 26 Rubrik: För henne är Sverige en maskin Bildtext: En bild av två tidsåldrar: bondesamhället och industrialismen. Melek från den turkiska landsbygden och verkstad 17 på LM Ericsson. Ingress: Melek är 32 år och turkiska. Hon har gjort en väldig resa. På två månader har hon förflyttat sig 100 år framåt i tiden. Från bondesamhället rätt in i industrisamhället. I julas hade hon aldrig sett en fabrik. Nu har hon ackord och stämpelkort i högmekaniserade verkstad 17 på L M Ericsson i Stockholm. Brödtext: Men hon är inte framme än. Inte på riktigt. Hon är en sorts gäst i vår verklighet och lyser som en bukett sommarblommor mot den fabriksgröna maskinen hon är satt att mata. 28 Berg, 1998.
Page 1 and 2: MENA-projektet Stereotyper i förva
Page 3 and 4: Text: Utrikesdepartementet, Enheten
Page 6: Innehållsförteckning I Inledning
Page 9 and 10: gäller journalistik kring frågor
Page 11 and 12: II Från flyktingström till flykti
Page 13 and 14: Inbördeskriget i Libanon hade då
Page 15 and 16: Nyhetstexterna uppehåller sig vid
Page 17 and 18: II.3 Ett nytt sätt att se Men vikt
Page 19 and 20: III Inne i landet Det är omöjligt
Page 21 and 22: tet med andra kulturer. I sin strä
Page 23 and 24: 22 sammanhang där de kopplas till
Page 25: Till utvecklingsteorin finns en mod
Page 29 and 30: 28 När hon är glad är hon rosig
Page 31 and 32: och hållet gestaltas och tolkas in
Page 33 and 34: Angreppssättet präglas av en ”e
Page 35 and 36: Underrubrik, ingress: 34 ”De för
Page 37 and 38: graferats med teleobjektiv på ett
Page 39 and 40: har blivit mer aggressiv och kuslig
Page 41 and 42: kan också sökas i politiska beslu
Page 43 and 44: Undersökningsmaterial och studier
Page 45 and 46: Paper till 14:e Nordiska konferense
Page 47: Genom beslut av regeringen (UD98/14

MENA-projektet Stereotyper i förvandling - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?