SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
diktsamlingar följde slag i slag under<br />
perioden 1989–2002. Bland titlarna kan<br />
nämnas Solen installerad 1992, Försök<br />
till testamente 1995 och Dröm om viktlöshet,<br />
tillkommen efter en svår och invalidiserande<br />
bilolycka. Kvar ligger bilden<br />
av ett författarskap som till sina delar är<br />
sakligt och lugnt men som helhet oförklarligt<br />
lysande.<br />
I Finland belönades hennes diktning<br />
med olika pris av <strong>Svenska</strong> litteratursällskapet.<br />
I Sverige värdesatte hon särskilt<br />
Pär Lagerkvist-priset 1991, Nils Ferlinpriset<br />
1992 och Samfundet De Nios särskilda<br />
pris 2001.<br />
Ulla Olin föddes den 10.8.1920 och<br />
växte upp på Juus gård i Gammelgård i<br />
Esbo. Miljön var starkt präglad av tidens<br />
folkbildningsideal, dels genom Finns<br />
folkhögskola, där hennes mor Gunhild<br />
Rostedt växte upp, dels genom ungdomsföreningens<br />
kulturella strävanden. Mors<br />
progressiva moster Ida Nyström satte<br />
henne i Zilliacuska skolan i Helsingfors,<br />
där hon blev student. Hon studerade vid<br />
Helsingfors universitet och vid universitetet<br />
i Lund och skrev sin magisteravhandling<br />
om Arvid Mörne. År 1948 gifte<br />
hon sig med Nils Gustaf Nilson och flyttade<br />
till Sverige.<br />
Makarna utförde sitt livsverk vid Sörängens<br />
folkhögskola utanför Nässjö, Nils<br />
Gustaf som mångårig rektor och Ulla som<br />
lärare i svenska, litteratur och konstämnen.<br />
Under en tioårsperiod föddes de tre<br />
barnen, som hon ibland hänvisade till som<br />
sina tre romaner – de stora böcker hon<br />
aldrig hann skriva under de aktiva åren.<br />
Bildkonsten var ett av makarnas stora<br />
gemensamma intressen och hade också<br />
en bärande roll i Ullas diktning. Under<br />
ett antal år var hon ordförande i konstföreningen<br />
i Nässjö. Den verkliga förenings-<br />
122<br />
insatsen gjorde hon inom Smålands författarsällskap,<br />
där hon var stiftande medlem<br />
1962, ordförande i en period och framför<br />
allt flitig och drivande antologiredaktör<br />
under många år.<br />
År 1993 valdes hon in i Smålands akademi.<br />
Efter fyrtio år i Småland var smålänning<br />
ingen självklar identitet för Ulla,<br />
som hellre kallade sig tvålänning. Hela<br />
livet upprätthöll hon varma relationer<br />
till Finland. Under en längre period på<br />
1960- och 1970-talen recenserade hon<br />
poesi i Hufvudstadsbladet. De sista åren<br />
var Gammelgård den mentala ort där hon<br />
uppehöll sig, även om sjuksängen stod i<br />
Huskvarna. Som en båge över de många<br />
åren avtecknar sig raderna ur Mötesplats:<br />
Att se det som inte är upprepning<br />
i det som ter sig alla dagar lika.<br />
Att se det enastående, unika<br />
i själva upprepningen, i det långa loppet.<br />
ULLA-LENA LUNDBERG
Change language