SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sentlig roll. Bildkonstens många organisationer<br />
dominerades – liksom kulturlivet<br />
i övrigt – hela adertonhundratalet nästan<br />
helt av finlandssvenskar. På många håll<br />
har det svenskspråkiga inslaget länge<br />
varit stort särskilt i de lokala konstföreningarna.<br />
Det hela började 1846 då Finska<br />
konstföreningen grundades med Fredrik<br />
Cygnaeus som stark bakgrundskraft och<br />
småningom Zacharias Topelius som sekreterare.<br />
Föreningen startade omedelbart<br />
en ritskola, och när man småningom<br />
också började inköpa konstverk (mest av<br />
utländska konstnärer) var det inte i första<br />
hand för att grunda det museum som<br />
samlingarna sedermera blev stommen till,<br />
utan för att skaffa ritskoleleverna förebilder<br />
och modeller att arbeta efter. Verksamheten<br />
fick snabbt efterföljare på andra<br />
orter, Konstföreningen i Åbo grundades<br />
1891 och Viborgs konst<strong>vänner</strong> ungefär<br />
vid samma tid. I Åbo liksom i Helsingfors<br />
var det svenska språket länge verksamhetens<br />
förvaltningsspråk, medan man i Viborg<br />
från början var mera flerspråkig.<br />
I Åbo startades redan 1830 en målarämbetets<br />
aftonskola, som småningom<br />
fick formen av en ritskola; 1846 blev den<br />
redan då rätt välkände konstnären Robert<br />
Vilhelm Ekman dess första föreståndare.<br />
Mot slutet av 1800-talet blev målaren<br />
Victor Westerholm en central gestalt i<br />
Åbo konstliv. Han var föreståndare för rit-<br />
skolan och intendent för Åbo konstförenings<br />
samlingar, som från 1904 överfördes<br />
till det nyuppförda konstmuseet.<br />
Därmed var han också fram till sin död<br />
1919 en medelpunkt för stadens konstliv.<br />
Därtill kom han att bli mannen bakom den<br />
s.k. Önningebykolonin. År 1884 hade han<br />
skaffat sig ett sommarhus vid Lemströms<br />
kanal på Åland, och inbjöd dit en rad<br />
målarkolleger, som under flera somrar<br />
Lars-Gunnar Nordström: Dimensionell diskologi,<br />
1956–60, olja.<br />
arbetade där. Till skaran hörde Fredrik<br />
Ahlstedt, Hanna Rönnberg, Ada Thilén<br />
och Elin Danielson, och till dem anslöt<br />
sig även den rikssvenske målaren J.A.G.<br />
Acke. Det som engagerade dem var det då<br />
aktuella friluftsmåleriet, som Westerholm<br />
i egenskap av landskapsmålare representerar<br />
kanske bättre än någon annan hos<br />
oss. En värdig efterföljare som friluftsmålare<br />
fick han framför allt i Elin Danielson,<br />
sedermera gift med den italienska konstnären<br />
Rafaello Gambogi.<br />
Också genom sin egenskap av chef för<br />
Åbo Konstmuseum hade Westerholm ett<br />
stort inflytande på konstlivet i Åbo. Han<br />
genomförde en lång rad betydande inköp,<br />
vilket gjorde att museet i dag har landets<br />
näst Ateneum förnämsta kollektion av finländsk<br />
sekelskifteskonst, med flera centrala<br />
arbeten av Gallen-Kallela, Edelfelt<br />
och Järnefelt i toppen. Han visade också<br />
sin framsynthet genom att inköpa hela sex<br />
arbeten av Helene Schjerfbeck, som på<br />
10-talet ännu var långt ifrån kanoniserad.<br />
71
Change language