SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Göran Augustson: Sången om Tenala, 1981–82, olja.<br />
konst<strong>vänner</strong>na, dels konstnärerna själva<br />
stått för de lokala aktiviteterna. Försöken<br />
att få till stånd en konstförening präglades<br />
visserligen under början av 1900-talet<br />
av en språklig konfliktunge, då Karl<br />
Hedmans initiativ ledde till ett motdrag<br />
från starkt finsksinnat håll. Ett möte 1910<br />
var alltför oenigt på många punkter, och<br />
föreningen grundades först 1917, som<br />
betonat tvåspråkig. Konstnärernas egna<br />
aktiviteter har kanaliserats främst genom<br />
Vasa konstnärsgille och Österbottniska<br />
konstnärsförbundet. Verksamheten<br />
har också där från början varit utpräglat<br />
språkneutral, och haft plats för en lång rad<br />
målare och skulptörer, vilkas verk ändå<br />
– med rätt eller orätt – mest kommit att få<br />
en lokal betydelse. Den s.k. Botniagruppen,<br />
som grundades 1952 med svenskspråkiga<br />
konstnärer som Viktor Dalbo<br />
och Thea Helenelund samt finskspråkiga<br />
som Einari Uusikylä och Veikko Vionoja<br />
som medlemmar, framträdde under en period<br />
aktivt också i Helsingfors. Stor lokal<br />
74<br />
betydelse hade under 1900-talets förra<br />
hälft målaren Carl Nyman Wargh, medan<br />
dennes brorson Calle Wargh är en av<br />
de få österbottniska konstnärer som kan<br />
sägas ha fått ett ordentligt nationellt genomslag.<br />
Även den koloristiskt begåvade<br />
Närpessärlingen Dalbo har trots vissa utställningsarrangemang<br />
inte fått ett hela<br />
landets konstliv omfattande genombrott,<br />
ett talande exempel på den ovan berörda<br />
”hembygdskoefficienten”.<br />
I Österbotten har på senare tid också<br />
existensen av två konstskolor bidragit<br />
till uppkomsten av levande, framför allt<br />
av unga konstnärer dominerade miljöer.<br />
<strong>Svenska</strong> konstskolan i Nykarleby grundades<br />
1983, huvudsakligen för att skapa<br />
bättre förutsättningar för svenskspråkiga<br />
ungdomar att få inträde till den högre<br />
teckningslärarutbildningen i Helsingfors,<br />
men har också blivit plantskola för flera<br />
fritt arbetande bildkonstnärer. Sedan 1984<br />
verkar i Karleby en Nordisk konstskola,<br />
som genom sin internationella inriktning