SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nylands svenska ungdomsförbunds förtjänsttecken<br />
i silver. Förbundet grundades 1905,<br />
den nyländska ungdomsrörelsen redan 1889.<br />
– Foto förf.<br />
kummel. I Nyländska avdelningens första<br />
Album 1860 debuterade Freudenthal med<br />
uppsatsen ”Om den svenska kolonin i Nyland”.<br />
Sedermera blev han både kurator<br />
och inspektor för nationen. Den första<br />
målmedvetet svensksinnade tidningen<br />
hette Vikingen, utgiven som veckoblad<br />
1870–1874.<br />
Den nyländska vikingaromantiken fick<br />
mera vind i seglen i början av 1900-talet<br />
genom den kulturella ungdoms- och hembygdsrörelsen,<br />
dikter av Bertel Gripenberg<br />
och Jarl Hemmer, konstnärer som<br />
Louis Sparre, sång- och musikfesternas<br />
repertoar liksom även av de tablåer med<br />
skepp och rustningar som programmen<br />
upptog. Föreningshusen i Nyland döptes<br />
till Midgård och Åsgård, Vikingahem,<br />
-lid, -borg, Vårdkasen, Heimdala, Breidablick<br />
och Runhälla. På Freudenthals<br />
(1911), Wilhem Grefbergs (1886) och<br />
andra svenskhetsmäns gravstenar ristades<br />
runslingor och föreningar som <strong>Svenska</strong><br />
Odlingens Vänner i Helsinge tog 1906<br />
vikingaskeppet omgivet av rågax som<br />
emblem på sitt medlemsdiplom. Vikingaskeppet<br />
har levt in i nutiden t.ex. inom<br />
försäkringsbolaget Svensk-Finland och<br />
som Nylands svenska ungdomsförbunds<br />
förtjänsttecken. Exemplen kunde mångfaldigas.<br />
Hur uppstår en historisk<br />
tradition?<br />
Hade föreställningen om kustbygdernas<br />
befolkande med svenskar genom vikingatåg<br />
någon historisk verklighetsgrund? Det<br />
är motiverat att granska en betydligt äldre,<br />
skriftlig tradition, som – ehuru utbroderad<br />
– kan ha spelat en roll också för uppkomsten<br />
av den folksägen som upptecknades<br />
1860.<br />
Det är uppgifter om att kustfolket i<br />
Nyland, Åbo skärgård och Österbotten<br />
skulle ha utvandrat från olika delar<br />
av Öst-Sverige. Vi möter notisen första<br />
gången 1548 hos Mikael Agricola i den<br />
finska översättningen av Nya testamentet.<br />
Något tidigare hade Sebastian Münster i<br />
sin Cosmographia, utgiven i Basel 1544,<br />
omnämnt Finlands tvåspråkighet, antagligen<br />
genom förmedling av Agricola.<br />
Den sistnämnde skriver: ”Neiste mös nyt<br />
kylle aruatan ia merckiten, ette se Wdhen<br />
maan Randacanssa, Borghon ia Rasburin<br />
Läneis, ette mös caiki Lootolaiset, Calandis,<br />
ia Pohialaiset, iotca wiele tenepene<br />
Rotzinkielille puhuuat, ouat ollut Rotzista<br />
eli Gollandista ensin wlostulleet”.<br />
9
Change language